Ätstörning

Mitt liv är totalt meningslöst. Antingen måste jag göra det meningsfullt eller ta livet av mig. Vem orkar leva ett meningslöst liv? Det är så svårt. Varför måste det vara så? Varför har vissa det svårare än andra? Ja, jag tror att det är så... Om man är en sån person som har extremt svårt att klara sig själv. Svårt att göra sitt liv bättre. Är det inte bara lättast att ta livet av sig då? Varför inte välja den lätta utvägen? När man är död är man ju död. Suck. Jag önskar att jag inte var som jag är. Men jag kan inte ändra mig. Jag orkar inte. Orkar inte kämpa. Orkar inte försöka. Jag orkar bara inte mer. Jag sover för lite. Jag har jordens sömnbrist. Blir väl deppig av det. Jag har börjat hata mitt jobb och alla runt omkring mig. Det förstör mitt liv. Om jag ska klara av det måste jag jobba dygnet runt. Vem orkar jobba dygnet runt? Jag vill inte leva längre. Jag vill inte vakna imorn. Jag orkar verkligen inte med en dag till. Orkar inte. Har inte diskat på flera veckor, och jag orkar verkligen inte ta tag i det nu. Jag saknar T så att det gör ont. Jag ville ha två barn innan trettio. Ändå gjorde jag abort när jag var tjugoåtta. Hur kan man ta ett sånt idiotiskt beslut? Nu är det försent. Skulle ta livet av mig innan jag fyllde trettio om jag inte lyckats bli av med bulimin. Nu har jag bara en enda månad kvar!! En månad. Om jag ska kunna ta livet av mig måste jag sluta med Voxran så att jag blir riktigt deppig, och sådär förtvivlad, igen. Tänker på det varje dag. Slits itu av min obeslutsamhet. Hinner aldrig bestämma mig, jobbar ju hela tiden!! Jobbet förstör mitt liv. Hinner och orkar inte laga mat. Köper onyttig mat ute och får ondare och ondare i magen varje dag. Är nåt jävla fel. Äter bakverk och godis jämt. Blir fetare och fetare. Jag orkar inte leva så här. Jag måste göra något. Leva i nuet. Försöka må bra varje minut. Men jag orkar inte. Jag kan inte. Jag vill dö. Jag vill inte vakna imorgon.

Sitter ute på balkongen och äter frukost. Nästan för varmt! Så underbart! Enda felet är att jag sitter här ensam. Hade jag haft en pojkvän hade det nog inte kunnat bli bättre! Önskar att jag kunde ta en bild på min soliga balkong, omelett och kaffe, men mitt minnet är fullt och jag vill inte radera ngn bild 0:). Vet att jag inte bloggat på evigheters evighet :$, men har så SJUKT mkt på jobbet nu :-S. Har inte diskat på flera veckor heller. Borde ta en bild på det eländet också.. Har gått upp några kilo också. Fattar inte hur jag kan leva med det. Eller, det kan jag knappt :-(. USCH! Det är vidrigt. Kommer knappt i några kläder längre. Hatar det. Och nu när det blir vår och varmare och allt. Usch, usch, usch. Jaja, nu är det iaf sol, och jag ÄLSKAR solen!!<3