Aspergers

Har precis haft boendestöd. Killen som var här tipsade om Paula Tilli. Har inte hört talas om henne tidigare (inte vad jag kommer ihåg iaf), men hittade direkt ett par intressanta inlägg på hennes sida:
http://blogg.aspiration.nu/
 
http://blogg.aspiration.nu/10-fakta-som-alla-borde-kanna-till-om-aspergers-syndrom/
 
"6. Att jag är en bra lyssnare och har extremt lätt för att få kontakt med nya människor betyder inte att jag skulle ha en mild form av Aspergers syndrom. Jag har lika mycket asperger som många av dem som har svårt för ögonkontakt och inte har lika lätt att uttrycka sig som jag. Många av oss har en ojämn begåvningsprofil, och just mina svårigheter råkar vara av en sådan art som inte syns utanpå, men jag är ändå av ett lika stort behov av boendestöd som många andra!"
 
"9. Många aspergare tycker att vanliga vardagliga saker tar väldigt mycket energi, och därför orkar vi inte alltid lika mycket som andra människor. Jag orkar exempelvis inte plocka upp posten från hallgolvet oftare än en gång i veckan eftersom det förbrukar så pass mycket energi. Men det handlar inte om lathet utan just om ork. Det är viktigt att förstå att det finns gradskillnader i trötthet och ork, precis på samma sätt som det finns gradskillnader i smärta. Man kan ju inte jämföra ett vanligt magknip med den smärta som en födande kvinna upplever, och på samma sätt bör man inte säga till oss: ”men jag känner mig också trött efter jobbet”. Om vi blir pressade att klara av allt som ni neurotypiker klarar av, finns risken att vi går in i väggen."
 
"10. Aspergers syndrom innebär även styrkor för många av oss. Läs gärna Tony Attwoods positiva Aspie-kriterier. Vissa är exempelvis extremt duktiga på smådetaljer och kan vara därför förvånansvärt duktiga på arbeten som kräver uthållighet och noggrannhet. Vissa har enormt mycket drivkraft. Tack vare min drivkraft och förmåga att fokusera lyckades jag exempelvis skriva min debutbok på tre månader. Vissa har specialtalanger utöver det vanliga, och många är pålitliga och mycket plikttrogna. Mycket bra egenskaper som efterfrågas i arbetslivet!"
 
http://habilitering.se/autismforum/leva-med/styrkor-och-svarigheter/att-planera-sin-tid
Tja, det här är jag i ett nötskal =/:
"Tid för mig är lika med stress. Jag skulle vilja ha 48 timmar per dygn för att kunna ägna mig åt allt jag vill i lugn och ro. Det irriterar mig att det till och med går åt tid till att sova. Hur skönt det än är tycker jag att det tar alldeles för mycket tid från allt som måste göras. Men egentligen är det inte så mycket som måste göras. Det är bara jag som förstorar upp saker för att jag inte kan konsten att prioritera."

Östrogenbrist

HIttade denna info idag:
 
"Stress kan också orsaka hormonell obalans, eftersom, för att unga kvinnor med låga östrogennivåer prova avslappningsövningar. Fatta korrekta beslut om livsstil skulle säkert hjälpa."
http://omhalsa.info/kvinnors-halsa/laga-nivaer-av-ostrogen-i-unga-kvinnor.php
 
"Flertalet terapeuter och läkare arbetar även med tillförsel av bioidentiska hormoner, vilket minskar symtom och problembild relativt snabbt. Det som dock förbises i detta sammanhang, är själva orsaken till att bristen uppstått från början. Det är alltid viktigt att först veta anledning till en brist, innan man påbörjar en behandling som släcker de symtom som orsaken bidragit till.
Läs mer om hormonell obalans i artikeln om sköldkörteln och binjureutmattning."
https://kurera.se/hormonella-obalanser-hos-kvinnor/
 
"För gott resultat bör näringsterapin kompletteras med stresshantering, där stressrelaterade situationer elimineras och kombineras med meditation, avslappning, mental träning eller liknande avstressande former. Vid större problematik är det god ide att uppsöka en duktig näringsterapeut som kan hjälpa till med rekommendationer och doseringar."
https://kurera.se/allt-fler-far-skoldkortel-och-binjureutmattning

Östradiolbrist

Suck. Jag har så himla mkt att blogga om, ändå orkar jag inte ta tag i det. Fick tvinga mig in här nu.
 
Iaf; Förra helgen så hetsåt jag, eller överåt rejält iaf och var uppe hela natten. Kom tillbaka på banan direkt dagen efter, så det var verkligen inte hela världen. Dessutom var det mer att jag fortsatte äta på kvällen, saker jag hade hemma (köpte alltså inte godis eller nåt sånt). Åt "chokladbollssmet" på havregryn, dadlar, smör och kakao. Men det var i min ensamhet och jag kunde inte riktigt sluta (hämtade/gjorde mer och mer). Alltså sjukligt beteende.
 
Jag har funderat på orsaker och jag pratade med min sponsor dagen efter om det. Tror det beror på stress. Har inte gjort "det jag ska" i 12-stegs programmet. Inte varit närvarande och jobbat på min andlighet. Inte ringt in på kvällsmöten som jag brukar. Prioriterat fel helt enkelt. "Helt enkelt" att konstatera, men såklart inte "helt enkelt" att göra.
 
Behöver också hålla mig till min matplan (som dock är väldigt fri). Men grundtankarna i den är viktiga. Jag måste lita till min magkänsla. Jag är ute på hal is när jag blandar i smör i maten tex. Tillsatt fett och tillsatt socker gör maten mer "processad" och lättare att överäta och skapa sug efter mer.
 
Jag har skrivit i min matplan att jag kan göra tex nötbollar, men då får jag äta max tre stycken vid ett tillfälle. För 90%-ig choklad (som jag äter väldigt ofta, nästan varje kväll nu - för mkt?) gäller också max tre bitar per tillfälle. Att äta smeten/degen direkt är inte OK för mig. Det är för triggande. (Dock har jag inget problem med att slicka skålen tex). Jag behöver helt enkelt känna efter vad jag klarar av och vad jag inte klarar av. Innerst inne vet jag, men jag behöver vara lyhörd och lyssna (är det det som är mental träning, vara i nuet, etc?).
 
Jaha, just det, rubriken på dagens inlägg är ju östradiolbrist ;-). Jag har inte haft mens sen början av augusti förra året (inte riktigt sant, eftersom jag hade mens i januari, men jag räknar det som att den försvann för över ett år sen, för det är ju sen dess jag haft långa uppehåll). Det enda jag kunnat koppla det till är att jag började ringa in på 12-stegs möten ungefär då, och också att jag började gå igenom 12-stegs programmet under hösten och slutade hetsäta och kräkas. Det knäppa är att jag tycker att jag ju mår så otroligt mycket bättre i och med det! 12-stegs programmet har ju räddat mitt liv! Har gjort mitt liv värt att leva. Och sen reagerar kroppen med att mensen försvinner...!? Det jag kom fram till (förra helgen tror jag) är att förmodligen är det så att ja, jag slutade hetsäta och kräkas, men då slutade jag också att dämpa stresshormonerna i kroppen med mat och ätande. Det jag gjort under min ätstörda tid är att jag symptombehandlat mig själv med mat/ätbeteende. Jag har varit stressad, rädd, irriterad etc. och dessa känslor har jag hanterat med att äta för att dämpa dem. Jag har "flytt" från min ångest/oro, genom att hetsäta och kräkas. Då har jag förmodligen dämpat stresshormonerna i kroppen genom att "må-bra-hormoner" utsöndrats av maten jag proppat i mig, och jag har "självmedicinerat" på det sättet och lyckats behålla en östrogen-/östradiol-nivå som gjort att jag haft mensen kvar.
 
Har försökt läsa på om detta på nätet, men tycker det är jättesvårt att hitta info. Läkarna vill ge mig p-piller. Jag vill inte ha p-piller! Jag fick ju en jävla ätstörning som jag hade kvar i 16 år p g a p-piller! Det är min absolut sista utväg. Om jag nu är stressad, varför inte ta reda på orsaken och försöka behandla den? Att bara ta ett piller kommer ju inte lösa rotorsaken, stressen i mitt liv? Dock förstår jag att läkarna vill höja östradiolhalten eftersom lågt östradiol är kopplat till benskörhet och hjärt- och kärlsjukdom. Suck. Önskar bara att man kunde få hjälp av sjukvården att bli frisk på det sätt man själv önskar. Om jag önskar att pröva stressreducering först, så skulle jag vilja ha tex yoga utskrivet på recept. Eller nån "ordination" om att jag ska ta kontakt med någon hälsocoach eller så... Men nu får jag istället klara mig själv i några månader och sen gå tillbaka till sjukvården och ta ett nytt blodprov för att se om nivån av östradiol har ändrats. Så om jag vill göra nåt åt orsaken till problemet får jag klara mig själv, men om jag vill symptombehandla så kan sjukvården hjälpa mig.
 
Jag stör mig på det, men jag vet att jag ska ta hjälp av 12-stegs programmet med detta. Det är ingen idé att jag irriterar mig på det. Det hjälper ingen. Gud, hjälp mig att se skillnaden på vad jag faktiskt kan förändra och vad jag behöver acceptera.
 
Om jag kan hitta en väg att hjälpa mig själv i detta. Att hitta metoder som jag klarar av att genomföra som hjälper mig att stressa av, så kan jag ju dela med mig av det till andra som har samma problem! Och det skulle ju vara helt fantastiskt!
 
Har funderat på om min hormonobalans också kan ge "tandskörhet" ^^. Tycker ju att min emalj försvinner mer och mer, trots att jag ju slutat kräkas! Om sklettet kan kalkas ur, så kanske tänderna kan det också? Något att försöka hitta information om...
 
Nu måste jag göra mig iordning. S har "ställt upp" att åka med mig till nån Second Hand idag. Jag har så svårt att ta mig iväg på något själv, en oplanerad dag. Är så tacksam för att han är min vän! <3

Stress

Metoder mot stress:
  1. Create boundaries, Love shield
  2. Change how you react to stressful situation
  3. Herbs for stress
  • Ashwagandha
  • Motherwort
  • Lemon balm