Måndag

Vikt: 61,0 kg

Idag var jag på bio och såg Flickan som lekte med elden (tror jag den heter). Bra. Sen skulle jag cykla hem ensam. Började cykla mot affären ist för hemmåt. Men vände och cyklade hem istället. Jag höll på att slitas itu på vägen. Kunde inte gråta. Satte på hög musik när jag kom hem och kände hur ångesten växte. Önskade att T skulle komma. Hörde han inte att jag kommit hem? Varför ringde han inte på? Jag ringde på hos honom och bad om en drink. Fick en kram och ångesten lättade lite.

Men jag är fortf sur för att han inte fattar att jag behöver honom direkt när jag kommer hem. Han hade sett min cykel utanför när han gick ner med soporna sa han. Han visste alltså att jag kommit hem, men han lät mig vara. Jag hade min chans att hetsäta, men jag tog den inte och det är jag jävligt glad för, men samtidigt är jag förbannad för att han inte fattar. Nästa gång kommer jag vara så jävla töntig att jag hetsäter på trots bara för att jag kan fast jag eg INTE VILL!!!! Åhhhhhhh döda mig någon!!!!

Han har låtit mig vara ensam sen jag kom hem. Fick en drink och tog med den in till mig. Han fattar ingenting. Jag vet att jag är orättvis och elak, men det är så jag känner.

Jag drack en halv liter vanlig cola på bion och popcorn. Klart som fan jag fick ångest =(. Men jag är ändå jävligt stolt över att jag inte hetsåt efteråt. Det kan jag tacka T för. Trots att han inte umgåtts med mig nu så är det tack vare hans stöd den senaste veckan som jag kunde välja att inte hetsa ikväll.

I Sthlm fick jag kommentaren "Du har gått ner i vikt va?" av min syster, och av min mamma: "Du har magrat, dina kinder ser ihåliga ut." HAHAHAHA jag har gått ner ett jävla kilo!! Hur faan kan det synas så mkt??? Känner det själv faktiskt, men känner mig ändå fet såklart. =(

Veckan

Tack för era kommentarer ♥!

Har ingen tid framför datorn längre nu när jag har barnvakt ;-). Det är tråkigt, men fördelen är att jag inte har kräkts och/eller hetsätit på fyra dagar nu! I tisdags kväll var vi hos några av T:s kompisar och hade jättetrevligt. Jag drack drygt en flaska vin och nåt annat skumt jag fick där, mådde inte alltför bra när jag skulle upp och jobba dagen efter om man säger så haha =P. I onsdags eller torsdags mådde jag asdåligt på kvällen. Det tog lång tid innan vi blev klara med middagen och jag var skitsur och hade ångest (tror jag). Grät och höll på, men eftersom T var med mig hela tiden så klarade jag dagen utan hets iaf. Igår mådde jag också dåligt efter jobbet. Ville bara vara ifred och hetsäta. Äta äta äta hela kvällen.. Men jag surade och åt middag med T och sen kollade vi på Idol och efter det kändes det bättre. Hade dock lite ångest när jag skulle sova =/. Har drömt mardrömmar två nätter i rad också. Det brukar jag aldrig göra.

Just det, i tisdags fick jag Voxra utskrivet av psykologen. Började ta det på onsdagen, men läste sedan i bipacksedeln att man inte ska ta det vid bulimi. Hmm.. mailade min terapeut och fick till svar igår att jag ska sluta med det och att psykologen skrivit ut nåt annat antidepressivt ist som finns att hämta på apoteket...

Aningen klantigt av psykologen måste jag säga. Jag ska få ett gratis läkarbesök som kompensation, men ett läkarbesök kostar väl 100 spänn? Medicinen kostade 300 spänn! Dessutom har jag köpt den för lånade pengar (av T) eftersom jag inte har ett öre själv. *sur*

Aja, ska väl hämta ut den andra medicinen idag och se vad det är för något iaf.. Vägrar ta nåt med viktuppgång/ökad aptit som biverkning iaf.. fy fan.

Tisdag och onsdag hann jag inte äta någon frukost, vilket gjorde att jag hade noll energi på ett energikrävande jobb, vilket såklart också bidrog till mitt dåliga humör på kvällen. Onsdag och torsdag har jag ätit frukost, lunch, middag, nån frukt och även lite glass och naturgodis på kvällen. T är ofta sugen på nåt sött efter middagen. Jag har faktiskt inte varit så sugen, men det är ju gott ^^ och mysigt.. Vi har iaf köpt lagom mycket och jag sparade t o m ca hälften av naturgodiset jag köpte på onsdagen till torsdagen! Trots att jag hade det hemma hos mig... Det funkade eftersom jag visste att jag skulle umgås med T på kvällen.

Ikväll åker jag till Sthlm med mamma. Tror jag kommer klara det. Ska sova hos min systers familj, sen träffa min faster på söndag och sedan åka hem med mamma på söndag eftermiddag/kväll. Borde funka om T är med mig hela tiden direkt när jag kommer hem på söndag kväll..

Nu har jag precis ätit 2 ägg m kaviar och kaffe m grädde till frukost. T är och klipper sig nu. Sen ska vi gå på stan lite och käka falafelrulle på ett gott ställe =P. Det blir nog bra det här... (säger jag nu, kvällarna är alltid värst så vi får väl se..).

Igår kväll pratade T och jag om min bulimi. Han kan inte så mkt om det och det märktes när vi pratade. Jag undrade om han kunde ha sötsaker hemma utan att äta upp det, och då svarade han att han inte kunde det. Sen frågade han mig varför jag aldrig hade tex glass hemma och jag måste ju vara likadan då... men sen när jag inte svarade kom han på själv att "ah just det, din sjukdom ja, det är därför va?" typ. Jag försökte förklara lite varför jag äter för mkt och spyr och så, men tror inte han har en aning om HUR MKT jag äter och att jag hetsar i mig maten.. =( Men hur ska han kunna veta det? Jag vet ju inte hur alla sjukdomar är heller. Och han har ju aldrig fått nån utbildning i bulimi direkt. Han försöker väl förstå iaf och det är ju huvudsaken. Han verkar inte tycka att det är äckligt på nåt sätt heller utan han tycker bara synd om mig för att jag mår dåligt och förstår att det är ett sätt för mig att lindra ångest bl a.

Just det, jag vägde 61,0 kg idag och igår och så är jag förstoppad igen =/. Uppsvälld mage och ont som resultat. Och jaa, när magen inte mår bra mår inte jag bra och risken för hets ökar markant...... Usch. Drack två muggar kaffe nu bara för det. Det brukar få igång magen, men verkar inte göra det idag tyvärr =/.

Tisdag 22 sept

Jag ska få barnvakt. Det som jag hela tiden trott är den enda lösningen på mitt problem. Jag berättade för T inatt att jag har bulimi!! Trodde aldrig att jag skulle få det ur mig. Jag fick kämpa med att säga det, orden vägrade att komma fram.

Förra veckan mådde jag så satans dåligt så jag vägrade fortsätta leva om den här veckan skulle bli likadan. Självklart hetsåt jag igår ändå och då blev jag ju rätt besviken på mig själv om man säger så ^^. Började bråka med T på kvällen och sen bara grät jag för att jag var så ledsen och förtvivlad. Han höll om mig trots att jag hade varit så elak innan. Söta T. Han grät också och tyckte ju att jag måste äta antidepp och göra allt som går för att inte ta livet av mig. Eftersom jag inte klarar av att vara ensam så erbjuder han sig nu att vara med mig från kl 17 när jag kommer hem från jobbet och hela kvällen. Jag fattar inte hur det ska gå med hans studier (han behöver plugga en del kvällar) och han har precis börjat träna på gym också. Känns verkligen som jag förstör hans liv nu. Men som min terapeut sa idag, det kanske räcker med en period. Sen kanske vi kan göra saker på egen hand så småning om..

Berättade för terapeuten idag att jag berättat för T och att jag mår jättedåligt och inte vill leva och sådär. Då hämtade hon psykologen och dom verkade lite oroliga haha ;-). Jag hade inte sovit många timmar så jag grät förstås. Iaf så skulle han skriva ut nåt nytt antidepressivt som jag inte kommer ihåg vad det hette (ska hämta det på apoteket med T strax). Börjar med en tablett om dagen imorgon. Hoppas hoppas hoppas det hjälper nu och INTE har viktuppgång som biverkning. Det klarar jag bara inte av.

Har inga pengar kvar igen.. Lånade 150 kr av T härom dagen som naturligtvis tog slut direkt på mat.. Så nu måste T följa med och betala min medicin. Allt är så jävla pinsamt samtidigt som det är skönt att han vet nu. Han reagerade väldigt skumt inatt när jag berättade tycker jag. Han blev typ lättad, han hade trott att jag led av nåt mkt värre. Vad kunde han inte säga, men att det "bara" var bulimi verkade han tycka var väldigt skönt..

Försov mig idag och fick jättebråttom imorse. Hann inte äta frukost, och lunch blev en burk kikärter. Så idag har jag hittills ätit: 1 burk kikärter, kaffe m mkt mjölk, 2 kapslar omega-3, kaffe m grädde.

Inte så mkt kan tyckas, men det känns som jag inte gjort annat än ätit idag =(. Förstår inte varför det måste kännas så =(. Min mage är uppsvälld och jag vill inte alls äta middag med T nu när han kommer hem, men jag måste väl =/. Skönt att veta att jag "slipper" hetsäta idag iaf! Älskade T, han skulle bara veta hur mkt han hjälper mig genom att bara vara med mig ikväll ♥!

Onsdag

60,7 jävla kilo

Hetsåt och grät samtidigt idag. Är det inte meningen att man ska döva sina känslor när man hetsäter? Hmm..

Jag vill inte leva mer. =(

Tisdag

Vikt: 60,7 kg
Motion: GÅ på jobbet

Frukost: kaffe m grädde, 1 ägg m kaviar
Lunch: ugnsrotsaker och ugnsfisk, ost

Mellanmål: kaffe m mjölk
Middag: 1/2 grapefrukt, 1 Allévopåse, kaffe m grädde, fun light

Middag 2: 1 tomat, ost, te m grädde, fun light, läkerol

+ lite grejer jag säkert glömt ^^

Snackade med T nyss och kom på att jag tycker ju att livet är hopplöst, inte konstigt att jag hetsäter då! Det är ju det enda "roliga" jag kan se fram emot på dagarna (!). Alltså att få äta nåt gott...

Livet är så jävla meningslöst.

Nåt som kanske bidrog till att jag inte hetsåt idag var att min lilla tiger väntade på mig i trapphuset när jag kom hem från jobbet!! Han har varit borta i två veckor och så bara är han där som om inget hade hänt! Haha min skrutt ♥.

Måndag

Vikt: 60,7 kg
Motion: Gå gå gå gå gå på jobbet

Frukost: 2 kapslar omega-3, 1 ägg m kaviar, kaffe m grädde
Planering:
Lunch: ugnsrotsaker och fisk i ugn
Middag: 1 Allévopåse
Kväll: 1 apelsin

Vet inte om jag kommer hetsa idag eller inte. Allt känns så hopplöst.. men har en liten lös planering iaf. Hoppas T är hemma ikväll så att vi kan umgås då ♥.

Update tisdag: Tja, det blev hets igår. Två paket digestive, alltså 800 g, 2 pkt philadelphiaost, dvs 400 g, 75 cl chokladglass, grädde, 2 bananer... och säkert lite till som jag inte kommer ihåg just nu =/.


Söndag

Vikt: 60,7 kg
Motion: promenad
Fick mens idag. Och diarré. Men skönt att få ha platt magen en liten stund iaf.. efter flera dagar av förstoppning och gravid-mage =/.

Mat: 1 ABCDE-vitamintablett, 2 kapslar omega-3, 4 nutrilett comp, kaffe m grädde, några vindruvor, extra drops, läkerol, några glas fun light, 2 allévopåsar, 1 port fisk i ugn m ugnsrotsaker, några skivor gouda-ost, 1 äpple, 1 tbl atarax (åååhhhhh vad jag vill hetsäta nu!!!!!!!!)

Update måndag: några morötter, massa ost, 1 tomat, mer ugnsrotsaker, 1 burk lättkesella, 1 banankladdkaka, grädde, te, fun light (spydde)

Min stegräknare är värdelös. Hade den på jobbet. Går heeela dagarna där. Men den resetade sig efter 11000 steg nånting.. började om och det blev väl typ 6000 steg till sen. Men ja, det går ju inte att lita på skiten när den inte funkar som den ska =(.

Min matvåg har dött också. Batterierna är väl slut. Men lika bra det. Orka väga maten hela tiden. Det kvittar ju, jag hetsar ju hur jag än gör.

Äta eller inte?

Hetsåt i torsdags efter jobbet och även i fredags. När jag väl börjar äta kan jag inte sluta. Det spelar ingen roll om jag äter ordentligt på dagen eller svälter. När jag väl ska äta middag är det alltid samma visa. Jag måste ha barnvakt under och efter måltiderna som jag hade i somras. Visst jag får ångest, men det funkar.

Igår sov jag i 18 timmar. Gick upp kl 18. Drack kaffe m grädde och en allévopåse, extra drops och några vindruvor och ett plommon med T på kvällen. Slog sönder min fjärrkontroll till TVn och slog sönder garderobsdörren, men vem bryr sig?

Idag har jag druckit en kopp kaffe m grädde och stoppat i mig en vitamintablett och 2 omega-3 tabletter. Varför vet jag inte. Funderar så klart på om jag ska hetsa eller inte. Åka och handla eller inte. Kanske inte äta något alls? Helst vill jag ju bara få dö nu.

Min katt har inte kommit tillbaka. Han har varit borta två veckor nu tror jag. Jag vill bara att han ska komma tillbaka, men han trivs nog inte hos mig. Han har det bättre hos någon annan =(.

T vill inte heller vara med mig. Han tycker inte att vi ska vara tillsammans längre, utan bara ses ändå när vi känner för det (vilket är typ varje natt^^).

Jag vill verkligen inte jobba. Vem som helst kan få mitt jobb. Jag vill inte vill inte vill inte! Jag vill bara ligga hemma och dö i min säng.

Ett par kompisar ville att jag skulle med ut igår. Jag sa naturligtvis (som vanligt) att jag inte orkade i sista sekunden. De blev besvikna och en sa "Jag visste det! Jag sa t o m till B att du kommer säga nej i sista sekunden.." Hon vet om att jag har bulimi. Vem fan orkar jobba heltid och hetsäta hela kvällarna, spy två ggr om dagen och sedan ut och festa? Jag orkar inte det. Hur kan det vara så svårt att förstå? Många orkar säkert. Spy åtta ggr om dagen, träna fyra timmar, jobba heltid OCH umgås med pojkvän och kompisar... men JAG ORKAR INTE!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

För att nån ska ta en på allvar inom vården måste man tydligen skära sig också. Bulimi räcker inte. Psykologen frågade flera ggr om jag inte skar mig. "Jag äter och kräks, jag mår jättedåligt och jag vill inte leva." "OK, men skär du dig?" "Nej." "Har du aldrig gjort det?" "Nej."
Då är det typ som att det inte är så farligt då. Så jag ska behöva börja skära mig också alltså? Eller vadå? Åhhh jag är så trött på allting.

Det verkar bara vara när jag är jättearg och ledsen som jag kan stå emot att äta. Så fort jag blir lite glad igen börjar jag äta. Så jag ska väl försöka vara arg nu ett tag så jag slipper skiten ^^. Känner mig som en stor fet jävla tönt. Jag beter mig som en femåring men är 27. Lyckat.

Jag orkar inte...

...leva mer! Jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte!!!!!!!!!!!!!!!!! Jag vill inte! Det går inte! Det funkar inte för mig! Ingenting funkar nånsin för mig och kommer aldrig att göra det! Jag vill inte äta mer =((((. Jag orkar inte vara glad och trevlig hundra timmar om dagen! JAG ORKAR INTE!!!!!!!!!!!!!!!!! Hur jag än skriker inombords så är det ingen som hör och det tar kål på mig. Jag önskar jag hade modet att ta mitt liv för jag VILL INTE leva! Jag KAN INTE och jag ORKAR INTE. Död åt mat.

Jobb!

Jag har fått jobb och ska börja imorn! =) Känns jobbigt, men samtidigt bra. Jag vill ju ha ett jobb ändå. Hoppas bara det blir bra och att jag får några trevliga arbetskamrater. Vet att det aldrig kommer att bli så bra sammanhållning som på mitt förra jobb (pessimist jag vet), men några trevliga kollegor (el heter det kolleger?) kanske man kunde få ändå ^^. Vill ju inte få ångest varje kväll och morgon p g a jobbet.

Var hos psykologen och fick Atarax 25 mg (ångestdämpande medicin) idag också. Han verkade också ta mig mkt mer på allvar gällande mina idéer om borderline än vad min terapeut gjorde. Grät en skvätt när jag var där.. kunde inte hålla mig. Han sa att han hade haft många patienter med borderline så han verkade förstående på nåt vis. Iaf så hoppas jag att ataraxen ska hjälpa mig att stå emot hetsätningar och mot att vara så elak mot T ♥. Fluoxetinet hjälpte ju inte och jag kände ingen skillnad när jag slutade med det vad gäller hetsätning och depression.

Snackade med T om godislöftet också och han vill fortsätta som vi bestämde förra gången, dvs. endast godis då man blir bjuden. Fast vi la till en regel att vi får äta godis en gång i månaden om vi absolut vill/är sugna.

Hoppas jag kan hålla detta nu.

Onsdag 090909

(Vadå bra omstartsdatum?... ^^)

Vikt: 61,9 kg
Motion: 40 min promenad (5100 steg, ca 4 km enl stegräknaren)

Tabletter: 2 kapslar omega-3, 1 ABCDE-vitamintablett
Frukost 10.15: 65 g blåbär, 200 g turkisk yoghurt, 30 g paranötter, 22 g valnötter, 21 g mandlar, 4 koppar kaffe m 34 g grädde
Middag 18.30: 1 bit (77 g) brie, 1 st (122 g) tomat, kaffe m 46 g grädde
Kväll: 2 glas fun light, 2 extra drops

Först ansökte jag om ekonomisk bistånd (socialbidrag) klockan nio, sedan ringer dom jag var på jobbintervju hos och säger att jag ska på intervju på själva arbetsplatsen idag! Och jag som trodde jobbet var tillsatt och att jag inte hade fått det. Är detta ett tecken på att dagen ska gå bra?

Ska till en psykolog idag också p g a min ångest. Ska väl snacka om eventuell medicin.

Min mobil gick sönder i helgen (eller den var halvtrasig och jag tog sönder den med flit för att jag var arg). Jobbigt =/, men samtidigt kul att få köpa en ny kanske? Om man bara hade lite pengar då........

Kanske det skulle vara på tiden med ett nytt godislöfte med T dagen till ära? Ska fundera på saken...

Leva eller inte?

Ibland känns det som jag bara lever för mammas skull. Det är ju hon som får all skit med att planera begravning och fixa med lägenheten om jag dör.

När jag stod vid relingen på båten och funderade på hur det skulle vara om jag hoppade i så tänkte jag dels på hur det skulle kännas. Om jag skulle bli indragen under båten och dö i propellrarna eller bara drunkna typ. Men även på stackars T och mamma som var på väg till ett bröllop och så är jag så jävla egoistisk så jag förstör allting. Vad jobbigt det hade blivit för T, ensam kvar där med min mamma! Haha.

Det värsta är väl att jag förstörde allt ändå. Resan alltså. Stackars stackars mamma och T. Vilken helvetesweekend för dom. Mamma som hela tiden fick släta över allt jag vräkte ur mig så att inte T skulle hoppa överbord el nåt ^^. Och T som fick ta all skit från mig hela tiden. En gång gick han t o m iväg och grät, och jag typ njöt av att se hur svårt han hade att hålla tillbaka tårarna innan han inte kunde stå emot längre.

Han sa att jag ju faktiskt är helt sjuk i huvudet. Men det vet jag ju redan.

Imorgon ska jag inte äta mer.
(Vilket alla ju vet aldrig kommer hända ^^.)

Jag har ont i bröstet nästan hela tiden och är yr i huvudet. Skulle vilja veta varför, men det kommer jag väl aldrig få. Antingen dör jag, eller så dör jag inte. Det återstår att se.

Nu: spy

Fredag

Vikt: 62.4 kg
Motion: ingen

Frukost: 1 kokt ägg m kaviar, turkisk ýoghurt m valnötter och torkade och sockrade frukter och bär, kaffe m grädde

Sitter i bilen på väg till Sthlm nu med T och mamma. Jag har en sån jävla ångest. Fattar inte att jag börjat må så dåligt på senaste tiden. Jag har ont i bröstet och vill bara gråta och skrika. Kunde knappt sova inatt och vaknade hela tiden och trodde att jag skulle få en hjärtinfarkt el nåt.

Jag HATAR T. Jag vill bort härifrån!!!!!!!!!!! Jag vill dö NU och hoppas att vi krockar och dör innan vi kommer fram. Jag vill inte gå på nåt jävla bröllop. Jag vill inte åka till Finland. Jag vill vara hemma ensam ifred!!!!!!!!!!!!!! Jag hatar allting så mycket att de värker i mig! Hatar hatar hatar hatar hatar hatar! Jag har så mycket hat i mig att det känns som jag kommer sprängas vilken sekund som helst. Fast det värsta är att det inte kommer hända. Men förhoppningsvis pallar inte hjärtat och då kanske jag får dö ändå.

JAG VILL INTE LEVA MER!!!!!!!!!!!!!!!!!

Haha jag kan iaf roa mig lite medan idioterna sitter där framme och snackar och inte bryr sig ett skit om lilla mig... Jaa jag vill att dom bara ska bry sig om mig. Jag vill att T ska sitta här bak med mig och krama mig medan jag gråter och skriker och slår honom.................. Jaa jag är sjuk i huvudet och vill dö. Har jag inte sagt det förut???

Jag kan ju tycka att mamma är lite snäll iaf som tog med det mobila bredbandet...

Hjälp?

Var hos min gamla terapeut i tisdags. Försökte nämna att jag kände igen mig i många av borderline-symptomen, men hon verkar inte gilla diagnoser. Hon var väldigt negativ hela tiden och babblade om att det är jättelånga köer för göra psykiska tester. *Suck*. Och DBT fanns bara för de som har fått diagnosen borderline, och det verkar också vara få psykiatiker och terapeuter som använder sig av den terapiformen.

Hon tyckte att vi skulle rikta in oss på min ångest. Som jag skrivit tidigare så vill hon inte jobba med just ätstörningen för det är inte hennes område. Visst, det är väl ångesten som jag lindrar med hetsätning så det kanske hjälper. Inte vet jag.

Känns bara som det inte finns nån hjälp. Ingen kan hjälpa mig förutom jag själv? Suck, orka leva. När mamma och jag satt och åt lunch igår så nämnde jag att jag tror att jag har lite borderline-drag. När jag pratade om min ångest och hopplöshetskänsla och att jag inte vill leva och sådär så sa hon att hon aldrig har berättat en grej för mig.. Om hur jag var när jag var liten. Redan innan jag kunde gå så började jag att gråta mig till sömns. Både mamma och pappa hade tid och ork med mig och tröstade mig alltid när jag var ledsen och jag blev väldigt väl omhändertagen, men ändå verkade jag på nåt sätt extremt ledsen på kvällarna. På dagarna var jag "normal", men på kvällarna var jag typ otröstlig utan anledning. Jag kommer faktiskt ihåg att pappa gick fram och tillbaka i vardagsrummet med mig över axeln och sjöng för mig medan jag grät och grät och grät. Mamma tyckte att det var som om jag var deprimerad från födseln liksom, men tänkte väl att det var omöjligt. Så kunde det ju inte vara. Kan man födas deprimerad?

Jag antar att man kan det. Man kan ju ha en depressiv och/el pessimistisk personlighet. Mamma har varit rädd att berätta det för mig eftersom hon har varit rädd att jag ska ta livet av mig. Jag har ju enda sedan tonåren tyckt att livet är meningslöst till och från. Hon tänkte väl att om hon säger att jag haft det där i mig sen jag föddes så kanske jag tycker att allt känns ännu mer hopplöst. Att jag aldrig kommer bli fri från den känslan.

Pappa gick i terapi innan han träffade mamma. Mamma säger att det var för att han inte ville leva, men var för "feg" för att ta livet av sig. Undrar om det är ärftligt? Min faster säger att hon känner ungefär samma sak.

Det verkar ju verkligen vara som jag har skrivit förut: Vissa männsiskor är inte gjorda för att leva =/.

Torsdag

Vikt: 62,4 kg
Motion: gick till stan och tillbaka (ca 2*15 min)

Frukost/Lunch 11.30: 1 dl havregryn, 1 stor banan, linfrön, havredryck, 1 liten bit brie, kaffe m grädde
Lunch 14?: 2 ägg, senapssill, crème fraiche, stuvad spenat, tomat, paprika, gurka

Middag 20.00: lax i smörsås, wokgrönsaker, paprika

Kväll 22?: 3 satser chokladbollssmet m kokosflingor, 4 äpplen, cola light, fun light (spy)

Update 13.22: Jag har en sån oro (ångest?) i kroppen. Är absolut inte hungrig och inte sugen heller, men vill bara äta. Tog ett tuggummi. Går av och an i lägenheten. Behöver tvätta. SKA tvätta. Behöver städa. Mamma skulle komma hit idag igen så jag kan inte hetsäta nu. Orkar inte med det här, vet inte vart jag ska ta vägen!

Update 21.07: Nu har jag en jävla ångest igen! Började gräla med T efter middagen (såklart) och körde ut honom (hem till sig). Nu vill jag bara göra en kladdkaka och chokladbollar... Samtidigt är jag inte alls sugen på det. Är ju mätt efter maten. Men med mättnaden kommer ångesten... USCH! Vill lägga mig på sängen och skrika och gråta. Jag vill inte leva mer! Jag vill inte finnas!! Ååååhhhh ta mig härifrån någon!!!!!!!!!!!!!

Min katt har varit borta i flera dagar nu igen. Och jag som ska åka bort imorgon! =( Ska till Finland över helgen. Jag vill att min kisse ska komma hem nu!!

Update 23.27: Jag stod inte ut längre utan hetsåt. Jag klarar inte av livet. Det går inte. =(

Onsdag

Vikt: 63,4 kg (usch, straffet för att man inte spyr..?)
Motion: 70 min promenad (8400 steg)

Frukost 09.30: 2 kapslar omega-3, 1 dl (37 g) havregryn, 1 stor (127 g)  banan, 10 g linfrön, 200 g havredryck, kaffe m 22 g grädde, 1 liten bit (21 g) brie
Lunch 13.30: 2 ägg, senapssill, crème fraiche, grekisk sallad
Middag: Lax i smörsås, stuvad spenat, paprika och tomat, drygt 1/2 flaska vin
Kväll: 1 drink, 2 starkcider

Tisdag 1 sept

Vikt: 62,4 kg
Motion: ca 20 min jogging (3800 steg)
Jätteont i magen =(. Joggade ändå och det verkade bli bättre, men det kom tillbaka efteråt. Kan typ inte stå upp. Sitta ihopsjunken går bra. Mysko.

Frukost 10.30: 2 kapslar omega-3, 1 dl (37 g) havregryn, 1 stor (134 g) banan, 7 g linfrön, 200 g havredryck, te m 10 g grädde
Lunch/mellanmål 13.40: 1 bit (37 g) brie, kaffe m 22 g grädde o 7 g kokosfett
Middag: 2 st (106 g) ägg, 7 bitar (67 g) senapssill, 66 g crème fraiche, sallad m dressing

Kväll 22.30: 2 port grekisk sallad, te m lite grädde

Update 23.09: Jag har sån ångest!!!! Jag vill bara spy nu, hetsäta och spy, men jag kan inte! T har målat en grej inne hos sig och ska sova här. Vi ska upp tidigt imorn och han kommer strax hit. Vi har ätit grekisk sallad som jag gjorde ikväll och jag åt TVÅ portioner. Varför!? Varför!?!?!? Jag orkar inte, jag vill inte, jag mår inte bra!

Har sabbat mitt ena hål i örat också ikväll och jag är så ledsen. Det varar och har svullnat och nu får jag inte i något örhänge på ena sidan. Jag hatar sånt, blir så äcklad när det inte går i. Höll på att svimma i badrummet. Vet inte vad jag ska göra nu. Har typ ångest över det också. Det är en mardröm för mig att nån annan ska behöva fixa det. Pilla i mitt hål i örat. USCH vad äckligt. Det gör så ont och jag är livrädd.

Har haft känningar i magen hela dagen och har även varit trött och haft "nästan-ont-i-huvudet". Hoppas det är borta imorn och att jag inte blir sjuk. Imorn ska jag på jobbintervju(!) och festa lite på kvällen. Känner att jag vill göra chokladbollar och hetsa också....... men önskar att jag kan tänka att det inte gör nåt om jag äter lite mycket nu de första dagarna utan hets... Bättre att äta för mycket och få uppsvullen mage än att kräkas, right? Usch! =( *gråter*