Ätstörning

Jag var väldigt lik den där Jessica för åtta år sen:
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/psykologi/artikel_40714.svd

Stackars stackars min första pojkvän. Jag kommer alltid älska honom. Han var underbar och jag var hemsk. Jag önskar bara att han förstod hur fruktansvärt dåligt jag mådde.

Symtom

• Hur du beter dig, känner dig och förhåller dig till andra svänger hela tiden kraftigt fram och tillbaka.

Hela tiden vet jag inte..

• Du känner dig ofta arg, deprimerad, olycklig och har ångest. Känslorna kan gå mot leda och tomhet eller skräckartat stegras mot katastrof och övergivenhet.

Ja, ofta.

• Du kan ha svårt att tygla dessa känslor och uttrycker dig oftast aggressivt. Du är impulsiv. Humöret är oberäkneligt och föränderligt.

Ja, ofta.

• Du tycker inte att du duger. Du har en negativ självuppfattning. Det kommer till uttryck genom exempelvis missbruk av sex, alkohol, droger eller mat, vårdslöshet i trafiken, slösaktighet med pengar eller självmisshandel, inklusive självmordsförsök.

Stämmer.

• I allmänhet lyckas du ändå dölja dina känslor och förställa dig för att passa in socialt. Därför går det oftast bra för dig i skolan eller i arbetslivet.

Ja jag lyckas ofta dölja mina känslor och spela normal, men det går inte bra för mig någonstans...

• I nära personliga förhållanden kan du däremot bli krävande och lätt hamna i beroende. Du är rädd att bli övergiven.

Ja det stämmer väl.

• Du pendlar mellan intensiv beundran och nedvärdering av andra människor.

Jag vet inte.

• Om du upplever psykotiska episoder, är de oftast korta och präglas närmast av förföljelsetankar.

Nä.

• Andra kan uppleva dig som ombytlig, anpassande och opålitlig, känslokall eller aggressiv och dra sig undan, vilket naturligtvis inte gör det lättare för dig.

Kanske det. Iaf pojkvänner skulle jag tro... =(

(http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Borderline-personlighetsstorning/)