Hopplöst ledsen
Jag hatar T. Han är så fruktansvärt dum. Jag hatar honom.
Jag hinner inte säga allt jag tänker. Jag hinner aldrig förklara mig. Jag hinner aldrig skriva allt jag vill. Bara det gör att jag vill dö. Ingen förstår ju! Jag blir galen, jag tål det inte, jag orkar inte, jag vill försvinna härifrån! Hur slutar man tänka och hur slutar man bry sig? Jag orkar inte mer.
Varför kan ingen hjälpa mig? Varför lämnar mamma mig här när jag inte klarar mig själv? Varför mår jag så dåligt och varför är jag som jag är?
Låt mig få dö! Snälla gud, låt mig få dö.
Ge inte upp!
Hej! Jag är verkligen ledsen, önskar att jag kunde hjälpa dig på nått sätt. Men GE INTE UPP!!! Om du vill prata så mejla mig, kommentera den här så skickar jag min adress till dig :)
Kram Oline, GE INTE UPP
Jag har lidigt av BÅDE anorexi och bulimi. Fick anorexi av bulimin.
hej!
stackare :(. fan ångest är det värsta jävulskap som finns. sitter själv här med den vidriga känslan...
du, det slår mig om och om igen när jag läser din blogg att du verkligen borde ha borderline. har du utretts för det? har följt din blogg rätt länge och utifrån vad du skriver får jag ofta känslan av att det handlar mkt om just borderline (emotionell personlighetsstörning). ett av exemplena är till exempel det här med relationer; hur du i ena sekunden ÄLSKAR T och i andra sekunden HATAR honom. typiskt borderline. och den där inre tomheten och ångesten är också klassiskt borderline.
hoppas du inte tar illa upp! jag skriver detta för att jag vill dig väl och undrar varför ingen uppmärksammat de här symptomen.
ta hand om dig!!
kraaaam
Tack för era kommentarer! <3
matilda:
Har du läst det här inlägget:
http://pussel.blogg.se/2009/august/borderline.html ?
Jag har varit rätt säker på att jag har borderline och jag har sagt det flera ggr till min terapeut och till psykologen på NPU. Fick förklarat för mig förrförra veckan när jag träffade psykologen att många tjejer får "felaktigt" diagnosen borderline när de eg har Asperger(!). Han tycker att det verkar som jag har haft min problematik sen jag var liten och jag har nu fått diagnosen Asperger och ska få komma till Vuxenhabiliteringen som är experter på det... Hoppas att det ger något och annars får de väl utreda mig vidare el nåt ^^.
jag känner inte dig, jag har ingen aning om vad du har gått igenom i livet, men jag lovar dig att ingenting blir bättre om du tar livet av dig!
det finns folk som älskar dig för den du är!
det finns någon kille där ute(om du inte redan hittat honom) som väntar på dig!
GE INTE UPP!
jag tror på dig!
jag vet att du kan klara det!
hur svårt det än kommer att vara ibland, fortsätt ALLTID kämpa!
kram / ngn som verkligen bryr sig!
