Kräkts
I natt har jag kräkts. Orkade inte åka till J på kvällen. Trodde jag skulle klara mig själv. Åt frukost vid 1430 idag (igår), och en macka vid 20. Inget bra måltidsschema...
Hade behövt äta en riktig middag ikväll när jag kom hem efter dans och handlingsrunda vid 2230 🙄. Men ist åt jag yoghurt med havregryn, nötter, frön, russin... och nougat, flera paket, smaksatta dadlar och kardemummabullar. Orka. Orka må skit imorn. Orka att inte spy... Nej, jag valde att kräkas upp skiten.
Vet inte när jag kräktes senast. Två år sen??
Känns inte bra. Återfall, nederlag. Kommer jag fortsätta nu? Ond spiral? Eller engångsgrej? Finns det nån som kan hjälpa mig, eller måste jag klara mig själv? Känns inte som nån förstår. Om jag berättar för J, kommer det bli bättre eller sämre? Suck. Jag behöver regelbundna måltider tror jag. Frukost, lunch och middag. Och inte vara uppe halva natten och sova bort hela förmiddagen... Men det är nig inte J den bästa att stötta mig i 😞. Suck.
SUCK. Orka. Jag tycker inte om mitt liv. Men jag älskar J. Älskar att vara med honom. Att ta på honom. Att känna hans hud.
Suck.
Edit: Bilderna är i omvänd ordning.
Orka mat, orka förhållande, orka leva
Vet inte vad jag ska göra. Älskar J så det gör ont. Ändå orkar jag inte träffa honom mer, när det gör så ont att inte träffa honom. Jag vill träffa nån som vill träffa mig lika mkt som jag vill träffa honom.
Har överätit godis och nötmix. Vill kräkas. Orkar inte med att ha ont i magen imorn. Orkar inte med nånting. Borde åkt tillbaka till mamma ikväll. Borde jobba hemifrån henne nästa vecka. Klarar inte av kvällarna längre. Hatar att vara ensam. Hatar att vara kär i nån som inte vill träffa mig hela tiden. Hatar att vara den som är missnöjd.
Varför kan inte jag bara vara tacksam för det jag har? Det kan jag inte. Jag tänker bara på allt jag vill ha, som jag inte har.
