Ätstörning

Jag är så otroligt trött på allt. På jobbet, på mitt liv, på den här stan, på min äckliga lägenhet, på det här landet.

 

Jag vill bara bort härifrån. Önskar jag hade nån att resa med. Resa bort från all skit här hemma. =(

 

Kom hem för drygt en timme sen. Det har blivit alldeles för många 10-timmars dagar nu på jobbet. Orkar inte! Orkar inte leva resten av dygnet. Orkar inte att inte ha nån fritid. Att inte hinna göra något jag tänkt.

 

Jag tycker åtta timmars arbetsdag är alldeles för långt för början! Och nu är det bara för mkt. Jag orkar inte med midsommar. Orkar inte med allt folk. =(

 

Egentligen tycker jag det är trevligt att träffa släkt och familj. Men när jag jobbar för mkt så orkar jag inte någonting alls på fritiden, absolut inte vara social. Den energin är borta för länge sen. =(

 

Usch, jävla skitliv =(.

Igår mådde jag fruktansvär dåligt. Jag var så ledsen och livet kändes totalt meningslöst och för jobbigt att orka med.

Mamma lämnade mig gråtandes och tog med mitt enda djur hem till sig (för att han ska få vara ute under sommaren). Kände mig så otroligt ensam och övergiven. Ingen orkade med mig och jag orkade inte med mig själv heller, och inte livet.

 

S kom iaf (trots att han mår jättedåligt själv) några timmar så att jag fick lite sällskap <3.

Köpte dock bröd och hetsåt när han åkt hem.

 

Idag känns det bättre. Hade dock velat gå på stan, eller träna Bodypump. Har inte gjort något av det =S. Inte kommit iväg, och nu är det försent.

 

Har suttit ute lite på balkongen iaf (innan det började regna), och så har jag målat naglarna och surfat. Ska försöka ta mig ut och springa en runda senare, då har jag iaf gjort nåt vettigt.

 

Har bröd kvar från igår. Ska nog gå och köpa nåt mer till ikväll.. kan inte riktigt bestämma mig för vad bara =/. Är inte sugen på godis, så borde såklart inte köpa det. Kanske lite naturgodis iaf. Och så ska jag väl äta upp resten av bröded så det försvinner. Hoppas det är tillräckligt lite kvar så att jag inte känner att jag måste spy.

 

Tror jag klarar av att behålla det om det inte känns som alldeles för mkt.

 

Har blivit otroligt mkt bättre från bulimin märker jag. Återfall väldigt sällan, och hetsätningarna/överätningarna är MKT mindre (mindre mängd) och i kortare perioder (kan hålla det till en kväll!).

 

Jag tror verkligen på LCHF och periodisk fasta. Bort med allt godis, glass och onyttigheter. Jag är inte sugen på det längre! Och det känns ju väldigt bra förstås! Sen att jag har de här konstiga förtvivlan/ångest/depressions-sessionerna ändå (om än också mer sällan?), det får jag väl försöka klara av. Förhoppningsvis kanske de blir bättre om jag börjar springa (träna) mer! Det är vad jag tror och hoppas.

 

Hehe, lustigt med ett sånt positivt inlägg idag. Igår ville jag dö ^^.

Kramar till alla som läser <3!

Min farmor har flyttat från ett kasst äldreboende (där hon blev slagen!!) till ett nytt äldreboende (som hade tre års väntetid, men hon slapp vänta så länge som tur var. Tror hon väntat ett och ett halvt år.) som verkar MKT bättre!

Såå skönt. Mamma och jag var där igår hela dagen och flyttade grejer, hängde upp kläder i garderoberna och monterade ner, och upp, en bokhylla samt satte in böcker i den och badrumssaker i badrumsskåpen. Jag fick en sticka i ena pekfingret, ganska ordentligt sak =/. Men jag överlever väl ^^.

 

Nåt som är värre är jobbet. Usch. Ska jag orkar söka nytt jobb? Eller börja plugga igen? Kan jag plugga (utan att bara strunta i det och vara hemma och hetsäta istället...)? Jag vet inte =/.

 

Idag har jag ätit massor. Och sprungit fem kilometer!!! Sprang fem kilometer förra lördagen för första ggn här hemma (har sprungit fem km väldigt långsamt hos mamma tidigare), och nu sprang jag för andra ggn! =)

Förra ggn sprang jag med S på drygt 32 minuter, idag sprang jag på drygt 29! Verkar dock inte vara riktigt fem km, inte enligt RunKeeper iaf.

 

Dagens mat i bilder (plus ett par bitar mörk choklad till som jag inte lagt in i datorn):