Valborgsmässoafton
Vikt: 63,1 kg
Motion: 2*40 min promenad
Frukost: 1 port fiberhavregrynsgröt, 1 banan, russin, standardmjölk
Fm-fika: 1 kopp kaffe m grädde
Lunch: köttfärslimpa, gräddsås, haricots verts
Em-fika: 1 kopp kaffe m grädde, 17 paranötter
Ska:
Middag: lax, ugnsrotsaker, sås, sallad, vitt vin
Var skitnödig hela dagen och dålig i magen när jag kom hem. Dessutom ont i magen på morgonen och lite när jag kom hem från jobbet. Vad fan är det för fel!?!??! Det kan ju fan inte vara normalt med avföring som rinnande gegga! Jävla skit (bokstavligt talat ;-)).
Uppdatering 00.21:
Åt den planerade middagen med T. Sen hade vi sex ♥ och sen gick vi och lyssnade på en kör, såg fyrverkerier och kollade på en majbrasa. Efter det gick vi och köpte godis(!). USCH. Varför gör jag så!? Varför ska jag alltid förstöra allting??? Köpte inte så mkt, men det var bara lite gott ibörjan.. de första två bitarna typ. Nu är jag äcklad och tycker att allt är förstört. Hela maj typ ^^. Men jag ska inte tänka så. Jag ska inte förbjuda mig någonting! Jag kan inte göra det! Jag får inte göra det!
Känner mig asfet. Magen står rakt ut.. och jag är dålig i magen. Jag hatar det. Men jag vill inte sabba hela maj nu. Jag vill inte det! Jag vill äta lite/normalt i veckorna och äta liiite gott godis när jag känner för det. Har faktiskt blivit bättre och bättre på att bara köpa LITE godis! Och det är ju positivt.. Men samtidigt måste jag försöka komma ihåg att jag typ alltid blir äcklad efteråt! Det är ändå för mkt, och det är inte gott! Onödigt! Typ två-tre bitar räcker OM jag nu ska köpa ngt!
Imorgon vill jag vara bra i magen. Hela jag mår dåligt när magen mår dåligt. Jag hatar det! Så jäkla jobbigt att gå på toa när T är här och jag aldrig vet när jag behöver skita och om det kommer låta osv... HATA.
Godnatt.
Motion: 2*40 min promenad
Frukost: 1 port fiberhavregrynsgröt, 1 banan, russin, standardmjölk
Fm-fika: 1 kopp kaffe m grädde
Lunch: köttfärslimpa, gräddsås, haricots verts
Em-fika: 1 kopp kaffe m grädde, 17 paranötter
Ska:
Middag: lax, ugnsrotsaker, sås, sallad, vitt vin
Var skitnödig hela dagen och dålig i magen när jag kom hem. Dessutom ont i magen på morgonen och lite när jag kom hem från jobbet. Vad fan är det för fel!?!??! Det kan ju fan inte vara normalt med avföring som rinnande gegga! Jävla skit (bokstavligt talat ;-)).
Uppdatering 00.21:
Åt den planerade middagen med T. Sen hade vi sex ♥ och sen gick vi och lyssnade på en kör, såg fyrverkerier och kollade på en majbrasa. Efter det gick vi och köpte godis(!). USCH. Varför gör jag så!? Varför ska jag alltid förstöra allting??? Köpte inte så mkt, men det var bara lite gott ibörjan.. de första två bitarna typ. Nu är jag äcklad och tycker att allt är förstört. Hela maj typ ^^. Men jag ska inte tänka så. Jag ska inte förbjuda mig någonting! Jag kan inte göra det! Jag får inte göra det!
Känner mig asfet. Magen står rakt ut.. och jag är dålig i magen. Jag hatar det. Men jag vill inte sabba hela maj nu. Jag vill inte det! Jag vill äta lite/normalt i veckorna och äta liiite gott godis när jag känner för det. Har faktiskt blivit bättre och bättre på att bara köpa LITE godis! Och det är ju positivt.. Men samtidigt måste jag försöka komma ihåg att jag typ alltid blir äcklad efteråt! Det är ändå för mkt, och det är inte gott! Onödigt! Typ två-tre bitar räcker OM jag nu ska köpa ngt!
Imorgon vill jag vara bra i magen. Hela jag mår dåligt när magen mår dåligt. Jag hatar det! Så jäkla jobbigt att gå på toa när T är här och jag aldrig vet när jag behöver skita och om det kommer låta osv... HATA.
Godnatt.
Gårdagens
Vikt: 63,1 kg
Motion: 2*40 min promenad
Frukost: 1 port fiberhavregrynsgröt, 1 banan, russin, standardmjölk
Fm-fika: 1 kopp kaffe m grädde
Lunch: ugnsrotsaker, köttgryta
Em-fika: 1 kopp kaffe m grädde, 1 mugg te m 2 cl mellanmjölk, 4(?) Extra Drops, 10 paranötter, 10 g mörk choklad, 1 center
Middag: 1 stort äpple, 13(?) mandlar, några russin, te m standardmjölk
Har säkert glömt hälften. Kommer fan inte ihåg.
Motion: 2*40 min promenad
Frukost: 1 port fiberhavregrynsgröt, 1 banan, russin, standardmjölk
Fm-fika: 1 kopp kaffe m grädde
Lunch: ugnsrotsaker, köttgryta
Em-fika: 1 kopp kaffe m grädde, 1 mugg te m 2 cl mellanmjölk, 4(?) Extra Drops, 10 paranötter, 10 g mörk choklad, 1 center
Middag: 1 stort äpple, 13(?) mandlar, några russin, te m standardmjölk
Har säkert glömt hälften. Kommer fan inte ihåg.
Orkar inte med någon
Jag tänker ta livet av mig den här veckan. Jag VÄGRAR att leva mer! Jag orkar inte mer! Jag hatar det!!!! Har inte ätit nån middag och jag vet att det (åtminstone delvis) är det som gör att jag känner mig förtvivlad och bara vill försvinna från jordens yta. Ändå kan jag inte äta för då hetsäter jag bara istället! Jag hatar det!!!!!!!! Ingenting funkar. Allt är bara fel. Hur jag än gör så blir det fel!
Varför kan jag bara inte ta livet av mig nu?? Varför är det så svårt? Jag vill ju inte leva! Och det blir inte bättre! Även om det skulle bli det nångång i framtiden så orkar jag inte vänta längre! Jag vet inte hur jag ska göra för att må bättre, jag orkar inte pröva alla "metoder". Mental träning, mindfulness, tabletter, mat, planering, osv osv osv. Det går inte. Det funkar inte. Och bestämmer jag mig för nåt så blir det inte av ändå. Sitter ändå bara här vid datorn och äter eller gråter. Kul. Kul liv.
Allt är så meningslöst!
Blev dålig i magen idag. Igen. Som vanligt. Kanske beror på att jag åt 4 Extra Drops på jobbet? Kom på att jag åt det sist jag blev sådär jättedålig i magen också. Kanske bidrog. Kanske inte. Vem bryr sig? Min mage är ändå aldrig normal och kommer väl aldrig bli det heller.
Mamma ringde. Pratade och babblade och undrade varför det hade varit dåligt mellan T och mig i måndags. Jag orkade bara inte förklara. Jag vet ju inte exakt varför själv. Kan inte uttrycka mina känslor i ord. Jag hatar det. jag hatar allt. Eller det enda jag inte hatar är vädret. Och naturen. Och djuren. ♥
Jag orkar inte med mamma. Och jag orkar inte med T. Dom irriterar mig till max. Usch.
Söndag och måndag
Orkade inte skriva något i söndags och måndags. Orkar knappt nu heller. Har typ redan glömt allt. Alla känslor och tankar. I söndags mådde jag rätt bra hela dagen. Riktigt bra dag hade vi eg, jag och T. Vi var på stan. Jag började tjafsa när han skulle köpa en ny mobil. Började ifrågasätta om abonnemanget var bra osv. Han blev skitsur och vi bråkade typ lite. Men iaf blev vi sams sen och vi var t o m ute och joggade!! Jag joggade i hela 20 min och var så jäkla stolt! =)
Men sen kollade vi på film på kvällen. T somnade och jag hade inte fixat matlåda till jobbet på måndagen. Segade mig i badrummet som tusan när jag skulle tvätta ansiktet och borsta tänderna. Satt och rev sönder såren jag har på kroppen och fick typ mer och mer ångest. När jag äntligen kom i säng kände jag ett sånt hat mot T. Eller kanske inte hat direkt, men jag var sur, arg och hade ångest =(.
Var sur på måndagsmorgonen också och hela dagen. T skulle vara kvar hos mig och följa med mig till terapeuten kl 17. Messade honom från jobbet och skrev att jag ville att han skulle åka hem ist. Efter terapeuten var vi båda hungriga, trötta och griniga (lättirriterade). T började laga nån mat och jag hade ångest. Sa att han skulle åka hem. Skrek på honom. När han började packa ihop sina saker slog jag honom och var elak. Han hade noll tålamod så han slog tillbaka. Vi slogs och hatade och tillslut packade han iaf ihop sina saker och drog till sista tåget =(. Jag grät och grät. Ville bara dö.
Som tur var, var tåget tydligen inställt. Han kom tillslut tillbaka (efter mkt sms:ande). Och kvällen blev mysig sen.
Jag tror att jag skulle kunna få vem som helst att döda mig. Den snällaste människan på jorden t o m. Jag kan vara så oerhört provocerande. Jag är fruktansvärt elak och sen tigger jag om att få stryk och tar sönder personens saker. Förstör och förstör och förstör. Bara för att jag hatar mig själv. Så jävla värdelöst.
Jag gör mig själv till den ensammaste personen på jorden trots att det är det jag fruktar mest? Jag vill ju bara bli älskad, omhållen och kramad...
Men sen kollade vi på film på kvällen. T somnade och jag hade inte fixat matlåda till jobbet på måndagen. Segade mig i badrummet som tusan när jag skulle tvätta ansiktet och borsta tänderna. Satt och rev sönder såren jag har på kroppen och fick typ mer och mer ångest. När jag äntligen kom i säng kände jag ett sånt hat mot T. Eller kanske inte hat direkt, men jag var sur, arg och hade ångest =(.
Var sur på måndagsmorgonen också och hela dagen. T skulle vara kvar hos mig och följa med mig till terapeuten kl 17. Messade honom från jobbet och skrev att jag ville att han skulle åka hem ist. Efter terapeuten var vi båda hungriga, trötta och griniga (lättirriterade). T började laga nån mat och jag hade ångest. Sa att han skulle åka hem. Skrek på honom. När han började packa ihop sina saker slog jag honom och var elak. Han hade noll tålamod så han slog tillbaka. Vi slogs och hatade och tillslut packade han iaf ihop sina saker och drog till sista tåget =(. Jag grät och grät. Ville bara dö.
Som tur var, var tåget tydligen inställt. Han kom tillslut tillbaka (efter mkt sms:ande). Och kvällen blev mysig sen.
Jag tror att jag skulle kunna få vem som helst att döda mig. Den snällaste människan på jorden t o m. Jag kan vara så oerhört provocerande. Jag är fruktansvärt elak och sen tigger jag om att få stryk och tar sönder personens saker. Förstör och förstör och förstör. Bara för att jag hatar mig själv. Så jävla värdelöst.
Jag gör mig själv till den ensammaste personen på jorden trots att det är det jag fruktar mest? Jag vill ju bara bli älskad, omhållen och kramad...
28 feb 2010, onsdag
Vikt: 63,2 kg
Motion: 2*40 min promenad (fortf träningsvärk efter joggingrunda på 20 min med T i söndags!)
Frukost: 1 port fiberhavregrynsgröt, 1 banan, russin, ca 1 dl grädde
Fm-fika: 1 kopp kaffe m grädde
Lunch: ugnsrotsaker, köttgryta
Em-fika: 2 koppar kaffe m grädde, 1 mums-mums, 10 center
Middag: 1 stort äpple, 1 bit scones m mkt smör och ost, 20 mandlar, russin, te m standardmjölk
Jag orkade inte äta upp all hetsmat igår. Blev en bit scones över. Orkade inte slänga (eftersom jag ändå gör nytt eller gräver i soporna) så jag åt den nu till middag. Blev lite mer till middag än jag tänkt. Men jag är verkligen inte hetssugen och jag tänker inte äta mer ikväll. Kanske en mugg te till om en stund.
Lustigt hur lätt det kan vara vissa dagar, och andra är det helt omöjligt trots att jag bestämt mig för att inte hetsa!
Att jag inte hetsäter ikväll kanske kan bero på att jag nästan "gav upp" redan imorse? Tog lite drygt 1 dl havregryn till gröten och hade i russin också. Bara för att liksom. Tog två dl grädd-vatten ist för en. Orkade inte bry mig. Tog en stor matlåda till jobbet med "farliga" kolhydrater i, ist för en av de mindre med bara köttfärslimpa och grönsaker. Åt choklad på jobbet när konsultchefen kom med fika. Orkade inte bry mig, "skulle ju ändå ev hetsäta sedan"...
Hade planerat ett sju dagar långt uppehåll från hetsätning innan maj, men nu sabbade jag ju den planeringen igår... Idag fyller min kompis år och det är tre dagar kvar i april. Gillar siffran tre, så det kanske får bli tre hetsfria dagar innan maj ist nu då?
Faaaan orka detta planerande!!!! Orka bry sig!?!?!?! Orka orka orka!!!!! Varför kan jag inte bara sluta? Bara vara lycklig och normal???
Motion: 2*40 min promenad (fortf träningsvärk efter joggingrunda på 20 min med T i söndags!)
Frukost: 1 port fiberhavregrynsgröt, 1 banan, russin, ca 1 dl grädde
Fm-fika: 1 kopp kaffe m grädde
Lunch: ugnsrotsaker, köttgryta
Em-fika: 2 koppar kaffe m grädde, 1 mums-mums, 10 center
Middag: 1 stort äpple, 1 bit scones m mkt smör och ost, 20 mandlar, russin, te m standardmjölk
Jag orkade inte äta upp all hetsmat igår. Blev en bit scones över. Orkade inte slänga (eftersom jag ändå gör nytt eller gräver i soporna) så jag åt den nu till middag. Blev lite mer till middag än jag tänkt. Men jag är verkligen inte hetssugen och jag tänker inte äta mer ikväll. Kanske en mugg te till om en stund.
Lustigt hur lätt det kan vara vissa dagar, och andra är det helt omöjligt trots att jag bestämt mig för att inte hetsa!
Att jag inte hetsäter ikväll kanske kan bero på att jag nästan "gav upp" redan imorse? Tog lite drygt 1 dl havregryn till gröten och hade i russin också. Bara för att liksom. Tog två dl grädd-vatten ist för en. Orkade inte bry mig. Tog en stor matlåda till jobbet med "farliga" kolhydrater i, ist för en av de mindre med bara köttfärslimpa och grönsaker. Åt choklad på jobbet när konsultchefen kom med fika. Orkade inte bry mig, "skulle ju ändå ev hetsäta sedan"...
Hade planerat ett sju dagar långt uppehåll från hetsätning innan maj, men nu sabbade jag ju den planeringen igår... Idag fyller min kompis år och det är tre dagar kvar i april. Gillar siffran tre, så det kanske får bli tre hetsfria dagar innan maj ist nu då?
Faaaan orka detta planerande!!!! Orka bry sig!?!?!?! Orka orka orka!!!!! Varför kan jag inte bara sluta? Bara vara lycklig och normal???
Bajs
Idag har jag varit bajsnödig h e l a dagen! Var tvungen att gå på toa på jobbet, men kan som sagt inte slappna av där så då får jag bara ur míg det mest nödvändiga och sen försöker jag vara klar. Torkar mig och torkar mig och torkar mig, spolar, torkar mig och torkar mig och torkar mig, spolar. Skulle väl kunna hålla på hela dagen men nångång måste jag anse mig färdig med det också =/. Usch vad jag hatar det! Ändå är jag fortf nödig resten av dagen också. Jag h a t a r det!!!
Tror det berodde på att jag åt nästan en hel påse mandel igår och även två kakor (m fyra bitar i varje) scones med hasselnötter, aprikoser och russin i. Mkt mat och mkt fibrer som ska ut ^^.
Jag är såå avundsjuk på folk som har magar som klockor. Tex de som alltid skiter typ samma tid varje morgon. Så var det klart liksom. Vad orättvist det kan vara. Och de som knappt behöver använda något toapapper! Så vill jag också ha det! Det kaanske kan gå och fixa med rätt kost... Om jag inte sabbade allt med hetsätningar hela tiden............. Suck.
Tror det berodde på att jag åt nästan en hel påse mandel igår och även två kakor (m fyra bitar i varje) scones med hasselnötter, aprikoser och russin i. Mkt mat och mkt fibrer som ska ut ^^.
Jag är såå avundsjuk på folk som har magar som klockor. Tex de som alltid skiter typ samma tid varje morgon. Så var det klart liksom. Vad orättvist det kan vara. Och de som knappt behöver använda något toapapper! Så vill jag också ha det! Det kaanske kan gå och fixa med rätt kost... Om jag inte sabbade allt med hetsätningar hela tiden............. Suck.
Äta eller inte äta.. vad?
Jag har inte ätit middag än. Jag är inte alls sugen på att hetsäta. Känner mig inte hungrig heller, fast jag vet att jag är det, är helt skakis.. Har ätit 1 mumsmums och 10 center på jobbet idag. Men jag "behöver" ju inte alls hetsäta för det. Jag vill inte, jag orkar inte och jag är inte sugen!!
Åhh, hur kan något så enkelt vara så komplicerat!?
Vete fan vad jag ska äta ^^. Ett äpple kanske? Det är jag sugen på. ♥
Jag orkar inte mer!
Jag orkar inte mer!! Varför gör jag såhär?? Jag som åt så bra/lite igår! Dagen gick bra idag på jobbet. Köpte bara bananer i affären. Var helt stensäker på att jag skulle klara kvällen. Allt kändes bra. T ringde. Har känts bra med T efter vårt hemska bråk igår. Allt var bra.
Men jag ville fortsätta äta efter mitt planerade äpple och 10 paranötter. Tog resterna av tacofärsen från helgen, med ost, creme fraiche och grönsaker. Gott. INTE FÖR MKT!!! Jag blev mätt! Ändå måste jag ha nåt mer! Nåt mer nåt mer nåt mer nåt mer nåt mer nåt mer!!!!!!!!!!!!! Fan helvetes jävla skitliv! Nu har jag förstört hela veckan. Hela min planering. Trots att jag var helt jävla säker på att lyckas den här gången!
Åååhhh vad jag hatar allting! Jag hatar mig själv! Hatar hatar hatar!
Orkar inte ens äta upp sconesen jag gjort. Nu kommer jag gå upp igen! Jag som kände mig s m a l a r e idag! Känner det direkt på kläderna. Fan!
Jag orkar inte mer. Jag tänker inte leva imorgon. Jag vägrar.
Varför kan inte någon bara ta hand om mig? Bo med mig? Alla kan dra åt helvete!
Men jag ville fortsätta äta efter mitt planerade äpple och 10 paranötter. Tog resterna av tacofärsen från helgen, med ost, creme fraiche och grönsaker. Gott. INTE FÖR MKT!!! Jag blev mätt! Ändå måste jag ha nåt mer! Nåt mer nåt mer nåt mer nåt mer nåt mer nåt mer!!!!!!!!!!!!! Fan helvetes jävla skitliv! Nu har jag förstört hela veckan. Hela min planering. Trots att jag var helt jävla säker på att lyckas den här gången!
Åååhhh vad jag hatar allting! Jag hatar mig själv! Hatar hatar hatar!
Orkar inte ens äta upp sconesen jag gjort. Nu kommer jag gå upp igen! Jag som kände mig s m a l a r e idag! Känner det direkt på kläderna. Fan!
Jag orkar inte mer. Jag tänker inte leva imorgon. Jag vägrar.
Varför kan inte någon bara ta hand om mig? Bo med mig? Alla kan dra åt helvete!
Måndag från helvetet
Vikt: 63,6 kg
Motion: 2*40 min promenad
Frukost: 1 tbl D-vitamin, 2 kapslar omega-3, 1 port fiberhavregrynsgröt, 1 banan, ca 1/2 dl grädde
Fm-fika: 1 kopp kaffe m grädde
Lunch: Köttbit m haricot vertes o spenatstuvning på philadelphiaost
Em-fika: 1 mugg te m 2 cl mellanmjölk, 1 kopp kaffe m grädde
Middag: pepsi max, 1 stort äpple, 10 paranötter, lite blandade groddar, 1 chokladbit, te m standardmjölk
Helveteskväll.
Motion: 2*40 min promenad
Frukost: 1 tbl D-vitamin, 2 kapslar omega-3, 1 port fiberhavregrynsgröt, 1 banan, ca 1/2 dl grädde
Fm-fika: 1 kopp kaffe m grädde
Lunch: Köttbit m haricot vertes o spenatstuvning på philadelphiaost
Em-fika: 1 mugg te m 2 cl mellanmjölk, 1 kopp kaffe m grädde
Middag: pepsi max, 1 stort äpple, 10 paranötter, lite blandade groddar, 1 chokladbit, te m standardmjölk
Helveteskväll.
Helvetet
Usch jag vill inte leva en sekund till! Jag orkar inte! Jag står inte ut!
Jag måste få hetsäta för jag står inte ut annars.
Jag måste få hetsäta för jag står inte ut annars.
Lördag
Vikt: 64,2 kg (!!)
Gjorde lite situps och armhävningar bara för att.. idag.
Hetsåt igår "för sista ggn". Gott ibörjan, jag var hungrig, äckligt på slutet. Har t o m varit lite halväcklad av glass idag. Har inte varit sugen på något onyttigt idag.
T kom sent igår och jag hade precis börjat dammsuga. Han diskade min veckodisk ♥, och tvättade handfatet och toaletten. Skönt att få liite rent iaf, mitt i allt stök.
Idag har vi varit på stan och jag har köpt fem onödiga klädesplagg på rea, bl a ett par för små shorts ^^. Har känt mig bra idag! Fet, ja, men magen har inte varit uppsvälld och jag har inte haft ångest (än, peppar peppar...).
Fick jordens mens igår och blödde igenom på jobbet. Antar att det beror på aborten. Brukar inte blöda såå mkt första dagen.
Såg en massa smala tjejer på stan. Bl a tjejen i kassan på BikBok. Shit, hon var perfekt =/. Vi handlade på konsum på väg hem och när vi kom ut sa T att han hade sett en tjej där inne som hade gått samma utbildning som honom. Då hade hon varit smal och snygg och nu hade hon gått upp en hel del i vikt och hade plockat i chokladkakor i sin korg...... Jag blev nästan sur för att han inte hade pekat ut henne för mig i affären. Usch, det är så sorgligt. Jag har nästan lust att gråta för hennes skull och jag önskade att hon läste min blogg så att jag kunde få kontakt med henne. Tänk om alla ätstörda (iaf vi med bulimi?) kunde hjälpa och stötta varandra och kanske hitta vänner för livet.. Jag bor i Linköping...;-)
Nej, visst, jag vet inte om just hon har bulimi... men varför går man annars upp mkt i vikt? Och det är ju ändå lite misstänkt om man handlar mkt onyttigheter dessutom.
Jaja, nu ska vi äta tacos här och kolla på film och sen äta lite chips (jag ska bara smaka typ =P). Har bara ätit frukost idag (lagom/lite) och en kaffe mocka (stavn?) på stan. Magen känns tom, känns bra.
Fasen vilken bra dag jag har haft!! Jag hoppas att resten av kvällen också blir det.
Kram!
Gjorde lite situps och armhävningar bara för att.. idag.
Hetsåt igår "för sista ggn". Gott ibörjan, jag var hungrig, äckligt på slutet. Har t o m varit lite halväcklad av glass idag. Har inte varit sugen på något onyttigt idag.
T kom sent igår och jag hade precis börjat dammsuga. Han diskade min veckodisk ♥, och tvättade handfatet och toaletten. Skönt att få liite rent iaf, mitt i allt stök.
Idag har vi varit på stan och jag har köpt fem onödiga klädesplagg på rea, bl a ett par för små shorts ^^. Har känt mig bra idag! Fet, ja, men magen har inte varit uppsvälld och jag har inte haft ångest (än, peppar peppar...).
Fick jordens mens igår och blödde igenom på jobbet. Antar att det beror på aborten. Brukar inte blöda såå mkt första dagen.
Såg en massa smala tjejer på stan. Bl a tjejen i kassan på BikBok. Shit, hon var perfekt =/. Vi handlade på konsum på väg hem och när vi kom ut sa T att han hade sett en tjej där inne som hade gått samma utbildning som honom. Då hade hon varit smal och snygg och nu hade hon gått upp en hel del i vikt och hade plockat i chokladkakor i sin korg...... Jag blev nästan sur för att han inte hade pekat ut henne för mig i affären. Usch, det är så sorgligt. Jag har nästan lust att gråta för hennes skull och jag önskade att hon läste min blogg så att jag kunde få kontakt med henne. Tänk om alla ätstörda (iaf vi med bulimi?) kunde hjälpa och stötta varandra och kanske hitta vänner för livet.. Jag bor i Linköping...;-)
Nej, visst, jag vet inte om just hon har bulimi... men varför går man annars upp mkt i vikt? Och det är ju ändå lite misstänkt om man handlar mkt onyttigheter dessutom.
Jaja, nu ska vi äta tacos här och kolla på film och sen äta lite chips (jag ska bara smaka typ =P). Har bara ätit frukost idag (lagom/lite) och en kaffe mocka (stavn?) på stan. Magen känns tom, känns bra.
Fasen vilken bra dag jag har haft!! Jag hoppas att resten av kvällen också blir det.
Kram!
Fika
Träffade en gammal klasskompis, och typ kollega från mitt jobb i höstas, igår. Hon åt typ LCHF! Det var lite kul. Fast hon hade gått upp i vikt. Hon sa att hon gillade det, tyckte hon hade varit för smal innan. Mmm säkert =/. Jaja, iaf sa hon att hon undvek kolhydrater för att hon blev så jäkla dålig i magen av det.
Jag har ätit "bull/kak-fika" tre ggr den här veckan på eftermiddagsfikat på jobbet och alla tre dagarna har jag blivit hyfsat akut skitnödig 2-3 timmar efteråt! Det m å s t e vara det onyttiga jag ätit som varit boven. I tisdags kl 15 åt jag nån typ surdegssockerkaka (och drack kaffe m grädde som alltid). Blev skitnödig 3 timmar efteråt, när jag kom hem ungefär. I onsdags åt jag en vaniljbulle till kaffet, samma visa igen. Idag åt jag kladdkaka med grädde, blev skitnödig typ kl 17, men hann iaf både till affären och hem...
Måndag och torsdag var inte alls sådana.
Nu ska jag hetsa klart här ^^. Måste äta upp det sista onyttiga, spy och helst diska veckans disk och dammsuga också innan T kommer ♥.
Jag vill vara snäll den här helgen. Tänk att T fortf vill vara med mig! Det är fan helt otroligt.
Planerar fram och tillbaka som alltid, hela tiden. Vill äta så lite som möjligt. Ångrar mig. Vågar inte p g a hetssuget. Men hetsar ju ändå! Trots att jag äter en massa och då går jag ju upp ist! V Ä G R A R att gå upp mer nu! Får inte på mig mina kläder och jag hatar det! Vill inte visa mig, hatar hela dagarna på jobbet när magen väller över byxorna och jag får ont i magen för att byxlinningen skär in. Jag hatar det! Jag avskyr det!
Jag har fortf det där godiset som jag bara hittat i sthlm och i väst, som jag vill ha igen. Jag kanske kan tillåta mig det, utan hets, som enda godis framöver? Jordnötsringar hade jag gärna velat ha en "sista gång" också ^^. Tänkte köpa det idag, men så tänkte jag att då blir det nog för mkt, och jag ville absolut inte ha några äckelrester kvar från idag. Vill vara hetsfri nu de sista 7 dagarna innan maj...
Ska nog köra på så-lite-som-möjligt... Eller iaf lagom-eller-lite-men-absolut-inte-mer... =P
Jag vill bli smal nu nu NU!!!
Är så rädd för hungern och suget bara =/. I söndags åt jag bara middag, hade ju sån jäkla ångest hela dagen. Och sen i måndags var jag typ hungrig hela dagen. Kroppen ville verkligen ta igen för söndagen =/. Usch.
Är rädd för ångesten också. Har ju inte haft det nu eftersom jag hetsat i fyra dagar. Ångesten är faktiskt värre. Den kan jag inte leva med. Vill ju bara dö då. Men hetsen vägrar jag också att leva med, och dessutom funkar det inte i längden. Åååhhhhh dö, jag vill bara bli smal OCH må bra. Fan.
Har ont i munnen. Munnen är full av blåsor och ansiktet är fullt av finnar och sår som jag river sönder både morgon och kväll. Sår som bara blir större och större och större. Igen. Åh jag orkar bara inte.
Jag vill sluta äta.
Jag har ätit "bull/kak-fika" tre ggr den här veckan på eftermiddagsfikat på jobbet och alla tre dagarna har jag blivit hyfsat akut skitnödig 2-3 timmar efteråt! Det m å s t e vara det onyttiga jag ätit som varit boven. I tisdags kl 15 åt jag nån typ surdegssockerkaka (och drack kaffe m grädde som alltid). Blev skitnödig 3 timmar efteråt, när jag kom hem ungefär. I onsdags åt jag en vaniljbulle till kaffet, samma visa igen. Idag åt jag kladdkaka med grädde, blev skitnödig typ kl 17, men hann iaf både till affären och hem...
Måndag och torsdag var inte alls sådana.
Nu ska jag hetsa klart här ^^. Måste äta upp det sista onyttiga, spy och helst diska veckans disk och dammsuga också innan T kommer ♥.
Jag vill vara snäll den här helgen. Tänk att T fortf vill vara med mig! Det är fan helt otroligt.
Planerar fram och tillbaka som alltid, hela tiden. Vill äta så lite som möjligt. Ångrar mig. Vågar inte p g a hetssuget. Men hetsar ju ändå! Trots att jag äter en massa och då går jag ju upp ist! V Ä G R A R att gå upp mer nu! Får inte på mig mina kläder och jag hatar det! Vill inte visa mig, hatar hela dagarna på jobbet när magen väller över byxorna och jag får ont i magen för att byxlinningen skär in. Jag hatar det! Jag avskyr det!
Jag har fortf det där godiset som jag bara hittat i sthlm och i väst, som jag vill ha igen. Jag kanske kan tillåta mig det, utan hets, som enda godis framöver? Jordnötsringar hade jag gärna velat ha en "sista gång" också ^^. Tänkte köpa det idag, men så tänkte jag att då blir det nog för mkt, och jag ville absolut inte ha några äckelrester kvar från idag. Vill vara hetsfri nu de sista 7 dagarna innan maj...
Ska nog köra på så-lite-som-möjligt... Eller iaf lagom-eller-lite-men-absolut-inte-mer... =P
Jag vill bli smal nu nu NU!!!
Är så rädd för hungern och suget bara =/. I söndags åt jag bara middag, hade ju sån jäkla ångest hela dagen. Och sen i måndags var jag typ hungrig hela dagen. Kroppen ville verkligen ta igen för söndagen =/. Usch.
Är rädd för ångesten också. Har ju inte haft det nu eftersom jag hetsat i fyra dagar. Ångesten är faktiskt värre. Den kan jag inte leva med. Vill ju bara dö då. Men hetsen vägrar jag också att leva med, och dessutom funkar det inte i längden. Åååhhhhh dö, jag vill bara bli smal OCH må bra. Fan.
Har ont i munnen. Munnen är full av blåsor och ansiktet är fullt av finnar och sår som jag river sönder både morgon och kväll. Sår som bara blir större och större och större. Igen. Åh jag orkar bara inte.
Jag vill sluta äta.
Sista året
Förut tänkte jag att jag ska dö innan jag fyller 30, men nu när det blev 2010 och jag kom på att i år har jag haft ätstörningar i 10 år (bulimi med kräkningar i 5 år), så kände jag att det får vara nog. Jag tänker inte ge mig själv mer än det här året. Blir jag inte frisk nu så blir jag det aldrig. Jag har försökt och försökt och försökt och misslyckats och misslyckats och misslyckats i tio år!
Visst, jag kanske mest har försökt gå ner i vikt och inte försökt att bli fri från ätstörningen... men jag har försökt få hjälp av sjukvården. Har läst en massa information om bulimi på internet. Ändå har jag ingen aning om hur jag ska bli fri från skiten! Jag tror tyvärr inte att jag kan blir frisk. Kanske bättre. Det kan jag säkert bli om jag träffar nån kille som orkar med mig, bor med mig, och som vill och försöker stötta mig helhjärtat. Men helt frisk? Neej, det kan jag inte tänka mig. Jag kan bara inte tro det.
Jag orkar bara inte leva så här längre. Det är inget liv. Inget roligt, inget vettigt, inget meningsfullt liv. Och jag kan faktiskt välja om jag ska leva eller inte (om jag inte råkar ut för nån olycka eller dör av nån sjukdom då ^^), frågan är bara om jag vågar ta ett beslut.
Hade jag behållit barnet tror jag inte att jag hade tagit livet av mig. Då hade jag haft något att leva för. En pojkvän räcker tyvärr inte för att göra livet meningsfullt, iaf inte om han inte finns här för mig hela tiden. Och det förstår jag ju att jag inte kan kräva.
Grät över min vikt för första ggn på min 18-års dag (vad jag minns) och nu i maj fyller jag 28 år. Ju längre jag lever desto mer hatar jag mig själv. Det finns ju så många andra människor som är lyckliga, kämpar för sitt liv, som vill leva! DOM kan få leva, NI kan få leva, men JAG vill inte!! Stackars, stackars mamma som fick ett sånt idiotiskt, missbildat, missfoster till dotter som inte klarar av livet =(. Jag vet inte HUR jag ska göra för att tycka att livet är meningsfullt!? Det går inte, jag orkar inte! Förlåt.
Visst, jag kanske mest har försökt gå ner i vikt och inte försökt att bli fri från ätstörningen... men jag har försökt få hjälp av sjukvården. Har läst en massa information om bulimi på internet. Ändå har jag ingen aning om hur jag ska bli fri från skiten! Jag tror tyvärr inte att jag kan blir frisk. Kanske bättre. Det kan jag säkert bli om jag träffar nån kille som orkar med mig, bor med mig, och som vill och försöker stötta mig helhjärtat. Men helt frisk? Neej, det kan jag inte tänka mig. Jag kan bara inte tro det.
Jag orkar bara inte leva så här längre. Det är inget liv. Inget roligt, inget vettigt, inget meningsfullt liv. Och jag kan faktiskt välja om jag ska leva eller inte (om jag inte råkar ut för nån olycka eller dör av nån sjukdom då ^^), frågan är bara om jag vågar ta ett beslut.
Hade jag behållit barnet tror jag inte att jag hade tagit livet av mig. Då hade jag haft något att leva för. En pojkvän räcker tyvärr inte för att göra livet meningsfullt, iaf inte om han inte finns här för mig hela tiden. Och det förstår jag ju att jag inte kan kräva.
Grät över min vikt för första ggn på min 18-års dag (vad jag minns) och nu i maj fyller jag 28 år. Ju längre jag lever desto mer hatar jag mig själv. Det finns ju så många andra människor som är lyckliga, kämpar för sitt liv, som vill leva! DOM kan få leva, NI kan få leva, men JAG vill inte!! Stackars, stackars mamma som fick ett sånt idiotiskt, missbildat, missfoster till dotter som inte klarar av livet =(. Jag vet inte HUR jag ska göra för att tycka att livet är meningsfullt!? Det går inte, jag orkar inte! Förlåt.
Varför blir jag så irriterad??
Jag gjorde slut med T i måndags kväll igen... Jag orkar inte med honom. Vet inte varför. Tror det är hans kommentarer på msn och även sms. Att han inte förstår mig. Att han misstolkar mig men inte frågar varför jag säger som jag gör, utan bara antar något felaktigt. Det gör mig vansinnig. Loggade inte in på msn igår kväll och har inte svarat på hans sms.
Ikväll loggade jag in på msn. T frågade något, jag svarade. Sen skrev han nåt mer, typ frågade vad jag skulle göra i helgen och sen skrev han att han skulle dra till gymmet och komma hem efter kl 23. Då känner jag irritationen växa, typ explodera inom mig, och jag hatar honom. Hatar hatar hatar. Utan någon anledning alls.
Jag tycker bara att han är så dum, oförstående och trög. Utan anledning alls?
Då är det väl bäst att vi inte är tillsammans? Jag irriterar mig ju bara på honom, hatar honom, och mår skitdåligt så fort jag har med honom att göra! Jag började gråta när han skrev att han skulle gå till gymmet! Innan han hörde av sig har jag mått förhållandevis bra (förutom att jag hetsäter, inte har spytt än, och vill dö ^^).
När vi inte har hörts av på ett tag, när jag inte har hört av mig på länge, då kan jag känna att jag älskar honom, längta efter honom. Men så fort han hör av sig utan att kommentera mitt mående vill jag döda honom... typ.
Jag tror det är för att jag vill att han ska bry sig. Jag vill att mamma ska bry sig också. Hon bara ringer och babblar på om allt möjligt oväsentligt. Kanske väsentligt för henne, men jag vill bara skrika "Haaaaaallllååååååååå jag tänker gå och hänga mig här och du bara babblar om all möjlig skit!!!!!!! Jag vill ta livet av mig, fattar du det!?!??!?!?! Varför kommer du inte hit och stoppar mig? Du är min mamma!!!! Det var du som födde mig till den här jävla skitvärlden och nu lämnar du mig bara åt mitt öde??????? Jävla förbannade IDIOT!!!!!!!!!!!!!!" Typ.
Och sen har folk mage och säga att det är egoistiskt att ta livet av sig! Ska jag leva för någon annans skull??? Någon som ändå inte bryr sig? Ska jag leva för någon annans skull så får väl denna/denne någon annan hjälpa mig att leva då? Göra mitt liv meningsfullt? Om de inte träffar mig ändå, varför ska jag sitta här i en annan stad och må skit bara för att de ska slippa ta hand om min begravning, rensa min lägenhet och må dåligt över att jag är död?
Lever man inte för sin egen skull? Det är väl både egoistiskt att leva och att dö? Fan.
Ikväll loggade jag in på msn. T frågade något, jag svarade. Sen skrev han nåt mer, typ frågade vad jag skulle göra i helgen och sen skrev han att han skulle dra till gymmet och komma hem efter kl 23. Då känner jag irritationen växa, typ explodera inom mig, och jag hatar honom. Hatar hatar hatar. Utan någon anledning alls.
Jag tycker bara att han är så dum, oförstående och trög. Utan anledning alls?
Då är det väl bäst att vi inte är tillsammans? Jag irriterar mig ju bara på honom, hatar honom, och mår skitdåligt så fort jag har med honom att göra! Jag började gråta när han skrev att han skulle gå till gymmet! Innan han hörde av sig har jag mått förhållandevis bra (förutom att jag hetsäter, inte har spytt än, och vill dö ^^).
När vi inte har hörts av på ett tag, när jag inte har hört av mig på länge, då kan jag känna att jag älskar honom, längta efter honom. Men så fort han hör av sig utan att kommentera mitt mående vill jag döda honom... typ.
Jag tror det är för att jag vill att han ska bry sig. Jag vill att mamma ska bry sig också. Hon bara ringer och babblar på om allt möjligt oväsentligt. Kanske väsentligt för henne, men jag vill bara skrika "Haaaaaallllååååååååå jag tänker gå och hänga mig här och du bara babblar om all möjlig skit!!!!!!! Jag vill ta livet av mig, fattar du det!?!??!?!?! Varför kommer du inte hit och stoppar mig? Du är min mamma!!!! Det var du som födde mig till den här jävla skitvärlden och nu lämnar du mig bara åt mitt öde??????? Jävla förbannade IDIOT!!!!!!!!!!!!!!" Typ.
Och sen har folk mage och säga att det är egoistiskt att ta livet av sig! Ska jag leva för någon annans skull??? Någon som ändå inte bryr sig? Ska jag leva för någon annans skull så får väl denna/denne någon annan hjälpa mig att leva då? Göra mitt liv meningsfullt? Om de inte träffar mig ändå, varför ska jag sitta här i en annan stad och må skit bara för att de ska slippa ta hand om min begravning, rensa min lägenhet och må dåligt över att jag är död?
Lever man inte för sin egen skull? Det är väl både egoistiskt att leva och att dö? Fan.
Hets, planering och tankar
Ojoj, 73 besökare här igår... man blir ju nästan rädd ^^. ;-)
Hetsäter (såklart) ikväll också.
Jag är så lustig, igår när jag kom hem hade jag handlat efter jobbet och bara ställt påsarna på köksbordet. Gick på toa och tänkte fortfarande "jag skulle kunna strunta i att göra snickers och äta upp chokladen jag köpt, och bara äta ägg, sill och morot ist". Jag trodde verkligen helt seriöst att jag skulle kunna strunta i att hetsäta, fast jag kommit hem och bara skulle gå på toa och byta om till myskläder!
Idag var jag likadan. Gick och handlade efter att jag varit och vaccinerat mig (ska snart ut och resa på jobbet och behövde uppdatera stelkramp- och difterivaccinationen och även vaccinera mig mot hepatit A). Köpte glass, korvbröd, risgrynsgröt och lite bakingredienser. Var inte sugen på att hetsäta och tänkte på fullt allvar att jag bara skulle äta resterna av lunchwoken jag köpte idag och hetsäta imorn ist ^^.
Det är skrattretande att jag efter 10 år fortfarande 1 minut innan själva hetsätningen startar, på fullaste allvar tror att jag kan klara mig ifrån det! Idiot.
Märker ju skillnaden i ångestväg direkt iaf. I måndags var jag förtvivlad. Igår mådde jag dåligt hela dagen på jobbet och jag har väl inte varit på topp idag heller, men på kvällarna har jag ingen ångest. Är inte förtvivlad. Maten är effektiv. Den enda ångestdämparen som hjälpt på mig hittills tror jag allt..^^.
Tar oftast bilder varje dag på maten jag äter, och även kläderna jag har på mig... Orkar inte lägga upp dom på bloggen bara och det gör mig missnöjd med mig själv =(. Vill skriva ett "dagens-inlägg" med bilder varje dag. Vill uppdatera min "IRL-blogg" med dagens händelser och outfit. Men sen när jag kommer hem efter jobbet, ser diskhögen som bara växer och dammråttorna som blir större för varje dag, då orkar jag helt plötsligt ingenting längre och kan bara gråta eller hetsäta.
Den här veckan har jag både velat och behövt dammsuga efter min glas- och sakkrossardag i söndags. T sopade upp det värsta, men det finns fortfarande små glasbitar här och där och jag hatar det. Jag vill städa, diska och tvätta, måla naglarna, sortera kläder (överfull garderob), plantera blommor i blomlådan, äta nyttigt och träna! Varför kan jag inte göra det istället för att dämpa ångesten med hetsätning?? Jag vill svälta och bli smal! Jag trivs inte alls med mig själv längre. Hatar min kropp varje morgon. Kommer knappt i mina största kläder! Påminns om min äckliga vikt varje morgon och jag hatar det hatar det HATAR DET!!!! Ändå bara fortsätter jag äta!?
Har (såklart) börjat tänka på en maj-planering för länge sen. Skulle vilja ha godis- och onyttighetsförbud. Göra 100 situps och 20 armhävningar varje dag + nångon slags motion. Ha ett ordentligt matschema för varje dag. Men samtidigt vet jag hur jävla orealistiskt det är. Hur gick april liksom?? Åt skogen.
Jag vill inte leva i maj. Jag vill inte åka på några jobbresor (som är helt otroligt lyxigt att få åka på!). Jag vill inte vara tillsammans med T. Allt ger mig bara ångest och jag vill inte hetsäta heller. Är t o m rädd för att vara otrogen på den första jobbresan i maj. Det är ju helt sjukt, jag vet, men OM killen jag ska åka med skulle visa sig vara intresserad av mig så vet jag hur svårt jag har att säga nej. Särskilt om vi går ut och dricker nån dag när vi är lediga. Jag tror inte det spelar någon roll hur mkt jag älskar T. Fattar inte själv att jag bara inte kan bestämma mig för att inte vara otrogen på några villkor. Det borde väl vara hur lätt som helst? Usch jag hatar mig själv och vill inte leva längre.
Nu måste jag trycka i mig mer av min hemmagjorda snickers och resten av cornflakesen... risgrynsgröten sparar jag till imorgon ^^. Orka leva.
Hetsäter (såklart) ikväll också.
Jag är så lustig, igår när jag kom hem hade jag handlat efter jobbet och bara ställt påsarna på köksbordet. Gick på toa och tänkte fortfarande "jag skulle kunna strunta i att göra snickers och äta upp chokladen jag köpt, och bara äta ägg, sill och morot ist". Jag trodde verkligen helt seriöst att jag skulle kunna strunta i att hetsäta, fast jag kommit hem och bara skulle gå på toa och byta om till myskläder!
Idag var jag likadan. Gick och handlade efter att jag varit och vaccinerat mig (ska snart ut och resa på jobbet och behövde uppdatera stelkramp- och difterivaccinationen och även vaccinera mig mot hepatit A). Köpte glass, korvbröd, risgrynsgröt och lite bakingredienser. Var inte sugen på att hetsäta och tänkte på fullt allvar att jag bara skulle äta resterna av lunchwoken jag köpte idag och hetsäta imorn ist ^^.
Det är skrattretande att jag efter 10 år fortfarande 1 minut innan själva hetsätningen startar, på fullaste allvar tror att jag kan klara mig ifrån det! Idiot.
Märker ju skillnaden i ångestväg direkt iaf. I måndags var jag förtvivlad. Igår mådde jag dåligt hela dagen på jobbet och jag har väl inte varit på topp idag heller, men på kvällarna har jag ingen ångest. Är inte förtvivlad. Maten är effektiv. Den enda ångestdämparen som hjälpt på mig hittills tror jag allt..^^.
Tar oftast bilder varje dag på maten jag äter, och även kläderna jag har på mig... Orkar inte lägga upp dom på bloggen bara och det gör mig missnöjd med mig själv =(. Vill skriva ett "dagens-inlägg" med bilder varje dag. Vill uppdatera min "IRL-blogg" med dagens händelser och outfit. Men sen när jag kommer hem efter jobbet, ser diskhögen som bara växer och dammråttorna som blir större för varje dag, då orkar jag helt plötsligt ingenting längre och kan bara gråta eller hetsäta.
Den här veckan har jag både velat och behövt dammsuga efter min glas- och sakkrossardag i söndags. T sopade upp det värsta, men det finns fortfarande små glasbitar här och där och jag hatar det. Jag vill städa, diska och tvätta, måla naglarna, sortera kläder (överfull garderob), plantera blommor i blomlådan, äta nyttigt och träna! Varför kan jag inte göra det istället för att dämpa ångesten med hetsätning?? Jag vill svälta och bli smal! Jag trivs inte alls med mig själv längre. Hatar min kropp varje morgon. Kommer knappt i mina största kläder! Påminns om min äckliga vikt varje morgon och jag hatar det hatar det HATAR DET!!!! Ändå bara fortsätter jag äta!?
Har (såklart) börjat tänka på en maj-planering för länge sen. Skulle vilja ha godis- och onyttighetsförbud. Göra 100 situps och 20 armhävningar varje dag + nångon slags motion. Ha ett ordentligt matschema för varje dag. Men samtidigt vet jag hur jävla orealistiskt det är. Hur gick april liksom?? Åt skogen.
Jag vill inte leva i maj. Jag vill inte åka på några jobbresor (som är helt otroligt lyxigt att få åka på!). Jag vill inte vara tillsammans med T. Allt ger mig bara ångest och jag vill inte hetsäta heller. Är t o m rädd för att vara otrogen på den första jobbresan i maj. Det är ju helt sjukt, jag vet, men OM killen jag ska åka med skulle visa sig vara intresserad av mig så vet jag hur svårt jag har att säga nej. Särskilt om vi går ut och dricker nån dag när vi är lediga. Jag tror inte det spelar någon roll hur mkt jag älskar T. Fattar inte själv att jag bara inte kan bestämma mig för att inte vara otrogen på några villkor. Det borde väl vara hur lätt som helst? Usch jag hatar mig själv och vill inte leva längre.
Nu måste jag trycka i mig mer av min hemmagjorda snickers och resten av cornflakesen... risgrynsgröten sparar jag till imorgon ^^. Orka leva.
Söndagsångest
Igår var jag hos min terapeut. Jag berättade om hur dåligt jag mådde i söndags och vi pratade om det, känslor och beteende. Hon tror verkligen att det är bra att jag gör den här neuropsykiska utredningen. Det tror jag också. Flera av mina problem grundar sig i den här satans ångesten jag har som inte verkar bero på någonting. Eller joo, den verkar bero på att jag känner mig otroligt misslyckad p g a att jag inte klarar av val och inte klarar av att ta tag i saker. Jag kan inte välja, kan typ aldrig bestämma mig för någonting, jag kommer aldrig till skott att göra någonting, ta tag i någonting, och jag kan inte koncentrera mig på någonting (iaf inte när jag måste göra något själv) utan blir då väldigt rastlös och ångestfylld.
Att jag aldrig klarar något gör naturligtvis att jag känner mig misslyckad. Min terapeut förklarade ganska bra med ett exempel om Sthlms-resan jag hade velat göra i söndags. Jag VILLE eg åka till Sthlm men jag ORKADE inte. Jag själv säger (både inför mig själv och andra) att jag inte vet vad jag vill. Jag vet inte om jag vill åka eller stanna hemma och jag kan inte bestämma mig. Får mer och mer ångest över det och blir argare och argare på både mig själv och på den stackarn som är med mig (i det här fallet T). I själva verket VILLE jag antagligen åka, annars hade jag ju bara kunnat stanna hemma utan att få någon ångest. Ingen tvingade mig ju att åka till Sthlm. Problemet var att jag tyckte att det var så fruktansvärt JOBBIGT. Bara tanken på att passa tåget, gå upp i tid och göra mig iordning, äta frukost, hinna fixa födelsedagspresent till min brorsdotter som fyllde 3 år, vara borta hela dagen, resa osv, gjorde mig ångestfylld. Jag klarar inte av det. Alla krav, alla måsten, inte ens alla frivilliga måsten... Jag klarar inte av att ta tag i det. Jag har inte motivationen, inte förmågan att "bara" göra allt det här, egentligen, enkla och självklara.
Och sedan i söndags, när jag inser hur mkt jag eg ville träffa familjen, mina syskon och syskonbarn och gå på kalaset.. Ja då hatar jag mig själv för att jag inte klarar en sån enkel sak som att åka till Sthlm över dagen!! Jag blir fruktansvärt arg på mig själv och även på T. Att han inte fattar att han skulle pusha mig att åka. Att han skulle ha hjälpt mig att boka en biljett och sett till att vi kom iväg.
Jag hade velat åka dit med honom, gått på stan i Sthlm med den jag älskar mest av allt i hela världen och gått på kalas! Istället blir ingenting som jag hade tänkt. Allt är förstört och jag mår bara sämre och sämre. Gråter och vill bara att T ska åka hem. Eller jag säger det iaf. Egentligen vill jag att han ska säga att han inte alls tänker åka hem, krama mig och säga till mig att gå och duscha medan han fixar frukost (eller vad fan som helst).
Men han förstår naturligtvis inte tvärt-om-språket utan försöker tillfredställa mig genom att säga att han kan gå ut och jogga medan jag bestämmer mig för om jag verkligen vill att han ska åka hem. När han kommer hem och jag har slagit sönder hans klocka, skurit mig och ligger i badrummet och hatar och säger att han ska åka hem, så går han ut och äter... Sedan kommer han tillbaka när jag har lugnat ner mig, tagit Atarax och precis somnat.. Han ringer på och undrar om jag verkligen är säker på att jag vill att han ska åka! Åhh, då vill jag ju ha honom, vill att han ska komma in, men önskar att han bara hade använt sin nyckel och kommit in utan att fråga.
Hela tiden vill jag att han ska komma, vara med mig, fast jag säger nej. Samtidigt vill han att jag ska be honom komma tillbaka, be honom att vara med mig... Det är så töntigt allting, så barnsligt, så lätt att inse så här efteråt! Ändå låter jag (vi) känslorna styra när hatet, besvikelsen, ångesten och aggressionerna väl är där.
Fan så svårt allt ska vara =(. Men det är väl iaf bra att inse hur det är? Och att vi kan prata om det? Jag tror vi förstår varandra ganska bra nu, och det blir bara bättre. MEN tyvärr tror jag att min satans jävla ångest kommer krossa även det här förhållandet... OM jag inte har en sån satans jävla TUR att den där neuropsykiska utredningen jag ska på vecka 23 visar att jag HAR någon sådan sjukdom och jag får någon medicin som gör att jag klarar av att ta tag i saker, får förmågan att bli motiverad och få lite lättare att leva helt enkelt. (Lite mer dopamin kanske skulle göra susen ;-), vem vet)?
Att jag aldrig klarar något gör naturligtvis att jag känner mig misslyckad. Min terapeut förklarade ganska bra med ett exempel om Sthlms-resan jag hade velat göra i söndags. Jag VILLE eg åka till Sthlm men jag ORKADE inte. Jag själv säger (både inför mig själv och andra) att jag inte vet vad jag vill. Jag vet inte om jag vill åka eller stanna hemma och jag kan inte bestämma mig. Får mer och mer ångest över det och blir argare och argare på både mig själv och på den stackarn som är med mig (i det här fallet T). I själva verket VILLE jag antagligen åka, annars hade jag ju bara kunnat stanna hemma utan att få någon ångest. Ingen tvingade mig ju att åka till Sthlm. Problemet var att jag tyckte att det var så fruktansvärt JOBBIGT. Bara tanken på att passa tåget, gå upp i tid och göra mig iordning, äta frukost, hinna fixa födelsedagspresent till min brorsdotter som fyllde 3 år, vara borta hela dagen, resa osv, gjorde mig ångestfylld. Jag klarar inte av det. Alla krav, alla måsten, inte ens alla frivilliga måsten... Jag klarar inte av att ta tag i det. Jag har inte motivationen, inte förmågan att "bara" göra allt det här, egentligen, enkla och självklara.
Och sedan i söndags, när jag inser hur mkt jag eg ville träffa familjen, mina syskon och syskonbarn och gå på kalaset.. Ja då hatar jag mig själv för att jag inte klarar en sån enkel sak som att åka till Sthlm över dagen!! Jag blir fruktansvärt arg på mig själv och även på T. Att han inte fattar att han skulle pusha mig att åka. Att han skulle ha hjälpt mig att boka en biljett och sett till att vi kom iväg.
Jag hade velat åka dit med honom, gått på stan i Sthlm med den jag älskar mest av allt i hela världen och gått på kalas! Istället blir ingenting som jag hade tänkt. Allt är förstört och jag mår bara sämre och sämre. Gråter och vill bara att T ska åka hem. Eller jag säger det iaf. Egentligen vill jag att han ska säga att han inte alls tänker åka hem, krama mig och säga till mig att gå och duscha medan han fixar frukost (eller vad fan som helst).
Men han förstår naturligtvis inte tvärt-om-språket utan försöker tillfredställa mig genom att säga att han kan gå ut och jogga medan jag bestämmer mig för om jag verkligen vill att han ska åka hem. När han kommer hem och jag har slagit sönder hans klocka, skurit mig och ligger i badrummet och hatar och säger att han ska åka hem, så går han ut och äter... Sedan kommer han tillbaka när jag har lugnat ner mig, tagit Atarax och precis somnat.. Han ringer på och undrar om jag verkligen är säker på att jag vill att han ska åka! Åhh, då vill jag ju ha honom, vill att han ska komma in, men önskar att han bara hade använt sin nyckel och kommit in utan att fråga.
Hela tiden vill jag att han ska komma, vara med mig, fast jag säger nej. Samtidigt vill han att jag ska be honom komma tillbaka, be honom att vara med mig... Det är så töntigt allting, så barnsligt, så lätt att inse så här efteråt! Ändå låter jag (vi) känslorna styra när hatet, besvikelsen, ångesten och aggressionerna väl är där.
Fan så svårt allt ska vara =(. Men det är väl iaf bra att inse hur det är? Och att vi kan prata om det? Jag tror vi förstår varandra ganska bra nu, och det blir bara bättre. MEN tyvärr tror jag att min satans jävla ångest kommer krossa även det här förhållandet... OM jag inte har en sån satans jävla TUR att den där neuropsykiska utredningen jag ska på vecka 23 visar att jag HAR någon sådan sjukdom och jag får någon medicin som gör att jag klarar av att ta tag i saker, får förmågan att bli motiverad och få lite lättare att leva helt enkelt. (Lite mer dopamin kanske skulle göra susen ;-), vem vet)?
Hetsätning, bara äckligt
Det är verkligen inte ens gott att hetsäta. Kanske de allra första tuggorna isf. Fast inte ens de är särskilt roliga, inte för mig när jag börjar redan innan jag hunnit hem/tagit av mig ytterkläderna/sätta på datorn/lagat mat... Mina hetsätningar brukar ändå inte vara direkta hetsätningar. De kan ta upp till sex timmar el t o m mer. (Inte undra på att jag går upp i vikt...^^). Hetsar ofta ibörjan, men sen när jag börjar bli mätt och äcklad brukar jag sega mig på, surfa, blogga och skjuta upp kräkningen så länge jag kan typ och proppa i mig nån sista tugga om jag klarar det efter ett tag =/.
Hatar att slänga det sista eftersom jag ändå tar upp det ur soporna nästa dag eller köper nytt om jag slängt soporna... Så onödigt, sånt slöseri ^^. Men det var värre förr. I söndags, när jag mådde så fruktansvärt dåligt och T var ute och joggade, kollade jag igenom gamla matdagböcker och det är ju helt sjukt vad mycket jag hetsåt då. Dag efter dag, STORA mängder och flera omgångar. Kassar med mat. Får inte i mig alls lika mycket längre, och hetsäter ju mkt mer sällan nu (tack vare T?).
Redan 2003 höll jag på med mina omstarter och planeringar ^^ =(.
Idag handlade jag för lite över 300. Tänk att jag kunde hetsäta för 300 kr om dagen förut.. Inte undra på att jag är skyldig mamma 50000, har slösat bort 50000 av mina sparpengar (de enda sparpengar jag hade och dessutom fått av min farmor om jag minns rätt) och har "ätit upp" alla pengar jag tjänat när jag jobbat.
Jag önskar att jag hade köpt korvbröd också, eller pizza. Nåt salt. Nu har jag bara choklad och cornflakes... Är "redan" mätt efter 200 g choklad, 1/2 burk nutella och två skålar med fil och cornflakes. Har fixat ihop snickers också och slickat skålarna... Men snickersen blev så satans fin =P, så vill verkligen inte äta upp den =/. Önskar att jag kunde spara den i frysen och bjuda på jobbet på min födelsedag (om två veckor) istället. Det skulle vara så mkt trevligare.
Hatar att slänga det sista eftersom jag ändå tar upp det ur soporna nästa dag eller köper nytt om jag slängt soporna... Så onödigt, sånt slöseri ^^. Men det var värre förr. I söndags, när jag mådde så fruktansvärt dåligt och T var ute och joggade, kollade jag igenom gamla matdagböcker och det är ju helt sjukt vad mycket jag hetsåt då. Dag efter dag, STORA mängder och flera omgångar. Kassar med mat. Får inte i mig alls lika mycket längre, och hetsäter ju mkt mer sällan nu (tack vare T?).
Redan 2003 höll jag på med mina omstarter och planeringar ^^ =(.
Idag handlade jag för lite över 300. Tänk att jag kunde hetsäta för 300 kr om dagen förut.. Inte undra på att jag är skyldig mamma 50000, har slösat bort 50000 av mina sparpengar (de enda sparpengar jag hade och dessutom fått av min farmor om jag minns rätt) och har "ätit upp" alla pengar jag tjänat när jag jobbat.
Jag önskar att jag hade köpt korvbröd också, eller pizza. Nåt salt. Nu har jag bara choklad och cornflakes... Är "redan" mätt efter 200 g choklad, 1/2 burk nutella och två skålar med fil och cornflakes. Har fixat ihop snickers också och slickat skålarna... Men snickersen blev så satans fin =P, så vill verkligen inte äta upp den =/. Önskar att jag kunde spara den i frysen och bjuda på jobbet på min födelsedag (om två veckor) istället. Det skulle vara så mkt trevligare.
Utkast: April 19, 2010
Jag mår så fruktansvärt dåligt! Varför kan ingen hjälpa mig?? Jag önskar att mamma skulle komma och rädda mig.
...............................
Två(?) timmar senare mår jag lite bättre. Grät förtvivlat (alldeles för länge) och hatade alla, men inte ens förtvivlan varar för evigt. Har varken handlat eller hetsätit, men har mått så fruktansvärt dåligt att jag funderar på om det inte är bättre att hetsäta ändå.
Jag förstör hellre tänderna, får cancer och dör, än att sitta här ensam, så satans förtvivlad, utan att någon bryr sig, utan att någon vet det, utan någon här som kan hålla om mig tills jag lugnat ner mig. Jag förstår fortf inte hur jag inte kan ha tagit livet av mig än. Hur kan hoppet i en människa vara så starkt? Mysko.
Jag hoppas att jag är död imorgon. Jag orkar verkligen inte med en dag till.
(Ändå har jag diskat, satt på nagelstärkare på naglarna och håller på att fixa matlåda till imorgon... är jag dum eller dum eller DUM????? Jag förstår inte. Jag vill väl bara vara på den säkra sidan, OM jag vaknar levande imorgon vilket jag med största sannolikhet kommer att göra... Suck. Jag önskar att jag var starkare, modigare och mer beslutsam.)
...............................
Två(?) timmar senare mår jag lite bättre. Grät förtvivlat (alldeles för länge) och hatade alla, men inte ens förtvivlan varar för evigt. Har varken handlat eller hetsätit, men har mått så fruktansvärt dåligt att jag funderar på om det inte är bättre att hetsäta ändå.
Jag förstör hellre tänderna, får cancer och dör, än att sitta här ensam, så satans förtvivlad, utan att någon bryr sig, utan att någon vet det, utan någon här som kan hålla om mig tills jag lugnat ner mig. Jag förstår fortf inte hur jag inte kan ha tagit livet av mig än. Hur kan hoppet i en människa vara så starkt? Mysko.
Jag hoppas att jag är död imorgon. Jag orkar verkligen inte med en dag till.
(Ändå har jag diskat, satt på nagelstärkare på naglarna och håller på att fixa matlåda till imorgon... är jag dum eller dum eller DUM????? Jag förstår inte. Jag vill väl bara vara på den säkra sidan, OM jag vaknar levande imorgon vilket jag med största sannolikhet kommer att göra... Suck. Jag önskar att jag var starkare, modigare och mer beslutsam.)
Svårt val
Ångest. Sitter här (som vanligt) och väger.. hetsa eller inte, handla eller inte. Börjar gråta när jag skriver. Varför kan inte T vara här?? Varför måste jag alltid känna mig så ensam och övergiven. Jag vill inte vara här.
Jag vill gå och köpa ingredienser till snickers. Men då blir det en massa socker, sirap och cornflakes över.. och då kommer jag fortsätta hetsäta imorgon och i övermorgon och resten av veckan och JAG ORKAR INTE DET!!!!!!!!!!!!!!!
Varför är det inte ett enkelt val? Hur kan det vara så svårt att bara välja att stanna hemma? Dricka en mugg te till och sen ta hand om disken? Varför är det alltid så här? Så svårt, så ångestfyllt, så meningslöst? Varför är det bara inte lätt?
Jag vill gå och köpa ingredienser till snickers. Men då blir det en massa socker, sirap och cornflakes över.. och då kommer jag fortsätta hetsäta imorgon och i övermorgon och resten av veckan och JAG ORKAR INTE DET!!!!!!!!!!!!!!!
Varför är det inte ett enkelt val? Hur kan det vara så svårt att bara välja att stanna hemma? Dricka en mugg te till och sen ta hand om disken? Varför är det alltid så här? Så svårt, så ångestfyllt, så meningslöst? Varför är det bara inte lätt?
Utkast: April 18, 2010
Jag tänker inte leva en enda sekund till. Jag hatar T. Jag hatar honom så fruktansvärt mkt. Jag hatar honom. Jag vill bara att han ska åka härifrån!!!!!!!! Men han åker aldrig!!!!!! Han är kvar som en äcklig liten fluga. Som en igel. Jag kan inte göra någonting!!!!! Kunde inte gå upp ur sängen, kan inte gå ut i solen, kan inte äta frukost, inte gå på toa. INGENTING!!!!!!! Han är ivägen!!!!!!!!!!!! Överallt hela tiden!!!!!!!!!!! ÅÅÅHhhhh vad jag bara vill vara ifred!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Jag skulle ha åkt till Stockholm idag på min brorsdotters 3-års kalas, men här sitter jag och HATAR mig själv och hela världen istället!!!!!!!!!! Jag är sååå jävla egoistisk och dum i huvudet!!!!!!!!!!!!!! Jag fattar inte hur man kan vara så jävla dum!?!??!?!?!?!?!??!? Och jag HATAR T som påminner mig om hur jävla dum jag är heeeeela tiden: "Men varför sa du inte att du så gära ville åka till Sthlm idag då??".
Jaa, därför att jag inte vet vad jag vill!!!!!!!!!! Jag vet ALDRIG vad jag vill. Eller idag vet jag det. Vad jag hade velat. Jag hade velat vara i Sthlm på kalas idag med mina älskade syskonbarn. Inte här med en IDIOTISK pojkvän som hindrar en från att gå ut i solen!!!!!!!!!!!!!!!! Ja, alltså inte fysiskt, utan att han är här gör att det hindrar MITT psyke från att låta mig göra någonting. Jag är helt jävla sjuk i huvudet och jag vill dö NU!
.................................
Nu har han gått ut för att jogga. Jag hoppas av hela mitt hjärta att han dör. Att han blir överkörd eller något. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag MÅSTE våga ta livet av mig nu. Jag ska ta sönder allt i hela lägenheten. Varenda liten grej T har här nu ska jag krossa.
Ont i magen
Fy farao vilken eftermiddag. Jag har bajsat på mig för första ggn i mitt liv! Som tur var precis när jag kom hem... Blev skitnödig efter fikat, morotskaka, men trodde som vanligt att jag skulle kunna hålla mig till jag kom hem. Var kvar på jobbet till fem och kom väl hem ca tjugo i sex. Det blev ju inte direkt bättre av promenaden hem. Vet inte vad jag hade gjort om jag stött på någon jag kände när jag gick hem. Nu har jag bara ont i magen =(. Jag HATAR verkligen mina magproblem. Vet aldrig riktigt hur den funkar. Åt en bit vetekrans på fm och då gick det bra, men morotskakan på em funkade tydligen inte alls. Eller är det kaffet på em?? Men när jag druckit kaffe och ätit 10 paranötter då har det inte alls blivit så här! Måste väl vara nån slags IBS bara antar jag? För om jag hade varit glutenintollerant borde jag ju alltid få ont i magen efter att jag ätit något med mjöl... Usch. Måste försöka hålla mig till LCHF även om jag blir förstoppad då ist ^^.
Usch usch usch, nu har jag verkligen jätteont i magen, det nästan krampar. Det blir bara värre och värre. Tur som fan att inte T var här när jag kom hem. Han kommer snart och då ska vi äta, han hämtmat och jag resterna av min lunchlåda. Dricka vin var det tänkt också....... kommer väl bli ännu sämre i magen då bara. Vet inte hur jag ska göra. HATAR DETTA!!!!
Vikt: 63,6 kg
Motion: 2*40 min promenad
Frukost: 1 tbl D-vitamin, 2 kapslar omega-3, 1 port fiberhavregrynsgröt, 1 banan, ca 1/2 dl grädde (2 dl extra utspädd grädde)
Fm-fika: 1 kopp kaffe m grädde, 1 bit vetekrans (ganska stor bit, inte god för fem öre.. smakade bara deg.. helt jävla onödigt!)
Lunch: Kycklingwok med färsk röd chili samt ananas, sås och jordnötter, sallad med dressing
Em-fika: 1 kopp kaffe m grädde, 1 bit morotskaka (ganska stor bit, jättegod...)
Senare:
Middag: Kycklingwok med färsk röd chili samt ananas, sås och jordnötter, vin
Kväll: 1 kiwi
Usch usch usch, nu har jag verkligen jätteont i magen, det nästan krampar. Det blir bara värre och värre. Tur som fan att inte T var här när jag kom hem. Han kommer snart och då ska vi äta, han hämtmat och jag resterna av min lunchlåda. Dricka vin var det tänkt också....... kommer väl bli ännu sämre i magen då bara. Vet inte hur jag ska göra. HATAR DETTA!!!!
Vikt: 63,6 kg
Motion: 2*40 min promenad
Frukost: 1 tbl D-vitamin, 2 kapslar omega-3, 1 port fiberhavregrynsgröt, 1 banan, ca 1/2 dl grädde (2 dl extra utspädd grädde)
Fm-fika: 1 kopp kaffe m grädde, 1 bit vetekrans (ganska stor bit, inte god för fem öre.. smakade bara deg.. helt jävla onödigt!)
Lunch: Kycklingwok med färsk röd chili samt ananas, sås och jordnötter, sallad med dressing
Em-fika: 1 kopp kaffe m grädde, 1 bit morotskaka (ganska stor bit, jättegod...)
Senare:
Middag: Kycklingwok med färsk röd chili samt ananas, sås och jordnötter, vin
Kväll: 1 kiwi
Onani, sömn, läsare, design, fika och godis
"Förutom att onani är skönt och ger dig glädje så finns det flera fördelar med regelbunden onani. Många kvinnor rapporterar att det hjälper dem att slappna av och det är mycket säkrare än sömntabletter, lugnande medel, alkohol och andra droger."
Ska nog försöka komma i säng nu, tidigt för en gångs skull! Målade naglarna igår, har inte hetsätit på tre dagar och har fattat en grej med bloggdesignen som jag inte fattade härom veckan! =) Har pillat lite med min "IRL-blogg" (som jag knappt uppdaterar eftersom den inte har några läsare...). Är ju mkt roligare att skriva här där jag har hela 64 läsare (66 med mig själv och T), ja iaf igår och i förrgår...^^
Ska nog byta design här till nån gratisdesign. Kan bara inte bestämma mig för vilken ^^.
Imorn blir det fika BÅDE kl 09 och kl 15 på jobbet. Suck. Drömmen för en bulimiker... eller inte. Om det är ngt gott på fm så kommer jag äta lite då och lagom på em. Eller nåt sånt. Ska inte bli nån hets iaf eftersom T kommer. Jag vill inte hetsäta mer. Aldrig nånsin mer, jag hatar det! Men om jag åker till Shtlm i helgen så tänker jag köpa sån där "choklad med pluppar på" (som jag säger till T ;-)). Det där lösviktschokladgodiset som jag bara hittat i godisaffären på Drottninggatan i Sthlm och på en bensinstation i västsverige (stavas västsverige med stor bokstav? Drottninggatan gör väl det iaf, det är ju ett namn?).
Bla bla bla, nu SKA jag verkligen försöka komma i säng här.
Godnatt och sov gott! ♥
Jaa, mina känslor åker berg-och-dalbana. Just nu är jag lite mer på topp som synes...
Ska nog försöka komma i säng nu, tidigt för en gångs skull! Målade naglarna igår, har inte hetsätit på tre dagar och har fattat en grej med bloggdesignen som jag inte fattade härom veckan! =) Har pillat lite med min "IRL-blogg" (som jag knappt uppdaterar eftersom den inte har några läsare...). Är ju mkt roligare att skriva här där jag har hela 64 läsare (66 med mig själv och T), ja iaf igår och i förrgår...^^
Ska nog byta design här till nån gratisdesign. Kan bara inte bestämma mig för vilken ^^.
Imorn blir det fika BÅDE kl 09 och kl 15 på jobbet. Suck. Drömmen för en bulimiker... eller inte. Om det är ngt gott på fm så kommer jag äta lite då och lagom på em. Eller nåt sånt. Ska inte bli nån hets iaf eftersom T kommer. Jag vill inte hetsäta mer. Aldrig nånsin mer, jag hatar det! Men om jag åker till Shtlm i helgen så tänker jag köpa sån där "choklad med pluppar på" (som jag säger till T ;-)). Det där lösviktschokladgodiset som jag bara hittat i godisaffären på Drottninggatan i Sthlm och på en bensinstation i västsverige (stavas västsverige med stor bokstav? Drottninggatan gör väl det iaf, det är ju ett namn?).
Bla bla bla, nu SKA jag verkligen försöka komma i säng här.
Godnatt och sov gott! ♥
Jaa, mina känslor åker berg-och-dalbana. Just nu är jag lite mer på topp som synes...
Känslor, tankar och beteende
Messade inte T på hela dagen, trots att han skickade ett sms imorse. Jag är så otroligt töntig. Jag vet inte riktigt vad jag vill. Orkar inte vara tillsammans med honom för att jag mår så jäkla dåligt. Oroar mig för allt möjligt och irriterar mig och är avundsjuk. Samtidigt älskar jag honom och vill vara med honom jämt ^^.
Satt och funderade på det idag. Att jag beter mig som en trotsig unge. OM han skulle tröttna på mig när jag vägrar att höra av mig, om han skulle göra slut och skita i mig, då skulle jag bli helt förstörd. Ångra mig och försöka få tillbaka honom och hålla på. Jag tror att jag gör så här för att såra mig själv. Har trott att jag vill såra honom, att jag vill vara elak på nåt sätt, men idag kom jag på att det är nog mig själv jag vill såra.
Grejen är att jag var ju otrogen mot min förra pojkvän och han gjorde slut. Efter det ångrade jag mig så otroligt mycket och ville absolut ha tillbaka honom. Tog väl över ett halvår iaf innan jag kom över honom. Det hjälpte väl att jag träffade T sen på våren också förstås. När jag tänker efter känns det som att otroheten och att jag vill göra slut med T "bara" är något jag gör för att såra mig själv. På något sätt vill jag testa var gränsen går. Göra mig själv olycklig. Knäppt, men jag tror det är så.
Jag vet ju att nånstans finns det en gräns för vad killen kan ta. Tillslut kommer han inte att orka med mig längre. Jag kanske är så rädd för att det ska bli så att jag själv måste pressa mig fram till den gränsen innan han gör det? Det kanske är så att jag inte tycker att jag är värd att må bra, och därför måste jag hela tiden göra mig själv olycklig? Jag sårar andra för att det sårar mig själv? Vem vill eg vara elak liksom?? Men jag vill det, eller känner att jag "måste" vara det. Jag har ett slags behov av att såra och vara elak för att jag hatar mig själv.
Jag förstår mig faktiskt inte på mig själv =/.
Iaf så orkade jag inte hålla på och barnsla mig mer när T skrev på msn ikväll. Han frågade om han fick komma hit imorn och om jag skulle öppna dörren om han kom. Tror tyvärr att han inte skulle våga komma om jag inte hade svarat, och eftersom jag absolut vill att han ska komma ^^, så kände jag mig tvungen att svara. Helst hade jag ju velat att han bara skulle ha kommit fast jag inte hade svarat, och gått in med sin nyckel. Hade jag verkligen verkligen inte velat att han skulle komma (tex om jag hade tänkt hetsäta) så hade jag ju hört av mig till honom och sagt att han absolut inte under några villkor fick komma. Hela grejen är ju att jag hade velat att han kommit på det själv...
Jag hatar killar. Tänk vad skönt det hade varit om jag blivit lesbisk istället! Hur kan man tycka så mkt om ngt man hatar?? Det är skumt det där.
Jo just det, T lovade för ett par veckor sen att han inte skulle läsa bloggen mer. Ändå läser han tydligen här (han kommenterar grejer jag skrivit). Först tänkte jag att "jaha, då kan jag väl inte skriva vad jag vill nu i alla fall då.. fan helvetes jävla skit" typ..., men sen tänkte jag att "vem fan bryr sig!? jag skiter i allt och jag skiter i honom, blir han sårad eller tycker att jag är äcklig så tänker jag inte bry mig!" Jag tänker skriva vad jag vill i alla fall, iaf försöka göra det ^^.
Och imorn kommer han vilja äta middag här eftersom han kommer redan halv sju, men jag tänker inte gå och oroa mig över det heller (även om jag redan har börjat tänka på det som kanske märks..). Jag tänker äta resterna av min lunchlåda och han kan svälta ihjäl eller fixa nåt själv, så det så. Och nu vägrar jag tänka på det mer!!
Satt och funderade på det idag. Att jag beter mig som en trotsig unge. OM han skulle tröttna på mig när jag vägrar att höra av mig, om han skulle göra slut och skita i mig, då skulle jag bli helt förstörd. Ångra mig och försöka få tillbaka honom och hålla på. Jag tror att jag gör så här för att såra mig själv. Har trott att jag vill såra honom, att jag vill vara elak på nåt sätt, men idag kom jag på att det är nog mig själv jag vill såra.
Grejen är att jag var ju otrogen mot min förra pojkvän och han gjorde slut. Efter det ångrade jag mig så otroligt mycket och ville absolut ha tillbaka honom. Tog väl över ett halvår iaf innan jag kom över honom. Det hjälpte väl att jag träffade T sen på våren också förstås. När jag tänker efter känns det som att otroheten och att jag vill göra slut med T "bara" är något jag gör för att såra mig själv. På något sätt vill jag testa var gränsen går. Göra mig själv olycklig. Knäppt, men jag tror det är så.
Jag vet ju att nånstans finns det en gräns för vad killen kan ta. Tillslut kommer han inte att orka med mig längre. Jag kanske är så rädd för att det ska bli så att jag själv måste pressa mig fram till den gränsen innan han gör det? Det kanske är så att jag inte tycker att jag är värd att må bra, och därför måste jag hela tiden göra mig själv olycklig? Jag sårar andra för att det sårar mig själv? Vem vill eg vara elak liksom?? Men jag vill det, eller känner att jag "måste" vara det. Jag har ett slags behov av att såra och vara elak för att jag hatar mig själv.
Jag förstår mig faktiskt inte på mig själv =/.
Iaf så orkade jag inte hålla på och barnsla mig mer när T skrev på msn ikväll. Han frågade om han fick komma hit imorn och om jag skulle öppna dörren om han kom. Tror tyvärr att han inte skulle våga komma om jag inte hade svarat, och eftersom jag absolut vill att han ska komma ^^, så kände jag mig tvungen att svara. Helst hade jag ju velat att han bara skulle ha kommit fast jag inte hade svarat, och gått in med sin nyckel. Hade jag verkligen verkligen inte velat att han skulle komma (tex om jag hade tänkt hetsäta) så hade jag ju hört av mig till honom och sagt att han absolut inte under några villkor fick komma. Hela grejen är ju att jag hade velat att han kommit på det själv...
Jag hatar killar. Tänk vad skönt det hade varit om jag blivit lesbisk istället! Hur kan man tycka så mkt om ngt man hatar?? Det är skumt det där.
Jo just det, T lovade för ett par veckor sen att han inte skulle läsa bloggen mer. Ändå läser han tydligen här (han kommenterar grejer jag skrivit). Först tänkte jag att "jaha, då kan jag väl inte skriva vad jag vill nu i alla fall då.. fan helvetes jävla skit" typ..., men sen tänkte jag att "vem fan bryr sig!? jag skiter i allt och jag skiter i honom, blir han sårad eller tycker att jag är äcklig så tänker jag inte bry mig!" Jag tänker skriva vad jag vill i alla fall, iaf försöka göra det ^^.
Och imorn kommer han vilja äta middag här eftersom han kommer redan halv sju, men jag tänker inte gå och oroa mig över det heller (även om jag redan har börjat tänka på det som kanske märks..). Jag tänker äta resterna av min lunchlåda och han kan svälta ihjäl eller fixa nåt själv, så det så. Och nu vägrar jag tänka på det mer!!
Torsdag 15 april 2010
Usch, jag måste börja med ett "usch". Var skitnödig heela eftermiddagen, men hatar verkligen att göra nr2 på jobbet så det var bara att hålla sig. Vill bara göra det hemma när jag är ensam, ifred. Gasig i magen var jag också. Började efter ett tuggummi på fm. När jag äter LCHF blir det aldrig så här. Tror verkligen det beror på maten, det måste göra det. Och jag HATAR det. Har haft en mage som en stor sladdrig ballong hela veckan, uppsvälld antagligen p g a lite förstoppning. Att magen aldrig kan funka normalt, utan problem!!!?
Var kåt också, hela eftermiddagen ^^.
Vikt: 63,3 kg (vågen vägrade bestämma sig idag, två ggr 63.0, två ggr 63.3 och två ggr 63.6)
Motion: 2*40 min promenad
Frukost: 1 tbl D-vitamin, 2 kapslar omega-3, 1 port fiberhavregrynsgröt, 1 banan, ca 1/4 dl grädde (1 dl extra utspädd grädde: ca 1/4 dl grädde och 3/4 dl vatten)
Fm-fika: 1 kopp kaffe m grädde
Lunch: Biffwok med strimlad purjolök & blomkål, sallad med dressing
Em-fika: 1 kopp kaffe m grädde
Middag: Biffwok med strimlad purjolök & blomkål, sallad med dressing
Kväll: 1 kiwi
Vräkte på sås och jordnötter på woken som vanligt. Åt upp hälften av salladen och mindre än hälften av matlådan till lunch. Tänkte först lämna resten på jobbet till morgondagens lunch, men dum som jag är så tog jag hem skiten. Tänkte bara äta lite och spara resten till lunchen imorn, men självklart åt jag upp allt. Varför måste jag alltid äta för mycket!?!?!? Jag som på dagen tänkte att jag bara skulle äta ett ägg och en morot till middag och, som sagt, spara resten till imorgon!! Nu måste jag ju köpa en ny wok imorgon och då kommer jag garanterat äta upp resten av den till middag. Jävla förbannade skit. Jag hatar mig själv.
Var kåt också, hela eftermiddagen ^^.
Vikt: 63,3 kg (vågen vägrade bestämma sig idag, två ggr 63.0, två ggr 63.3 och två ggr 63.6)
Motion: 2*40 min promenad
Frukost: 1 tbl D-vitamin, 2 kapslar omega-3, 1 port fiberhavregrynsgröt, 1 banan, ca 1/4 dl grädde (1 dl extra utspädd grädde: ca 1/4 dl grädde och 3/4 dl vatten)
Fm-fika: 1 kopp kaffe m grädde
Lunch: Biffwok med strimlad purjolök & blomkål, sallad med dressing
Em-fika: 1 kopp kaffe m grädde
Middag: Biffwok med strimlad purjolök & blomkål, sallad med dressing
Kväll: 1 kiwi
Vräkte på sås och jordnötter på woken som vanligt. Åt upp hälften av salladen och mindre än hälften av matlådan till lunch. Tänkte först lämna resten på jobbet till morgondagens lunch, men dum som jag är så tog jag hem skiten. Tänkte bara äta lite och spara resten till lunchen imorn, men självklart åt jag upp allt. Varför måste jag alltid äta för mycket!?!?!? Jag som på dagen tänkte att jag bara skulle äta ett ägg och en morot till middag och, som sagt, spara resten till imorgon!! Nu måste jag ju köpa en ny wok imorgon och då kommer jag garanterat äta upp resten av den till middag. Jävla förbannade skit. Jag hatar mig själv.
usch usch usch usch usch usch
Jag är så deppig, nedstämd, sorgsen, ledsen, hopplös. Jag vill bara dö. Snälla gud låt mig få dö idag! Jag orkar inte mer, jag vill inte mer. Måla naglarna, varför? Städa, diska, tvätta, deklarera, jobba, plantera blommor i blomlådan, ringa farmor, skriva brev till farmor, ringa mamma, duscha, tvätta håret, smörja in mig med hudlotion, läsa om håret på lockig.se, läsa om kost på kostdoktorn.se, läsa ÄS-bloggar, träna, äta, hetsäta, spy, hata, älska, jobba och jobba och jobba, festa, träffa kompisar, träffa pojkvän, ha sex, sova, hata hata hata hata hata, köpa ny resväska, vattna blommorna, besluta mig för vad jag ska göra i höst, i vinter, nästa vår, nästa år, plugga, flytta, resa, ångra, göra, dö. Jag vill INGENTING. Förutom att inte leva.
Om jag hade behållit barnet kanske allting hade känts lite bättre..?
Allt känns så jävla meningslöst.
Om jag hade behållit barnet kanske allting hade känts lite bättre..?
Allt känns så jävla meningslöst.
Kärlek
Usch, messade T sent igår och typ ångrade mig lite grann. Idag hade jag iaf bestämt mig för att inte skicka ett enda sms till honom (skickar typ minst 10 st om dagen i vanliga fall). Fick verkligen kämpa med att motstå det hela dagen =P. Kommer hela tiden på grejer jag vill berätta för honom. Att det är så härligt väder när jag går till jobbet, att de pratar om nåt intressant på radion eller att vi har nån intressant diskussion på jobbet tex. Jag älskar honom och därför vill jag dela allt med honom. Lyckades nästan. Vidarebefordrade ett sms om rea bara.
Han skickar inte alls lika mkt sms, svarar mest om jag frågar en massa grejer. Såå oromantiskt.
Killar är väl sådana. Jag vill ha en kille som älskar mig över allt annat på jorden, vill vara med mig jämt, vill gifta sig och skaffa barn med mig direkt bara för att han är så kär, inte kan låta bli att skicka sms varje ledig sekund för att tala om hur mkt han längtar efter mig, älskar mig och även för att berätta vad han känner, tänker och gör... Sådana killar finns väl inte.
Usch, jag förtjänar väl att vara tjock som en elefant, aldrig få dö och må extremt jävla dåligt bara för att jag har så höga krav.
Det värsta och elakaste(?) jag vet är att ignorera någon. Iaf mig när jag "vill" bråka och/eller reda ut saker. Som T gjorde igår, bara loggade ut från msn och inte hörde av sig förrän på eftermiddagen idag med ett kort sms om att han inte hade tid att höra av sig. Särskilt när man, som han, slängde ur sig ett påstående utan att förklara varför han tyckte så och sen skiter i att svara när jag ber honom förklara! Jag hatar det. Han skrev att jag inte förstår honom, men han skrev inte vad det är jag inte förstår. Hur ska jag då ens kunna försöka förstå?
Jag beskyller ju honom för att inte förstå mig, men tycker ändå att jag försöker förklara vad och varför.
Jag hatar också att han låtsas som ingenting idag. Han skiter i att svara på varför han tycker som han tycker och han skiter i att jag gjorde slut igår. Jag har ju gjort slut hundra ggr förut, så det tas väl lätt som ett "tomt hot", men den här gången ska jag inte ge efter. Jag älskar ju killen så det är inte så jävla lätt. Men det får vara nog nu. Jag orkar inte må dåligt av ett förhållande också, när jag redan mår så jävla dåligt av allt annat.
Hela dagen idag har jag växlat minst en gång i halvtimmen mellan att älska och att hata honom! Helt sjukt att känslorna kan växla så. Ena stunden vill jag bara skicka ett "Jag-älskar-dig-mest-av-allt-på-hela-jorden!!!-sms" och i den andra vill jag skriva "Jag HATAR dig!" och döda honom med kniv, eller bara aldrig träffa honom igen...
Mitt problem är att jag är typ avundsjuk. Allt han gör när han inte är med mig hatar jag. Jag hatar att han åker och handlar, går på stan, lagar mat och tränar med sin lgh-kompis. Det måste ju vara någon slags avundsjuka? Att han har det så bra, lever sitt liv, och jag sitter här och mår dåligt, utan liv.. ensam.
Det är den avundsjukan jag vill slippa. Det är den jag inte orkar med och jag kommer inte på något bättre sätt att slippa den än att göra slut =(. Det är så tråkigt att det ska behöva vara så eftersom han hjälper mig sjukt mkt när vi är tillsammans. Han hjälper mig att må bra. Jag har aldrig varit så bra från bulimin som när jag är med honom. Visserligen har jag fått en massa ångest och skit istället, men det brukar bli bättre efter några dagar tillsammans tror jag. Tyvärr är just den här avundsjukan när vi inte är tillsammans så stark att det inte är värt det =(. Dessutom har jag den där ångesten när vi träffas och så mår jag ju skit när vi skiljs åt också och jag lämnas ensam igen. Så nej, det är inte värt det.
Och förresten vill jag ju ändå dö. Ingenting är värt någonting och jag hatar allt. (Rättare sagt, allting är ingenting värt... kanske? =P).
Han skickar inte alls lika mkt sms, svarar mest om jag frågar en massa grejer. Såå oromantiskt.
Killar är väl sådana. Jag vill ha en kille som älskar mig över allt annat på jorden, vill vara med mig jämt, vill gifta sig och skaffa barn med mig direkt bara för att han är så kär, inte kan låta bli att skicka sms varje ledig sekund för att tala om hur mkt han längtar efter mig, älskar mig och även för att berätta vad han känner, tänker och gör... Sådana killar finns väl inte.
Usch, jag förtjänar väl att vara tjock som en elefant, aldrig få dö och må extremt jävla dåligt bara för att jag har så höga krav.
Det värsta och elakaste(?) jag vet är att ignorera någon. Iaf mig när jag "vill" bråka och/eller reda ut saker. Som T gjorde igår, bara loggade ut från msn och inte hörde av sig förrän på eftermiddagen idag med ett kort sms om att han inte hade tid att höra av sig. Särskilt när man, som han, slängde ur sig ett påstående utan att förklara varför han tyckte så och sen skiter i att svara när jag ber honom förklara! Jag hatar det. Han skrev att jag inte förstår honom, men han skrev inte vad det är jag inte förstår. Hur ska jag då ens kunna försöka förstå?
Jag beskyller ju honom för att inte förstå mig, men tycker ändå att jag försöker förklara vad och varför.
Jag hatar också att han låtsas som ingenting idag. Han skiter i att svara på varför han tycker som han tycker och han skiter i att jag gjorde slut igår. Jag har ju gjort slut hundra ggr förut, så det tas väl lätt som ett "tomt hot", men den här gången ska jag inte ge efter. Jag älskar ju killen så det är inte så jävla lätt. Men det får vara nog nu. Jag orkar inte må dåligt av ett förhållande också, när jag redan mår så jävla dåligt av allt annat.
Hela dagen idag har jag växlat minst en gång i halvtimmen mellan att älska och att hata honom! Helt sjukt att känslorna kan växla så. Ena stunden vill jag bara skicka ett "Jag-älskar-dig-mest-av-allt-på-hela-jorden!!!-sms" och i den andra vill jag skriva "Jag HATAR dig!" och döda honom med kniv, eller bara aldrig träffa honom igen...
Mitt problem är att jag är typ avundsjuk. Allt han gör när han inte är med mig hatar jag. Jag hatar att han åker och handlar, går på stan, lagar mat och tränar med sin lgh-kompis. Det måste ju vara någon slags avundsjuka? Att han har det så bra, lever sitt liv, och jag sitter här och mår dåligt, utan liv.. ensam.
Det är den avundsjukan jag vill slippa. Det är den jag inte orkar med och jag kommer inte på något bättre sätt att slippa den än att göra slut =(. Det är så tråkigt att det ska behöva vara så eftersom han hjälper mig sjukt mkt när vi är tillsammans. Han hjälper mig att må bra. Jag har aldrig varit så bra från bulimin som när jag är med honom. Visserligen har jag fått en massa ångest och skit istället, men det brukar bli bättre efter några dagar tillsammans tror jag. Tyvärr är just den här avundsjukan när vi inte är tillsammans så stark att det inte är värt det =(. Dessutom har jag den där ångesten när vi träffas och så mår jag ju skit när vi skiljs åt också och jag lämnas ensam igen. Så nej, det är inte värt det.
Och förresten vill jag ju ändå dö. Ingenting är värt någonting och jag hatar allt. (Rättare sagt, allting är ingenting värt... kanske? =P).
Onsdag 14 april 2010, dagens och håll
Vikt: 63,6 kg (yey, tacken för att man kämpar som fan och INTE hetsar!?!?! *hata*)
Motion: 2*40 min promenad
Väder: Sol =), underbart härligt vårväder, ganska varmt
Frukost: 1 tbl D-vitamin, 2 kapslar omega-3, 1 port fiberhavregrynsgröt, 1 banan, ca 1/2 dl grädde (1 dl utspädd grädde: ca 1/2 dl grädde och 1/2 dl vatten)
Fm-fika: 1 kopp kaffe m grädde
Lunch: Pasta med lax & räkor i currysås, sallad med dressing
2 Em-fika: 1 mugg te m 2 cl mellanmjölk, 1 kopp kaffe m grädde
Middag: Pasta med lax & räkor i currysås, sallad med dressing, 70 g cashewnötter, 1 kiwi
Var och handlade blomjord efter jobbet. Köpte även lite caschewnötter för att jag hade ätit mer än halva matlådan till lunch... Sen handlade jag 3 kiwi också, en till idag, en imorn och en på fredag tänkte jag ^^.
Jag har inte ens varit sugen på att hetsäta idag. Eller joo, nu efter middagen var jag lite sugen. Är alltid sugen efter maten =/. Åt lite för mkt till lunch, och har väl fått i mig alldeles för mkt grädde antar jag eftersom jag varit mätt hela tiden. Men men, nu ska jag bara försöka att inte hetsäta ikväll, imorgon och på fredag. Det är planen.
Ändrat planeringen lite också. Det blir att köpa wok både imorn och på fredag så jag har både lunch och middag då. Tänkte först att jag skulle äta något med T på fredag kväll... men nu ser det inte ut som det eftersom vi inte ens är tillsammans längre och han och hans lghkompis kanske ska ha fest på lördag. Isf ska jag fråga en kompis om jag får följa med honom på en fest här. Vägrar att sitta ensam då.
Har en liten teori om håll också ;-). Grejen är den att när jag äter ägg-frukost så har jag aldrig fått håll när jag går till jobbet, MEN när jag äter kolhydrat-frukost, mackor eller som idag gröt, så får jag jämt håll! Alltså är min teori att man får håll av kolhydrater =).
Motion: 2*40 min promenad
Väder: Sol =), underbart härligt vårväder, ganska varmt
Frukost: 1 tbl D-vitamin, 2 kapslar omega-3, 1 port fiberhavregrynsgröt, 1 banan, ca 1/2 dl grädde (1 dl utspädd grädde: ca 1/2 dl grädde och 1/2 dl vatten)
Fm-fika: 1 kopp kaffe m grädde
Lunch: Pasta med lax & räkor i currysås, sallad med dressing
2 Em-fika: 1 mugg te m 2 cl mellanmjölk, 1 kopp kaffe m grädde
Middag: Pasta med lax & räkor i currysås, sallad med dressing, 70 g cashewnötter, 1 kiwi
Var och handlade blomjord efter jobbet. Köpte även lite caschewnötter för att jag hade ätit mer än halva matlådan till lunch... Sen handlade jag 3 kiwi också, en till idag, en imorn och en på fredag tänkte jag ^^.
Jag har inte ens varit sugen på att hetsäta idag. Eller joo, nu efter middagen var jag lite sugen. Är alltid sugen efter maten =/. Åt lite för mkt till lunch, och har väl fått i mig alldeles för mkt grädde antar jag eftersom jag varit mätt hela tiden. Men men, nu ska jag bara försöka att inte hetsäta ikväll, imorgon och på fredag. Det är planen.
Ändrat planeringen lite också. Det blir att köpa wok både imorn och på fredag så jag har både lunch och middag då. Tänkte först att jag skulle äta något med T på fredag kväll... men nu ser det inte ut som det eftersom vi inte ens är tillsammans längre och han och hans lghkompis kanske ska ha fest på lördag. Isf ska jag fråga en kompis om jag får följa med honom på en fest här. Vägrar att sitta ensam då.
Har en liten teori om håll också ;-). Grejen är den att när jag äter ägg-frukost så har jag aldrig fått håll när jag går till jobbet, MEN när jag äter kolhydrat-frukost, mackor eller som idag gröt, så får jag jämt håll! Alltså är min teori att man får håll av kolhydrater =).
Veckans matplanering
Har redan planerat hela veckan. Varje dag planerar jag om hela veckan. Fan vad jobbigt det är egentligen. Vad mkt tid det tar. Ändå gör jag det, automatiskt.
Imorgon ska jag äta fiberhavregrynsgröt med banan och utspädd grädde till frukost, Pasta med lax & räkor currysås till lunch och middag.
På torsdag och fredag ska jag också äta gröt och banan till frukost och Biffwok med strimlad purjolök & blomkål till lunch. Till middag vet jag inte, inget hoppas jag ^^.
Äter en halv hämtmatlåda när jag köper på restaurang, så den räcker till två måltider. Vräker på såser och jordnötter om jag köper wok. Wooohhoo jag kommer bli feeeeeeeeeeeeeet.
Ingen direkt LCHF-mat imorn... pasta... men det skiter jag fullständigt i. Skiter i allt nu.
Sen är det fredagsfika på fredag. Förhoppningsvis blir det morotskaka och förhoppningsvis äter jag lagom.
Och härifrån kommer maten.
Imorgon ska jag äta fiberhavregrynsgröt med banan och utspädd grädde till frukost, Pasta med lax & räkor currysås till lunch och middag.
På torsdag och fredag ska jag också äta gröt och banan till frukost och Biffwok med strimlad purjolök & blomkål till lunch. Till middag vet jag inte, inget hoppas jag ^^.
Äter en halv hämtmatlåda när jag köper på restaurang, så den räcker till två måltider. Vräker på såser och jordnötter om jag köper wok. Wooohhoo jag kommer bli feeeeeeeeeeeeeet.
Ingen direkt LCHF-mat imorn... pasta... men det skiter jag fullständigt i. Skiter i allt nu.
Sen är det fredagsfika på fredag. Förhoppningsvis blir det morotskaka och förhoppningsvis äter jag lagom.
Och härifrån kommer maten.
Tisdag 13 april 2010
Víkt: 63,0 kg
Motion: 2*40 min promenad
Väder: SOL och ganska varmt =), men lite blåsigt
Frukost: 1 tbl D-vitamin, 2 kapslar omega-3, 2 ägg m kaviar, 1 avocado m örtsalt
Fm-fika: 1 kopp kaffe m grädde
Lunch: Strimlad fläskwok med curry & cocosmjölk, sallad med dressing
2 Em-fika: 1 mugg te m 2 cl mellanmjölk, 1 kopp kaffe m grädde
Middag: Strimlad fläskwok med curry & cocosmjölk, sallad med dressing
+ tuggummin, vatten och massa gråt
...och för ovanlighetens skull diskning och tvättvikning
Motion: 2*40 min promenad
Väder: SOL och ganska varmt =), men lite blåsigt
Frukost: 1 tbl D-vitamin, 2 kapslar omega-3, 2 ägg m kaviar, 1 avocado m örtsalt
Fm-fika: 1 kopp kaffe m grädde
Lunch: Strimlad fläskwok med curry & cocosmjölk, sallad med dressing
2 Em-fika: 1 mugg te m 2 cl mellanmjölk, 1 kopp kaffe m grädde
Middag: Strimlad fläskwok med curry & cocosmjölk, sallad med dressing
+ tuggummin, vatten och massa gråt
...och för ovanlighetens skull diskning och tvättvikning
Slut med T. Och livet?
Nu har jag diskat och gjort slut med T, inte handlat och inte hetsätit... Ganska bra jobbat om jag får säga det själv. Nu har jag alltså tvätten kvar, och så hade jag tänkt måla naglarna (tänker jag typ varje dag, men jaa... det kommer annat emellan hela tiden ^^).
Grät förtvivlat en stund, men slutade ganska tvärt när jag kom på att jag ju faktiskt kan ta livet av mig nu med en gång. Nu sitter jag och väljer mellan att ta livet av mig eller vika tvätten. Känns som ett ganska knäppt val. Det ena gäller livet, det andra en struntsak. Det är jobbigare att vika tvätten, men det är svårare att ta livet av mig =/. Att det kan vara så jäkla svårt!?
Bra att jag har gjort slut med T nu äntligen iaf. Vem fan vill ha en pojkvän som drar när man är i som störst behov av hjälp, stöttning och tröst? När jag indirekt skriker efter hjälp loggar han bara ut från msn. Det är just precis ett sådant tillfälle som kommer göra att jag tar livet av mig tror jag. Ett sådant tillfälle och lite alkohol kanske? Tror tyvärr inte på ett liv efter döden, men det skulle vara jäkligt schysst att se Ts och mammas miner när dom får reda på att jag gjorde det ändå.
Det är så lustigt för det spelar verkligen ingen som helst roll om man säger att man ska ta livet av sig eller inte. Det är ändå ingen som bryr sig. "Tomma hot" tror dom väl. Dom kan väl inte göra så mkt heller. Eller jo, om man verkligen trodde att någon skulle ta livet av sig så skulle man väl åka dit och försöka förhindra det? Eller?? Men det är ju jobbigt att åka dit "i onödan" hundra gånger förstås.........................
Nu känns det liiiite lugnare. Jag har fått skriva av mig, det hjälper litegrann. Och lyssna på hög musik, gärna typ Nirvana, eller Prodigy som nu...
Grät förtvivlat en stund, men slutade ganska tvärt när jag kom på att jag ju faktiskt kan ta livet av mig nu med en gång. Nu sitter jag och väljer mellan att ta livet av mig eller vika tvätten. Känns som ett ganska knäppt val. Det ena gäller livet, det andra en struntsak. Det är jobbigare att vika tvätten, men det är svårare att ta livet av mig =/. Att det kan vara så jäkla svårt!?
Bra att jag har gjort slut med T nu äntligen iaf. Vem fan vill ha en pojkvän som drar när man är i som störst behov av hjälp, stöttning och tröst? När jag indirekt skriker efter hjälp loggar han bara ut från msn. Det är just precis ett sådant tillfälle som kommer göra att jag tar livet av mig tror jag. Ett sådant tillfälle och lite alkohol kanske? Tror tyvärr inte på ett liv efter döden, men det skulle vara jäkligt schysst att se Ts och mammas miner när dom får reda på att jag gjorde det ändå.
Det är så lustigt för det spelar verkligen ingen som helst roll om man säger att man ska ta livet av sig eller inte. Det är ändå ingen som bryr sig. "Tomma hot" tror dom väl. Dom kan väl inte göra så mkt heller. Eller jo, om man verkligen trodde att någon skulle ta livet av sig så skulle man väl åka dit och försöka förhindra det? Eller?? Men det är ju jobbigt att åka dit "i onödan" hundra gånger förstås.........................
Nu känns det liiiite lugnare. Jag har fått skriva av mig, det hjälper litegrann. Och lyssna på hög musik, gärna typ Nirvana, eller Prodigy som nu...
Gårdagen i bilder
Middag och.. kväll?
Jag har precis ätit middag, men jag vill ha mer. Jag är mätt, men jag vill inte sluta äta. Jag hatar den här situationen jag är i precis just nu. Jag har ett stort diskberg att ta tag i. En stor tvätthög att vika. Och så har jag en lapp i väskan som jag skrev på jobbet, en lapp med ingredienser till kokosbollar och snickers... OM jag går och köper det nu så kommer jag hetsa resten av veckan. Om jag inte gör det kommer jag ha ångest hela kvällen. Jag sitter här och gråter och känner mig ensammast i världen. Jag hatar verkligen T för att han inte förstår. Jag har sagt hundra ggr att det är just den här tiden som är värst och varför. Att jag önskar att vi kunde prata i telefon då. Ändå ringer han aldrig fast han har tid. Han gör precis som mamma, om han ringer så är det ca kl 22-23 när jag sitter här fullproppad och äcklad och på väg att spy!
Jävla idioter!! Jag hatar dom fast jag vet att det inte är deras fel. Bara mitt. Bara mitt ansvar. Dom orkar väl inte. Och jag vill ändå inte prata med dom. Jag skulle kanske inte ens svara. Men jag hatar dom ändå. Hatar hatar hatar hatar hatar.
Jag ska göra slut med T idag. Jag SKA! Jag orkar inte med att irritera mig på att jag tycker att han inte bryr sig tillräckligt. Jag orkar inte hålla på och fundera på om vi ska träffas i helgen och jag orkar inte må så jävla dåligt varje gång vi skiljs åt och jag lämnas ensam åt mitt öde, eller ha en sån fruktansvärd ångest när vi är tillsammans (som jag hade i helgen). Jag orkar inte det. Orkar ju inte ens bry mig om mig själv, hur fan ska jag då orka bry mig, oroa mig, över vad någon annan gör och inte gör!? Det går inte, det funkar inte, jag orkar inte!!!
Jag vill göra slut med honom för att ha en anledning att må dåligt. Jag vill göra allt för att må så jävla dåligt som möjligt så att jag antingen inte äter eller tar livet av mig. Det finns ändå bara dom två alternativen: smal eller död. Smal eller död. Eller varför inte både och?
Smal och egen
Jag älskar Caroline af Ugglas! Hon är smal, har typ inga bröst och så sjunger hon jävligt bra =P, och så vågar hon vara annorlunda också, lite konstig.
Äckel-hets
Jag var såå nära att klara den här dagen. Var nere på stan efter jobbet och köpte fyra koftor på rean. Kunde inte det motiverat mig tillräckligt för att klara kvällen utan hets!? Neeeeej, självklart inte. Hela eftermiddagen hade jag en dialog i huvudet: hetsa för att... neej inte hetsa för att.... osv osv.. På jobbet, hela vägen ner på stan och hela vägen hem. Ska jag gå och handla? Ska jag inte gå och handla? Vad ska jag handla? Neej jag ska inte gå och handla.. Lyckades ta mig hem utan att gå till affären. Var inte jättehungrig och hade eg klarat kvällen på te. Men icke. Började äta av matlådorna T och jag fixade igår =/. De jag skulle ha som lunch den här veckan på jobbet. Vidare på mellanmålet.. sen resten av chokladkakan. Sen glassen jag hade hemma. Sen en jävla äcklig kaksmet som jag inte orkat äta upp. *Hata*. Jag orkar inte mer. Jag visste att jag skulle må skit om jag hetsåt idag. Jag mådde dåligt på jobbet. Gick upp ett kilo från igår och kände mig enormt fet. VAR enormt fet. Men det blir liksom inte bättre av att hetsäta och bli ännu fetare. Jag vet det.
Usch jag hatar mig själv. Jag hatar T. Jag hatar livet och jag hatar alla andra. Jag vill verkligen verkligen verkligen få slippa allt. Skar mig förresten för tredje gången i lördags. Jag skulle vilja skära mig sönder och samman. Förstöra min kropp totalt. Det skulle vara kul. Om jag ändå bara skulle våga skära halsen av mig.
Usch jag hatar mig själv. Jag hatar T. Jag hatar livet och jag hatar alla andra. Jag vill verkligen verkligen verkligen få slippa allt. Skar mig förresten för tredje gången i lördags. Jag skulle vilja skära mig sönder och samman. Förstöra min kropp totalt. Det skulle vara kul. Om jag ändå bara skulle våga skära halsen av mig.
Söndag, fortf ångest
Usch jag vet inte vad det är med mig! Har fått en sån jävla ångest!! Det måste väl bero på att jag inte får hetsäta som jag vill just nu? Fattar inte...
Tog 2 Atarax igår kväll och sen somnade typ T och jag satt och åt godis och kollade på film. Kändes bättre då. Men imorse var jag sen till en lunch med ett par kompisar. Genast blev jag skitsur på T. Sa att han skulle åka hem. Han blev sur tillbaka och packade ihop sina grejer medan jag duschade.
Väl på stan smsade jag honom och frågade om han inte kunde stanna ändå. Vi har suttit ute i solen och njutit nu på eftermiddagen och det har varit bra. Nu lagar vi köttgryta och allt borde vara frid och fröjd, men det är det inte. Ångesten kommer tillbaka. Jag vet inte varför och hur sjutton jag ska få bort den!? Tog 2 Atarax igen nu, vill verkligen inte sabba den här kvällen också =(.
Tror att ångesten börjar lätta nu faktiskt.. I bipacksedeln står det att ångest ska dämpas efter ca 15 min, men inte en chans att det går så snabbt för mig. Kanske var en halvtimme sen jag tog dom och om jag har tur så börjar jag känna effekt nu.
Det tråkiga med dom tabletterna är att jag blir såå jäkla trött dagen efter. Det står att man kan bli "lite dåsig" men jag blir verkligen helt förstörd. Kändes som jag hade kunnat sova hela dagen idag.. Och jag känner mig så slö i hela kroppen. Orkar liksom inte göra någonting. Knappt lyfta fötterna eller armarna...
Jaja.. suck. Hoppas verkligen att T och jag kan få en trevlig kväll nu. Har lite choklad kvar från igår och har köpt lite godis på stan idag som jag vill ha som "sista" godis ^^. Ska äta det ikväll och hoppas att jag kan klara mig ifrån hets i veckan sen.......... haha.. inte så troligt, jag vet. Men orka bry sig. Suck. Just nu orkar jag knappt sitta upp.
Godkväll.
Hemma, men ångesten är kvar
Är hemma från Sthlm nu iaf. Men mår inte alls bra för det. Känner att ångesten stiger nu hela tiden minut för minut. Vet inte vart jag ska ta vägen. T är här och jag hatar det. Jag vill bara att han ska dra härifrån. Försvinna. Jag vill vara ensam! Ifred!!!!
Vi hade inte bestämt när han skulle komma idag till Sthlm och inte var och när vi skulle träffas. Åkte iaf till min farmor och mamma och jag åt lite lunch där. T messade och ringde hundra ggr kändes det som, han kom till Sthlm vid elva, men vi träffades inte förrän kl tre. Under alla de timmarna från att jag vaknade vid tio till kl tre så mådde jag asdåligt bara för att jag inte visste hur dagen skulle bli.
Nu mår jag asdåligt av ingen anledning alls. Usch usch usch! Jag vill fortf inte leva. Inte gå tillbaka till jobbet. Inte vara med T. Jag vill vara ensam och hetsäta. Äta mig till döds eller svälta mig till döds.
När jag såg mig naken i spegeln förut såg jag att jag verkligen är asfet nu. Jag hatar det. HATAR. Det är äckligt. Jag vill trivas i min kropp (såklart), vara smal och fin.
Känner mig iaf inte uppsvullen längre som de veckorna när jag var gravid. Det är skönt, även om brösten har blivit obefintliga igen...
Har köpt en påse med godis. Vill äta det nu och dricka te ENSAM framför datorn och surfa runt och läsa bloggar. Men det går inte när T sitter framför TV:n. Jag hatar det! Hatar att inte få vara ensam. Jag har ont i magen också, av ångest tror jag. Kanske ska ta några Atarax? Det kanske hjälper.. ÅÅhh snälla gud jag orkar verkligen inte mer!
Vi hade inte bestämt när han skulle komma idag till Sthlm och inte var och när vi skulle träffas. Åkte iaf till min farmor och mamma och jag åt lite lunch där. T messade och ringde hundra ggr kändes det som, han kom till Sthlm vid elva, men vi träffades inte förrän kl tre. Under alla de timmarna från att jag vaknade vid tio till kl tre så mådde jag asdåligt bara för att jag inte visste hur dagen skulle bli.
Nu mår jag asdåligt av ingen anledning alls. Usch usch usch! Jag vill fortf inte leva. Inte gå tillbaka till jobbet. Inte vara med T. Jag vill vara ensam och hetsäta. Äta mig till döds eller svälta mig till döds.
När jag såg mig naken i spegeln förut såg jag att jag verkligen är asfet nu. Jag hatar det. HATAR. Det är äckligt. Jag vill trivas i min kropp (såklart), vara smal och fin.
Känner mig iaf inte uppsvullen längre som de veckorna när jag var gravid. Det är skönt, även om brösten har blivit obefintliga igen...
Har köpt en påse med godis. Vill äta det nu och dricka te ENSAM framför datorn och surfa runt och läsa bloggar. Men det går inte när T sitter framför TV:n. Jag hatar det! Hatar att inte få vara ensam. Jag har ont i magen också, av ångest tror jag. Kanske ska ta några Atarax? Det kanske hjälper.. ÅÅhh snälla gud jag orkar verkligen inte mer!
Såån jääääävla ångest
Hur faan kunde jag vara så otroligt dum!?!??!!? Jag fattar inte!! Jag har åkt till Sthlm fast jag inte ville. Följde med mamma hit ikväll för att hälsa på min farmor imorn. Som TUR är ska vi iaf åka hem imorn. Men jag står inte ut en sekund till. Jag har en sån jävla ångest så det finns inte på världskartan. Jag vill skrika och gråta och skära mig överallt.
Idag på jobbet åt jag två stora bitar cheescake. Två av killarna började retas och säga "Men guuuud vad mycket du äter, du kommer bli feeeet!!!!!!" TYp. Jag hatar dom. Jag ville bara gråta, men försökte skratta lite och skämta med. Fy faan vad de är dumma i huvudet! Jag kommer aldrig gå tillbaka till jobbet mer.
Behöver nog inte tänka på det heller för även om jag inte vågar ta livet av mig imorn så kommer jag nog ändå dö autmatiskt av ångesten. Jag kommer sprängas innifrån, jag känner det.
Min syster kom ner och hälsade på mig nu, men annars har jag inte hälsat på nån. Gick bara ner och la mig. Mamma bäddade åt mig medan jag tvättade mig och borstade tänderna. Jag orkar inte med dom. Jag orkar absolut inte med mamma. Och det är JÄVLIGT tur att inte T är här för jag skulle ha dödat honom för länge sen.
Jag hatar honom, han är så jävla dum i huvudet! Han sa att han skulle komma hit till sthlm ikväll. Jag sa att han inte behövde det eftersom han gärna ville hinna tvätta, så han kunde komma imorn ist. Men han har inte sagt på hela kvällen om han har bokat nåt tåg el inte utan ist kollade han visst på nån film med sin roomie. Han kan gå och dö och alla andra också.
Den här helgen tänker jag iaf inte överleva. Jag vägrar.
Eg hade jag ingen lust alls att blogga heller, men gjorde det ändå. Hör jag inte av mig mer så är jag väl död. *Hoppas*. Nu ska jag gråta, försöka att gråta tyst, och be och be och be och be till den där jävla guden, som inte verkar finnas, att jag ska få slippa vakna imorgon.
Torsdag 8 april 2010
♦ Vikt: 62,7 kg
♦ Motion: 2*40 min promenad
Frukost: 2 tbl Nushape, 1 tbl D-vitamin, 1 kapsel Multikvinna, 2 ägg (alltid ekologiska) m kaviar, 1 avocado m örtsalt
Fm-fika: 1 kopp kaffe m grädde
Lunch: 2 tbl Nushape, 1 burk tonfisk, 1/2 burk majs, lite tacosås, lite citronpeppar, ca 100 g créme fraiche
2 Em-fika: 1 kopp kaffe m grädde, 1 mugg te m 2 cl mellanmjölk, 10 st (28 g) paranötter
Middag: 2 tbl Nushape, 2 ägg m kaviar, 1 morot
Kväll: te m kokosfett och lite grädde, 8 bitar (2 rader) 70%-ig choklad (för mkt tyvärr, hade varit lagom med fyra bitar, men det ska inte bli nån hets iaf så det så)
♦ Motion: 2*40 min promenad
Frukost: 2 tbl Nushape, 1 tbl D-vitamin, 1 kapsel Multikvinna, 2 ägg (alltid ekologiska) m kaviar, 1 avocado m örtsalt
Fm-fika: 1 kopp kaffe m grädde
Lunch: 2 tbl Nushape, 1 burk tonfisk, 1/2 burk majs, lite tacosås, lite citronpeppar, ca 100 g créme fraiche
2 Em-fika: 1 kopp kaffe m grädde, 1 mugg te m 2 cl mellanmjölk, 10 st (28 g) paranötter
Middag: 2 tbl Nushape, 2 ägg m kaviar, 1 morot
Kväll: te m kokosfett och lite grädde, 8 bitar (2 rader) 70%-ig choklad (för mkt tyvärr, hade varit lagom med fyra bitar, men det ska inte bli nån hets iaf så det så)
Saknar livslust
Idag har jag varit heldeppig. Har skrattat på jobbet som vanligt. Av trötthet, och p g a en kollega som vet hur han ska få mig att flippa ur. Men jag är inte glad, jag är ledsen.
Usch jag vill inte ha någon middag! Jag vill bara gråta ihjäl mig! Jag ångrar att jag gjorde den där satans aborten!!!!!!!!!! Jag tog bort mitt första barn! Jag kommer alltid att se det som mitt första barn. Det var ett liv, som vi hade skapat, som levde i min mage. Jag hade älskat det mest av allt på hela jorden i all evighet! Åh jag är såå ledsen!
Usch jag vill inte ha någon middag! Jag vill bara gråta ihjäl mig! Jag ångrar att jag gjorde den där satans aborten!!!!!!!!!! Jag tog bort mitt första barn! Jag kommer alltid att se det som mitt första barn. Det var ett liv, som vi hade skapat, som levde i min mage. Jag hade älskat det mest av allt på hela jorden i all evighet! Åh jag är såå ledsen!
Ändrade planer
Har inte spytt än, men snart så...
Jag åt upp alla cornflakes idag. Så då blir det inget snickerslagande imorn. Är "ju" onödigt att göra kokosbollar då..^^. Yees, min superlogiska hjärna går på högvarv nu ;-). Imorgon är inget bra omstartsdatum, men jag VILL verkligen inte tillbaka till nån satans hetsperiod nu igen! Jag vill bli smal!
Har ansökt om medlemskap på Skin. Tog mig i kragen och ansökte. Har inte orkat göra det eftersom forumen har stängts ner sååå många ggr nu och jag har ansökt om och om igen hundra ggr. Är så trött på skiten. Och varje ggn blir det typ svårare att få bli medlem igen bara för att jag inte vet rikigt om jag är "pro" eller inte tror jag. Men men, håller alla tummar jag har nu för jag behöver verkligen alla gamla goda peppande äs-vänner där inne! ♥
Så trots allt ska jag försöka få till en morgondag utan hets. Kan ju mkt väl bli kokosbollar ändå om jag känner mig själv rätt, men ska alltså försöka stå över den skiten. OM jag ska hetsa så måste jag isf gå och köpa socker och havregryn. Den enda hetsmaten jag har hemma nu är sirap, vaniljsocker, kakao och mjöl (smör har jag ju alltid också förstås). Det är sirapen och vaniljsockret som är värst, mjölet är jävligt onödigt att ha här också faktiskt ("lätt" att det blir scones då när suget faller på..). Men men, imorgon är en ny dag och idag behöver inte förstöra imorgon. Så det så. Nu måste jag spy innan kl slår 24! =O
Godnatt.
Misslyckandet kom för tidigt!
Vem fan trodde eg att jag skulle klara mer än en dag!? Det var nog bara jag ^^. Haha, det är skrattretande. Jag orkar inte mer! Hur många ggr har jag eg skrivit det nu? Jag orkar inte mer jag orkar inte mer jag orkar inte mer!!!!!!!!!!!!!!! Kan jag inte bara ge upp snart? Det är så jävla onödigt att försöka om och om och om och om igen när det ändå aldrig går. Det är påfrestande för psyket! Varje gång känner jag mig ÄNNU mer misslyckad. Så jävla värdelöst.
Jag vill inte leva mer.
Klarade gårdagskvällen. Satt framför datorn och snöade in mig på hur man ändrar i bloggdesignen. Idag gick större delen av dagen smärtfritt. Var lite deppig på eftermiddagen, allt kändes meningslöst och bla bla bla, som vanligt alltså, inget konstigt. 3-fikat = en stor jävla kokosboll. Gick bra det också.
Väl hemma: Webcamsex med pojkvännen för första ggn! Jag vågade eg inte, men han peppade mig att göra det och det gick ju faktiskt! Sen mat då, sill, ägg, créme fraiche och morot. Bra middag, visst. Men SUGET efteråt... jag hatar det! Gick och kollade kylen. Gjorde te. Öppnade den 70%-iga chokladkakan. Kom på att jag hade gamla russin och mandlar kvar, tog dom också. En skål med onyttigt skit! Och te.
Efter det kändes det inte så bra. Klart det inte gjorde, men det kunde väl för fan ha stannat vid det!!!! Det är inte hela världen!!!!!! Jävla förbannade skit. Cornflakes, sirap och grädde. Te med grädde. Mums!
Gissa vad jag ska göra nu!? Spy, och efter det ska jag nog skära upp halsen. Fast först skulle jag vilja ha nåt mer... hmm, varför gick jag inte och handlade socker, havregryn, jordnötssmör och choklad?!?!?!? Mitt jävla dumhuvud. Det ska jag iaf ha imorn och göra snickers och kokosbollar.................. fast helst vill jag ju inte leva då förstås ^^.
Jo just det, dom ringde från NPU idag. Har en tid med mamma där den 3 maj och sen blir det en hel veckas utredning vecka 23. Hon som ringde var lite orolig: "Hur mår du nu? Ja, läkaren sa att du skadade dig själv..?". Jag har blivit rätt duktigt prioriterad i den där långa kön tydligen... bara för att jag sa att jag tyckte livet kändes hopplöst!? Jaja, det är väl bra kanske. För mig. Inte för resten i kön... ^^.
Jag vill inte leva mer.
Klarade gårdagskvällen. Satt framför datorn och snöade in mig på hur man ändrar i bloggdesignen. Idag gick större delen av dagen smärtfritt. Var lite deppig på eftermiddagen, allt kändes meningslöst och bla bla bla, som vanligt alltså, inget konstigt. 3-fikat = en stor jävla kokosboll. Gick bra det också.
Väl hemma: Webcamsex med pojkvännen för första ggn! Jag vågade eg inte, men han peppade mig att göra det och det gick ju faktiskt! Sen mat då, sill, ägg, créme fraiche och morot. Bra middag, visst. Men SUGET efteråt... jag hatar det! Gick och kollade kylen. Gjorde te. Öppnade den 70%-iga chokladkakan. Kom på att jag hade gamla russin och mandlar kvar, tog dom också. En skål med onyttigt skit! Och te.
Efter det kändes det inte så bra. Klart det inte gjorde, men det kunde väl för fan ha stannat vid det!!!! Det är inte hela världen!!!!!! Jävla förbannade skit. Cornflakes, sirap och grädde. Te med grädde. Mums!
Gissa vad jag ska göra nu!? Spy, och efter det ska jag nog skära upp halsen. Fast först skulle jag vilja ha nåt mer... hmm, varför gick jag inte och handlade socker, havregryn, jordnötssmör och choklad?!?!?!? Mitt jävla dumhuvud. Det ska jag iaf ha imorn och göra snickers och kokosbollar.................. fast helst vill jag ju inte leva då förstås ^^.
Jo just det, dom ringde från NPU idag. Har en tid med mamma där den 3 maj och sen blir det en hel veckas utredning vecka 23. Hon som ringde var lite orolig: "Hur mår du nu? Ja, läkaren sa att du skadade dig själv..?". Jag har blivit rätt duktigt prioriterad i den där långa kön tydligen... bara för att jag sa att jag tyckte livet kändes hopplöst!? Jaja, det är väl bra kanske. För mig. Inte för resten i kön... ^^.
Ny design
Kan man inte förhandsgranska blogg.se:s teman?? Det verkar inte så.. Jag skulle vilja byta tema. Byta design, nån som är lite bredare där man skriver.. och så vill jag lägga in en egen bild högst upp. Usch vad jag är dålig på sånt här =(. Och så vill jag kunna lägga in bilder vid sidan av texten.. antar att jag måste lära mig HTML då? Det finns ju knappt några redigeringsalternativ alls i vanliga "Nytt inlägg"-rutan.
Och ska jag byta till wordpress eller inte!? Åååhhh jag får panik!
Och ska jag byta till wordpress eller inte!? Åååhhh jag får panik!
Oro
Igår hade jag jätteont i magen nästan hela dagen. Det började typ mitt på dagen och blev bara värre under eftermiddagen och kvällen. Fattade inte vad det berodde på. När jag la mig ner kändes det bättre. Jag var skitsur mot T hela dagen. Vi var ute och gick en promenad och sen väntade jag typ bara på att få åka hem. Kom aldrig till skott med att boka tåg och packa ihop mina grejer förrän i sista sekunden (som vanligt). Har nån slags oförklarlig ångest när det gäller att komma iväg nånstans, att göra mig klar för att gå ut från lägenheten.
När jag väl satt på tåget sen och knäppte upp byxorna så började magvärken lätta. Tänkte då att det kanske var byxorna som satt åt för hårt el nåt.. Men jag kände ändå obehag och det försvann inte helt. Blev inte av att jag bytte kläder när jag kom hem men det magonda försvann nästan direkt när jag kom innanför dörren ändå!!
Då först fattade jag att det måste ha berott på oro/ångest! Det är ju helt sjukt att man kan få såå jäkla ont i magen p g a något psykiskt!? Grejen är att jag är verkligen orolig KONSTANT när jag åker bort nånstans. Och särskilt när jag är med T tror jag =/. Jag oroar mig mest över om jag kommer kunna gå på toa som jag vill tror jag ^^. Men oroar mig över allt annat också. Det är helt sjukt eg. Jag slappnar typ ALDRIG av! Förutom när jag ligger ner i sängen då kanske.
Det känns så tragiskt att jag inte klarar av att vara hemma ensam, men inte heller klarar jag att vara med någon annan! Jag älskar T (jaa, oavsett vad jag skrev igår el när det nu var ^^) och vill vara med honom hela tiden. När jag är med honom slipper jag ju bulimin som är det värsta jag vet!! ÄNDÅ mår jag fruktansvärt dåligt när jag är med honom!? Jag oroar mig (över onödiga saker som ofta visar sig vara helt onödigt att ha oroat sig för) så mkt att jag blir fysiskt sjuk! Helt jävla otroligt är det. Det förstör mitt liv.
Har haft hjärtklappning varje dag också. Det beror säkert också på den här satans oron =(.
När jag väl satt på tåget sen och knäppte upp byxorna så började magvärken lätta. Tänkte då att det kanske var byxorna som satt åt för hårt el nåt.. Men jag kände ändå obehag och det försvann inte helt. Blev inte av att jag bytte kläder när jag kom hem men det magonda försvann nästan direkt när jag kom innanför dörren ändå!!
Då först fattade jag att det måste ha berott på oro/ångest! Det är ju helt sjukt att man kan få såå jäkla ont i magen p g a något psykiskt!? Grejen är att jag är verkligen orolig KONSTANT när jag åker bort nånstans. Och särskilt när jag är med T tror jag =/. Jag oroar mig mest över om jag kommer kunna gå på toa som jag vill tror jag ^^. Men oroar mig över allt annat också. Det är helt sjukt eg. Jag slappnar typ ALDRIG av! Förutom när jag ligger ner i sängen då kanske.
Det känns så tragiskt att jag inte klarar av att vara hemma ensam, men inte heller klarar jag att vara med någon annan! Jag älskar T (jaa, oavsett vad jag skrev igår el när det nu var ^^) och vill vara med honom hela tiden. När jag är med honom slipper jag ju bulimin som är det värsta jag vet!! ÄNDÅ mår jag fruktansvärt dåligt när jag är med honom!? Jag oroar mig (över onödiga saker som ofta visar sig vara helt onödigt att ha oroat sig för) så mkt att jag blir fysiskt sjuk! Helt jävla otroligt är det. Det förstör mitt liv.
Har haft hjärtklappning varje dag också. Det beror säkert också på den här satans oron =(.
Tisdag 6 sept 2010
♦ Vikt: 62,5 kg
♦ Motion: 2*40 min promenad
Frukost: 2 tbl Nushape, 1 tbl D-vitamin, 1 kapsel Multikvinna, 2 ägg (alltid ekologiska) m kaviar, 1 avocado
2 Fm-fika: 2 koppar kaffe m grädde
Lunch: 2 tbl Nushape, 1 burk tonfisk, 1/2 burk majs, lite rödlök, lite tacosås, lite citronpeppar, 113 g créme fraiche
2 Em-fika: 1 mugg te m 2 cl mellanmjölk, 1 kopp kaffe m grädde, 10 st (28 g) paranötter
Middag: 2 tbl Nushape, 2 ägg, senapssill, sallad
Kväll: te m grädde
Hade bestämt mig för att inte hetsa idag. Kändes bra på fm, inte bra på em. Funderade på vad jag skulle handla på vägen hem. Skrev ner en lista utan onyttigheter och lyckades hålla mig till den. Gick hem och fixade middag. Ville äta mer... öppnade kylen, stängde kylen. Gjorde te. Jo just det, köpte förresten en 70%-ig chokladkaka som var nedsatt 2 kr...
Den ligger på köksbordet, men jag är faktiskt inte sugen. Är jättemätt och inte sugen!
Nu är kl halv nio. Jag kanske klarar den här dagen!?
Igår kväll
Åt upp chokladkakan på tåget hem. Åt upp vår hemmagjorda snickers när jag kom hem plus ett jättestort äpple och te m grädde. Spydde, men inte tillräckligt.
Den där glassbyttan var fullproppad med snickers...
Den där glassbyttan var fullproppad med snickers...
Hat&hat&hat&hat&hat&hat!
Jag HATAR T. Äntligen är det slut. Efter den här helgen kommer vi aldrig mer att träffas. Jag skriver det här så jag inte "glömmer bort" det...
Och du som skrev att jag skulle be till gud: Jag bad till gud som satan igår kväll kan jag lova! Jag bad och bad och bad om att jag skulle få dö. Slippa vakna mer. Men likt fan sitter jag här ändå idag!!!!!!!!! Men man kanske måste tro först???
Varför kan inte jag få modet att ta livet av mig nångång??????? Varför måste jag vara så satans feg jämt????? Åååååhhhh vad jag hatar mig själv! HATAR.
Jag kanske kan klara det om jag mår riktigt dåligt, är ensam hemma och dricker mig aspackad. Kanske. Skulle ju kunna göra ett försök iaf? Nu ska vi äta här, prata om att göra slut, och sen ska jag väl föräta mig på hemmagjord snickers och marabou russin&mandel på tåget hem. Kul.
Hejdå.
Har förresten så jävla ont i magen också så jag kommer nog ändå dö på vägen hem.
Och du som skrev att jag skulle be till gud: Jag bad till gud som satan igår kväll kan jag lova! Jag bad och bad och bad om att jag skulle få dö. Slippa vakna mer. Men likt fan sitter jag här ändå idag!!!!!!!!! Men man kanske måste tro först???
Varför kan inte jag få modet att ta livet av mig nångång??????? Varför måste jag vara så satans feg jämt????? Åååååhhhh vad jag hatar mig själv! HATAR.
Jag kanske kan klara det om jag mår riktigt dåligt, är ensam hemma och dricker mig aspackad. Kanske. Skulle ju kunna göra ett försök iaf? Nu ska vi äta här, prata om att göra slut, och sen ska jag väl föräta mig på hemmagjord snickers och marabou russin&mandel på tåget hem. Kul.
Hejdå.
Har förresten så jävla ont i magen också så jag kommer nog ändå dö på vägen hem.
Blogg.se
Varför funkar inte bloggen????? Varför syns inte inläggen?????????? Postade ett inlägg för 9 timmar sen och det har fortfarande inte dykt upp!! Dessutom går det inte att kommentera de långa inläggen tydligen!? Usch jag blir så sur på allting.
Dessutom vill jag åka hem =(. Ingenting funkar här heller. TVn går inte att sätta på och högtalarna funkar inte så det går inte att spela musik! Jävla skitlgh!
Jag önskar att jag kunde sluta äta ist för att hetsäta när jag kommer hem. Jag vill verkligen bli smal nu. Har tänkt på det varje dag nu när solen har varit framme. Jag vill vara smal!
Dessutom vill jag åka hem =(. Ingenting funkar här heller. TVn går inte att sätta på och högtalarna funkar inte så det går inte att spela musik! Jävla skitlgh!
Jag önskar att jag kunde sluta äta ist för att hetsäta när jag kommer hem. Jag vill verkligen bli smal nu. Har tänkt på det varje dag nu när solen har varit framme. Jag vill vara smal!
Ångest?
Usch, jag vill åka hem. Jag vill åka heeem!! Jag skriker inombords men det är ingen som hör mig. Kan någon ta mig härifrån? Bort från den här världen...
Idag fick vi reda på att Ts syster väntar sitt första barn. Jag blev förvånad själv över min reaktion. Jag grät och grät. Allt kändes helt förjävligt. Här har jag gått och gjort abort och samtidigt har Ts syster gått och blivit gravid, lyckligt gravid, de vill ha barn.. Önskar bara att de hade blivit med barn tidigare, eller senare, inte just nu =(. Den ungen kommer alltid påminna mig om att jag gjorde abort. Jag vill helst bara glömma det.
Jag vill göra slut med T nu och åka hem. Jag vill inte leva mer.
Får massa gaser i magen av all skit jag äter här, men kan inte gå på toa för det hörs i hela lägenheten. Jag hatar att vara här och vill bara åka hem. Har ont i magen varje dag och är typ jämt dålig i magen på nåt sätt. Jag orkar inte ha det så! Jag skulle kunna dö bara p g a det, men vem fan bryr sig!?
Har väl en jävla helvetesvecka framför mig som vanligt också. Jag orkar inte med det. Orkar inte hetsa, spy, planera, inte diska, sova för lite, handla hela tiden. Jag orkar inte, orkar inte, o r k a r i n t e !!!!!!!!!!!!!!!
Jag vill bara gråta och skrika och försvinna och dö.
Idag fick vi reda på att Ts syster väntar sitt första barn. Jag blev förvånad själv över min reaktion. Jag grät och grät. Allt kändes helt förjävligt. Här har jag gått och gjort abort och samtidigt har Ts syster gått och blivit gravid, lyckligt gravid, de vill ha barn.. Önskar bara att de hade blivit med barn tidigare, eller senare, inte just nu =(. Den ungen kommer alltid påminna mig om att jag gjorde abort. Jag vill helst bara glömma det.
Jag vill göra slut med T nu och åka hem. Jag vill inte leva mer.
Får massa gaser i magen av all skit jag äter här, men kan inte gå på toa för det hörs i hela lägenheten. Jag hatar att vara här och vill bara åka hem. Har ont i magen varje dag och är typ jämt dålig i magen på nåt sätt. Jag orkar inte ha det så! Jag skulle kunna dö bara p g a det, men vem fan bryr sig!?
Har väl en jävla helvetesvecka framför mig som vanligt också. Jag orkar inte med det. Orkar inte hetsa, spy, planera, inte diska, sova för lite, handla hela tiden. Jag orkar inte, orkar inte, o r k a r i n t e !!!!!!!!!!!!!!!
Jag vill bara gråta och skrika och försvinna och dö.
Påskaftonskvällen och påskdagen
Idag har det varit strålande sol ute, så T och jag har varit ute på en promenad och ätit jättegod paj och druckit kaffe på ett kafé. Det är så underbart de stunder när jag får slippa ätstörningen. Igår kväll efter maten (vi fixade en liten påskmiddag när T mådde bättre) så hade jag ångest. (Börjar lära mig vad som är ångest och att det är därför jag hetsäter.. ). Jag kände att jag bara ville hem. Ville fortsätta äta (även om jag inte tyckte att jag hade ätit för mkt) och äta massa choklad och godis och skit och få spy.
Jag hade varit och handlat på dagen och köpt saltade chashewnötter och tre st naturgodisar (ajabaja.. jag vet). Jag åt upp det, vi kollade på film, sen åt vi vaniljglass m kakao och drack te. Åt t o m två rutor marabou-choklad. Då kändes allt mkt bättre. Ångesten försvann trots att jag åt onyttigt och hade brutit mitt aprilgodislöfte.
Jag är verkligen beroende av någon. Jag hade ALDRIG klarat dagen ensam. Inte en chans i världen. Med T var det hur lätt som helst. Visst hade jag ångest en stund där på kvällen och det var ju inte kul. Men när den gått över så hade jag inga problem med att äta LITE godis/choklad och stanna vid det. Jag tyckte att det lilla var gott och jag var inte sugen på att äta mer! Just den känslan är helt otrolig för mig. Jag känner igen mig själv! Som jag var innan ätstörningen. Och det är väl det som är riktiga jag?
Det känns som jag har upptäckt nånting den här helgen. Eller kanske hittat mig själv där under ätstörningen. Jag har bara fått en liten glimt än så länge, men den lilla glimten gav mycket hopp! Tyvärr(?) känns det som jag är beroende av T. Jag tror att jag skulle kunna bli (nästan?) frisk om jag är med honom, men jag tror inte att jag någonsin skulle kunna bli frisk ensam.
Nu ska vi kolla på film här, dricka te och äta hemmagjord snickers... ;-)
Puss!♥
Jag hade varit och handlat på dagen och köpt saltade chashewnötter och tre st naturgodisar (ajabaja.. jag vet). Jag åt upp det, vi kollade på film, sen åt vi vaniljglass m kakao och drack te. Åt t o m två rutor marabou-choklad. Då kändes allt mkt bättre. Ångesten försvann trots att jag åt onyttigt och hade brutit mitt aprilgodislöfte.
Jag är verkligen beroende av någon. Jag hade ALDRIG klarat dagen ensam. Inte en chans i världen. Med T var det hur lätt som helst. Visst hade jag ångest en stund där på kvällen och det var ju inte kul. Men när den gått över så hade jag inga problem med att äta LITE godis/choklad och stanna vid det. Jag tyckte att det lilla var gott och jag var inte sugen på att äta mer! Just den känslan är helt otrolig för mig. Jag känner igen mig själv! Som jag var innan ätstörningen. Och det är väl det som är riktiga jag?
Det känns som jag har upptäckt nånting den här helgen. Eller kanske hittat mig själv där under ätstörningen. Jag har bara fått en liten glimt än så länge, men den lilla glimten gav mycket hopp! Tyvärr(?) känns det som jag är beroende av T. Jag tror att jag skulle kunna bli (nästan?) frisk om jag är med honom, men jag tror inte att jag någonsin skulle kunna bli frisk ensam.
Nu ska vi kolla på film här, dricka te och äta hemmagjord snickers... ;-)
Puss!♥
Påskafton
Jag är så sur =(. Ledsen, vill helst bara gråta.
Vi hade jättekul igår kväll, var ute och dansade bugg på ett ställe här. MEN vi drack flera shotar av den där satans jägermeistern. Det skulle vi inte ha gjort. Jag drack typ en halv flaska vitt vin, några shotar jäger och sen två glas vin på utestället.
T spydde tydligen två ggr på natten när vi kommit hem. Jag sov då. Sen idag när vi vaknade mådde vi skit båda två. mådde illa, men fick i mig lite frukost iaf. T fick dock inte i sig mkt. Han bokade tåg- och bussbiljetter till hans föräldrar som vi skulle åka till idag, men nu när vi skulle åka så har han spytt två ggr till och kände sig så dålig så att han inte orkade åka iväg =(. Så nu sitter vi här och har betalat några jävla oombokningsbara biljetter för 500 spänn. Kul. Känns som hela påsken är förstörd.
Jag ville från början fira påsk med mina syskon och syskonbarn som jag alltid har gjort. Målat ägg och letat efter påskägg och ätit god påskmat. Men sen bestämde vi oss för att åka till Ts föräldrar eftersom hans mamma så gärna ville det. Vi skulle fira med några bekanta till dom så det skulle nog ha blivit trevligt iaf. Nu känns ingeting kul. Jag vill inte sitta här medan T ligger och mår dåligt. USCH vad tråkigt.
Men det är ju inte hans fel. Han kan ju inte hjälpa att han blev så jäkla dålig. Vi borde ju inte druckit igår förstås, men nu är det som det är =(. Jävla skit. Jag har lust att gå ut och köpa en stor jävla påse godis. Jag vet att jag kommer ångra mig och jag har ju lovat... men känns som jag inte bryr mig just nu. Vill ju ha nåt trevligt att se fram emot idag. Jag vill gå ut i solen (men vete fan om jag vågar gå in till stan för jag kommer inte hitta tillbaka ^^, har jordens sämsta lokalsinne). Vill äta senapssill och ägg... det kan jag väl iofs gå och köpa om jag vill. Men är ändå så besviken på att det blev så här. Påsken som brukar vara så trevlig annars med familjen =(.
Vi hade jättekul igår kväll, var ute och dansade bugg på ett ställe här. MEN vi drack flera shotar av den där satans jägermeistern. Det skulle vi inte ha gjort. Jag drack typ en halv flaska vitt vin, några shotar jäger och sen två glas vin på utestället.
T spydde tydligen två ggr på natten när vi kommit hem. Jag sov då. Sen idag när vi vaknade mådde vi skit båda två. mådde illa, men fick i mig lite frukost iaf. T fick dock inte i sig mkt. Han bokade tåg- och bussbiljetter till hans föräldrar som vi skulle åka till idag, men nu när vi skulle åka så har han spytt två ggr till och kände sig så dålig så att han inte orkade åka iväg =(. Så nu sitter vi här och har betalat några jävla oombokningsbara biljetter för 500 spänn. Kul. Känns som hela påsken är förstörd.
Jag ville från början fira påsk med mina syskon och syskonbarn som jag alltid har gjort. Målat ägg och letat efter påskägg och ätit god påskmat. Men sen bestämde vi oss för att åka till Ts föräldrar eftersom hans mamma så gärna ville det. Vi skulle fira med några bekanta till dom så det skulle nog ha blivit trevligt iaf. Nu känns ingeting kul. Jag vill inte sitta här medan T ligger och mår dåligt. USCH vad tråkigt.
Men det är ju inte hans fel. Han kan ju inte hjälpa att han blev så jäkla dålig. Vi borde ju inte druckit igår förstås, men nu är det som det är =(. Jävla skit. Jag har lust att gå ut och köpa en stor jävla påse godis. Jag vet att jag kommer ångra mig och jag har ju lovat... men känns som jag inte bryr mig just nu. Vill ju ha nåt trevligt att se fram emot idag. Jag vill gå ut i solen (men vete fan om jag vågar gå in till stan för jag kommer inte hitta tillbaka ^^, har jordens sämsta lokalsinne). Vill äta senapssill och ägg... det kan jag väl iofs gå och köpa om jag vill. Men är ändå så besviken på att det blev så här. Påsken som brukar vara så trevlig annars med familjen =(.
Påsk
Jag önskar er alla lycka till i påsk!! Fy fan för bulimi + påsk =(.
Jag tror jag älskar er. ♥
Själv ska jag inte äta nåt godis alls. Kraam!
2 april 2010
Är hos T i annan stad så vet ej vikt. Har typ inte motionerat heller. Varit ute och gått runt på stan lite bara typ.
Frukost/Lunch: 2 tbl Nushape, 2 kapslar omega-3, 1 tbl D-vitamin, 1 kapsel Multikvinna, 2 ägg, 1 avocado, kaffe m grädde
Middag: 2 tbl Nushape, 1 bit lax m pesto, marinerade vitlöksklyftor, kronärtkockshjärtan, soltorkade tomater, 2 oliver, sallad, ca 1/2 flaska vitt vin
Kväll: Jägermeister och säkert nåt ute på nån pub/uteställe vi ska till ;-)
Kommer ha diarré och ont i magen som fan imorn. Har ju typ blivit allergisk mot alkohol el nåt ^^. Men men, vad riskerar man inte för en onykter kväll!? (= bort med alla bekymmer lalallalaaa)
Frukost/Lunch: 2 tbl Nushape, 2 kapslar omega-3, 1 tbl D-vitamin, 1 kapsel Multikvinna, 2 ägg, 1 avocado, kaffe m grädde
Middag: 2 tbl Nushape, 1 bit lax m pesto, marinerade vitlöksklyftor, kronärtkockshjärtan, soltorkade tomater, 2 oliver, sallad, ca 1/2 flaska vitt vin
Kväll: Jägermeister och säkert nåt ute på nån pub/uteställe vi ska till ;-)
Kommer ha diarré och ont i magen som fan imorn. Har ju typ blivit allergisk mot alkohol el nåt ^^. Men men, vad riskerar man inte för en onykter kväll!? (= bort med alla bekymmer lalallalaaa)
Gårdagens, torsdag 1 april 2010
♦ Vikt: 63,0 kg
♦ Motion: 2*40 min promenad
Frukost: 2 tbl Nushape, 1 kapsel omega-3, 1 tbl D-vitamin, 1 kapsel Multikvinna, 2 ägg (alltid ekologiska), 1 avocado
Fm-fika: 1 kopp kaffe m grädde
Lunch: 2 tbl Nushape, köttfärslimpa, sallad, lite klyftpotatis o lök
Em-fika: 1 kopp kaffe m grädde, 1/2 kanelbulle, 1/2 kardemummabulle (kändes helt onödigt efteråt =/, hade hellre varit utan)
Middag: 2 tbl Nushape, köttfärslimpa (på tåget på väg till T)
Kväll: 1 glas vitt vin (får se om jag blir dålig i magen av ett enda glas nu då...)
2 ägg och 1 hel avocado var lite för mkt till frukost. Jag var inte alls hungrig när det var dags för lunch (vi brukar äta redan halv tolv på jobbet). Men frukosten är väl den bästa att överäta på iaf eftersom man gör av med energin under dagen och jag har ingen chans att sitta och fortsätta och äta hela dagen eftersom jag måste till jobbet.
♦ Motion: 2*40 min promenad
Frukost: 2 tbl Nushape, 1 kapsel omega-3, 1 tbl D-vitamin, 1 kapsel Multikvinna, 2 ägg (alltid ekologiska), 1 avocado
Fm-fika: 1 kopp kaffe m grädde
Lunch: 2 tbl Nushape, köttfärslimpa, sallad, lite klyftpotatis o lök
Em-fika: 1 kopp kaffe m grädde, 1/2 kanelbulle, 1/2 kardemummabulle (kändes helt onödigt efteråt =/, hade hellre varit utan)
Middag: 2 tbl Nushape, köttfärslimpa (på tåget på väg till T)
Kväll: 1 glas vitt vin (får se om jag blir dålig i magen av ett enda glas nu då...)
2 ägg och 1 hel avocado var lite för mkt till frukost. Jag var inte alls hungrig när det var dags för lunch (vi brukar äta redan halv tolv på jobbet). Men frukosten är väl den bästa att överäta på iaf eftersom man gör av med energin under dagen och jag har ingen chans att sitta och fortsätta och äta hela dagen eftersom jag måste till jobbet.
