Mensen tillbaka + morgonrutin

Jag har skapat en morgonrutin för mig själv! Jag har klarat det i kanske fem dagar av min semester och nu två dagar när jag jobbat!
 
Väckarklocka 05:30,  ca 05:45 dagboksskrivande tre sidor, ca 06:00 yoga efter Adrienes Dedicate (blir dag 12 imorgon), ca 06:40 frukost (chia-overnight oats med kaffe), ca 07:10 göra iordning mig för jobbet, ca 08:00 cykla till jobbet.
 
Jag är så jäkla stolt över mig själv. Är dödstrött redan nu kl 21 =P. Vill ligga i sängen 21:30, så det jobbar jag på ,-).
 
Fick mens i lördags kväll! Trodde knappt mina ögon. Har googlat ont i brösten för att jag trott det var p g a lågt östrogen, kunde inte ens föreställa mig att det var ett tecken på att mensen. Var så nere några dar innan också och ville inte leva. Allt kändes totalt meningslöst. Var väl PMS då? ^^
 
Tror detta är resultatet av att ha varit ledig i tre veckor och stressat ner helt från jobbet. Nu gäller det för mig att inte hamna i jobbstressen igen på något sätt...
 
Men bara min nya motivation till att bli mer effektiv och produktiv och ta "kontrollen" över mitt liv och arbete känns som ett steg i rätt riktning. Att känna att jag inte har kontrollen över mitt liv, utan att det bara försvinner, det är stressande. Att ha kontroll, att planera mitt jobb och min fritid hjälper mig nog att inte stressa upp mig.
 
Och så är det ju det där med en dag i taget. Och leva i nuet. Kram och godnatt!

Sms till mamma

Hej! Lyssnar du på gudstjänsten i p1? Jag har fått till mig att fokusera på acceptans. Jag kan inte göra något åt min chefs beslut eller politikers beslut eller någon annans beslut. Men jag kan välja att acceptera dem. Nu i förmiddags när jag yogat och stod och skalade ett granatäpple så kom jag på att alla människor utgår från sin verklighet och sin situation just då. Och ingen annan än den personen vet hur den personen känner och tänker och allt den erfarit i sitt liv. T o m en mördare gör sitt bästa. Vad den känner och tänker måste göras just då. Just i den stunden i den personens liv så är det "rätt" beslut /det bästa den personen kan åstadkomma. Och när jag tänkte det så kände jag att med den acceptansen kan jag förlåta vem som helst. För hur kan jag klandra någon för att ta fel beslut när den personen inte kan göra något annat än just det i den stunden?
Jag tror att jag får såna här insikter för att jag jobbar i 12-stegs programmet och börjar få kontakt med Gud /en högre makt. Det gör mig glad och kärleksfull. Håller tummarna för att du blir bättre i ryggen nu. Ska be för dig. Kram!

Tankar om livet

Suck. Jag har en sån motvilja mot att skriva, trots att jag tror att det är bra för mig. Iaf, kanske börjar jag känna aningen av en lättnad från irritationen mot min chef. Även mot S, som jag tycker inte gör något för att hjälpa sig själv. Det "enda" felet med honom är hans oro och muskelspänningar, ändå beter han sig som han är dödsjuk typ enl mig. Suck.
 
Gud, hjälp mig att avlägsna dessa känslor! Jag förstår rent logiskt att jag inte kan ändra andra människor. Den enda jag kan ändra på är mig själv. Att jag irriterar mig på andra är inte så mycket deras fel som mitt eget. Jag kan hjälpa mig själv att tåla andra människor, genom att förändra mina tankar. Att öva på att se det jag är tacksam över varje dag, och ta tag i mitt eget liv och göra det till bästa möjliga. Jag har alla möjligheter i världen, ändå hatar jag mig själv och mitt liv!? Visst, jag kanske har dopaminbrist och östrogenbrist och annat som stör i kroppen, men jag tror helt och fullt på att jag kan påverka det. Men, samtidigt är det det som gör det svårt, jag har så svårt att överlåta mitt liv i Guds händer, för jag tycker hela tiden att jag ska klara av att fixa mitt liv själv. Suck. SUCK.
 
Det är så jävla svårt att leva! Och ändå borde det vara det lättaste som finns. Bara att vara. Tacka för att jag fått det här livet och göra vad jag vill med det! Tänk villken fantastisk gåva! Och ändå, ändå är det så svårt. Lätt att säga till S att han bara måste ta tag i sitt liv och hitta ett sätt att överkomma ångesten. Men jag då? Då kan väl jag göra det själv då om det är så enkelt?
 
Men jag är ju här iaf. Jag gör mitt bästa. Jag övar på att be till Gud varje dag. Jag försöker så gott jag kan. Bara idag. Det är något jag glömmer bort hela tiden: En dag i taget. Jag kan inte påverka gårdagen eller morgondagen. Visst jag kan planera för framtiden, men jag kan inte bestämma vad som kommer att hända. Det vet ingen. Den som lever får se... Så lätt att förstå logiskt att det inte är någon idé att oroa sig, men så svårt att hitta mitt eget sätt att implementera det känslomässigt. Om jag bara kunde nå Gud. Min väg i kommunikation med min Högre makt. Att våga släppa taget, kontrollen. Att bara acceptera nuet helt och fullt och ha tillit till att vad som kommer är menat som det kommer. Det ordnar sig. Det är som det ska vara, och det blir som det blir, SUCK igen. Suck suck suck suck suck.
 
Jag tror jag börjar se hur jag vill göra allt perfekt. Och jag är aldrig nöjd. Och jag gör ingenting istället för någonting, och jag hatar mig själv för det. Jag tycker synd om mig själv för att jag är så kass. Självömkan som bara är så nedbrytande och bara förstör för mig själv och andra, Vad säger programmet att jag ska göra nu? I detta läge? Jo, ringa ut. Se vad det är i mig som är hotat och se min själviskhet och rädsla. Usch. Jag hatar det. Jag hatar att ringa folk. Det är bland det värsta jag vet. Jag hatar det här programmet för att jag är tvungen att ringa ut. Och när jag inte klarar av det så klandrar jag mig själv för att jag är så dålig. SUCK!!!!!!!
 
Varför ska det vara så förbannat svårt? Varför ska jag göra mitt liv så svårt för mig själv? Varför inte bara släppa allt och ha kul istället? Varför varför varför varför varför!?!?!?!?!??
 
Inte vet jag. Gud vet nog. Kanske skulle ta och fråga honom?

Sorgsen men lättad?

Nu har jag sagt upp min älskade sponsee =(. Så ledsamt, men jag hoppas att det också gör livet lättare framöver. Jag ska fortsätta att be för hen, och jag hoppas att hen fortsätter i programmet och inte ger upp. Hen har kommit så långt under det här året som varit tycker jag. Jag tycker det är fantastiskt att jag har fått lära känne hen, och fått vara med på den resan som varit.
 
Jag hoppas att vi kommer att fortsätta hålla kontakten. Gud, hjälp mig att tillfriskna så att jag kan vara till hjälp för andra. Tack.

Sätta gränser

Nu har jag pratat med en vän och fått reflektion av mina tankar. Det jag behöver klara av är att dra en gräns utan att skuldbelägga. Utan att anklaga så behöver jag säga att jag inte klarar av att sponsra just nu därför att jag har tagit återfall, och jag kan inte ge något jag själv inte har.
 
Har fått ett nytt långt meddelande på telefonsvararen med en ursäkt över tisdagens meddelanden, och det är så sorgligt att jag inte orkar mer. Men jag är inte Gud. Det är inte jag som ska göra andra människor friska, det är Gud som gör det. Jag har nått min gräns, och jag är så ledsen för det. Men det är så det är, och jag kan inte hjälpa det. Just nu klarar jag inte av detta, jag klarar inte av att sponsra. Jag behöver koncentrera mig på att fortsätta med mina gottgörelser nu. Vad som händer sedan får framtiden utvisa.
 
Hen är så klok och insiktsfull, men i vissa lägen så totalt utan självinsikt. Det är så svårt att förstå hur det är möjligt att hjärnan kan funka så. Men jag är ändå hoppfull. Hoppfull att också denna människa ska få hjälp (/insikt) tillslut och få ett bättre liv. Jag tror hen kan bli en fantastisk sponsor och hjälp för andra, när hen väl själv har kommit igenom stegen. <3

Jobbigt beslut

Suck. Igår åt jag upp all glass som var kvar. Kan det ha varit 500 ml i en förpackning? Isf åt jag mer än 1 l glass. Kan ju knappast säga att jag är abstinent längre då...
 
Det som var bra i det hela är att jag inte fortsatte hetsäta. Jag hade väldigt svårt att spara glass, jag ville äta upp allt så jag blev av med den. Typiskt ätstört beteende? Jag hetsåt inte, men överåt rejält kan man väl säga. Och hade lite ont i magen. Och diaré idag. Åt iofs 400 g kål och morötter (cole slaw) igår också... Är väl ingen höjdare för magen med så mkt svårsmälta grönsaker heller.
 
Har väl sovit ca fem timmar i natt och känner mig inte helt bra varken i kropp eller knopp idag. Skulle ta emot en leverans möbler som jag köpt imorse. Sitter och funderar på vad jag ska säga till hen som jag ska "säga upp kontakten med" ikväll... Det känns väldigt jobbigt =/. Men jag måste nog göra detta för min egen skull, Jag orkar inte. Sen måste jag ta tag i mina egna gottgörelser som jag inte kommit vidare med sen jag gick igenom stegen för två år sen! Inte bra att ha försummat det. De är jätteviktiga för tillfrisknandet.
 
Iaf behöver jag tänka igen vad jag ska säga så jag inte anklagar hen som är svårt sjuk i denna hemska sjukdom, utan att jag utgår från mig själv och vad jag behöver och inte klarar av. Jag behöver göra klart mina egna gottgörelser innan jag kan hjälpa andra. Hens meddelanden på mitt mobilsvara i tisdags var droppen som fick bägaren att rinna över. Jag känner mig otillräckling och klarar inte av att ge det stöd som det känns att det förväntas av mig (som jag uppfattar det). Jag orkar inte med att gång på gång höra att jag är otillräcklig. Jag är som jag är, och jag kan bara erbjuda att dela med mig om hur jag har gått igenom stegen. På mitt sätt. Något annat kan jag tyvärr inte erbjuda. Jag känner en stress för de dagar vi ska prata och en lättnad när det inte är en av dessa dagar. Jag orkar inte ha det så längre. Jag har mina krav/behov för att kunna hjälpa till, annars orkar jag tyvärr inte. 
 
Det jag är så rädd för är att det blir som tidigare, hen säger att hen accepterar mig som jag är trots allt och måste ha hjälp och bla bla bla. Och jag vill ju så gärna hjälpa, men då orkar jag inte höra att jag är otillräcklig hela tiden. Hen måste förstå att hen får ta det med någon annan, inte med mig. Folk orkar inte höra att de inte duger gång på gång på gång, om man accepterar någon som den är så innebär det att man får hålla käften om det man tycker mindre om. Det kan man diskutera med någon annan vän i så fall om man har ett behov av det. Då kommer man ofta på vad man själv har för brister också, och har lättare att accpetera den andra personens brister.
 
Nu har jag tagit detta beslut att jag inte kan hjälpa till just nu iaf. Och jag behöver förmedla det tydligt, och inte dras med i något tiggande om att stanna kvar =/. Usch, usch, usch vad jobbigt =(. Och ledsamt. För mig känns det som ett nederlag. Jag skulle väl kunna tvinga mig själv att stanna kvar för att försöka lite till, men jag tror verkligen att jag riskerar att dras ner i ätstörningen igen eftersom det påverkar mig känslomässigt så mkt =(. Och det är inte värt det. När jag känner mig stabilare kanske jag kan hjälpa till igen. Men nu vill jag pröva att ta hand om mig själv i första hand.

Vanmakt

Usch, jag orkar inte med en samtalskontakt längre, inte en jävla sekund längre! Vet inte hur jag ska göra. Det blir inte bra för någon av oss om jag står kvar trots att jag inte orkar. Men jag vet inte hur hen(! första ggn jag använder det ordet tror jag^^) ska klara sig utan mig. Men det är väl upp till Gud, inte till mig. Jag ansvarar inte för andra människor. Jag ansvarar bara för mig själv.
 
Kanske skulle jag orka om jag inte lyssnar av telefonsvararen när hen har pratat in? Oftast är det hens meddelanden på telefonsvararen som är så outhärdligt jobbiga- Hen accepterar inte mig som jag är, utan jag borde göra si och så och inte vara si och så. Ändå tycker jag att jag verkligen försöker ta hänsyn till hens svårigheter. Hen har ingen aning om hur jag har det. Hur mycket jag kämpar med att stå ut. Men hen har det ju så otroligt mycket jobbigare och svårare än jag har det... så jag borde orka med?
 
Men jag orkar inte mer. Detta måste få ett slut 2019. Jag tror jag överätare mycket på grund av den här personen. För att jag blir så arg och ledsen och förbannad på hen. Jag kan ju inte offra min abstinens för en annan person, som dessutom inte kommer att bli hjälpt då, om jag tar återfall.
 
SUCK. Jag hatar detta. Jag ska vända mig till Gud. Jag ska bli bättre på att be det här året. Jag ska bli bättre på att överlämna alla mina angelägenheter till Gud. Jag vill bli bättre på att ringa ut också. Har sååå himla svårt för det. Det tar emot enormt mycket.
 
Nu vill jag bara äta glass och dränka mina bekymmer =(. Men känslorna är ju inte farliga. Jag känner så här nu, vad det nu är jag känner. Jag är så dålig på att komma på ord. Att formulera mig. Jag fick lite hjälp av min sponsor härom dagen: Vanmakt, obeslutsamhet, otillräcklighet. Ja, jag känner nog alla dessa känslor just nu.
 
Jag kommer att äta glass nu istället för att gå och lägga mig. Jag skulle ju också kunna gå och lägga mig, kl är snart 22. Men jag kommer inte att hetsäta, och jag vill inte överäta. Jag är ledig imorgon, men jag vill lägga mig tidigt ändå egentligen.
 
Håller på att möblera om. Fick hjälp av boendestöd idag att flytta mina bokhyllor och nu håller jag på att rensa lite bland gamla skolgrejer och ställa tillbaka böcker och pärmar igen. Men vill nog lägga ner för idag nu och kolla lite på TV och äta glass ist (glass som blev över efter nyår, vegansk glass, annars köper jag ju inte glass hem).
 
Spännande med ommöblering iaf =). Jag har köpt en soffa! Kanske skrev det i förra inlägget? Den kommer på torsdag morgon iaf, så därför ville jag flytta bokhyllorna idag när jag hade hjälp av boendestöd. Borde väl kunna få sådan hjälp av någon kompis (så gör väl andra?). Men känns som jag inte har några kompisar direkt längre. Dock ber jag ju inte om hjälp heller. Kanske skulle någon ställa upp om jag bara frågade..
 
Jag funderade på om jag skulle börja springa 10 min om dagen igen, från och med idag. Men nä, blev inte så. Isf hade jag velat springa tidigare på dagen. Men det finns ju alltid ursäkter. Hade kunnat springa i mörkret när jag kom hem. Suck igen. Täntke ta tre djupa andetag varje timme. Har jag gjort det då? Nä, det blir inte av.
 
Just nu känner jag så här, och det är OK! Det är det viktiga. Jag får känna alla känslor jag känner. Jag behöver inte "tysta" dem med mat/ätande. Jag mår inte bra just nu, jag känner mig rastlös, otålig, ledsen. arg, bitter, frustrerad, otillräcklig. Samtidigt känner jag mig lite glad för ommöbleringen. Lite glad för att jag äntligen hittat en soffa jag vill ha (och har köpt), som dessutom är begagnad =). Det finns mycket bra i livet också. Varför låta något som jag faktiskt inte måste ta på mig, dra ner mitt liv i mörkret? Jag ansvarar inte för den här jobbiga människan som jag försöker hjälpa. Jag har gjort allt jag kan, och är inte hen nöjd eller accepterar det jag kan ge, då får det vara. Varför stå kvar när det förgör mig? Men hen kommer att anklaga mig för att det är mitt fel att jag inte orkar stå kvar, och det är jag rädd för. Jag är rädd för vad hen ska tycka och jag är rädd att hen inte får någon hjälp i sin svåra situation av någon annan =(. Jag tror ingen orkrar med den här stackars, svårt sjuka, människan. Suck.
 
Nä, nu får jag ha skrivit klart för idag. Jag kan ju alltid blogga mer imorn. Imorn är en ny dag.
 
Godnatt.

Anonymitet och överätning

Skulle ha bloggat för ett par veckor sen när jag fick en massa insikter under ett möte, men icke. Sååå extremt svårt jag har att logga in här. Förstår inte varför det ska vara så svårt. Ett tag (för knappt tio år sen!?) bloggade jag ju ofta har jag för mig... men då mådde jag väl skit också, kanske lättare då?
 
Nu är jag väl mer rädd för att någon jag känner ska läsa. Känner också att jag inte vågar/vill skriva allt jobbigt, svårt och hemskt jag tänker och tycker om folk. Någonstans skulle jag behöva skriva ner det, men kanske inte här. Inte på internet. Inte för andra att läsa. Samtidigt så är det ju ärligt, det är ju jag, det är ju mina tankar och känslor, även det mörka, icke-ödmjuka ^^. Ska jag bara visa den ljusa sidan, inte den mörka?
 
Hm, knepigt det där. Om jag bara vore helt anonym skulle jag kunna skriva helt fritt, om allt. Men det är svårt att vara helt anonym. Svårt att inte ge någon liten ledtråd då och då som kan kopplas till vem jag är =/. 
 
Igår överåt jag som vanligt senaste veckorna/månaderna. Senaste dagarna har jag knäckt nötter och ätit torkade fikon. Gott, och hyfsat nyttigt, men inte bra när det blir för mycket. Och inte tycker magen/tarmarna det är kul dagen efter ^^. Har haft diarré iaf. Dock kan de stora salladerna jag ätit också vara en bidragande orsak kanske.
 
Igår hade jag jordens huvudvärk på kvällen. Tänkte att det kanske var vitlöksutlöst, då jag hackat ner en stor vitlöksklyfta i salladen både igår och i förrgår. Men borde väl ha huvudvärk idag också isf?
 
Idag har jag pratat med en vän och fått massa tips på hur jag kan få hjälp att hantera mitt liv / mina känslor. Jag behöver ta hand om dom, inte fly. Inte börja fly m h a maten igen...
 
Idag har jag ätit grötfrukost/brunch med kaffe. Kände mig mätt innan jag ätit upp. Var inte särsilt hungring (såklart, åt ju mkt sent igår kväll), men kände mig sugen, och funderar på att inte försöka köra på periodisk fasta längre. Iaf inte när jag är ledig, och iaf inte vänta till 18-19 innan jag börjar äta. Blir bara som en enda lång måltid i flera timmar som är väldigt svår att få slut på.
 
 
 
Edit: Jag kan ju skriva vad jag hade i gröten också =) :
  • 1 dl havregryn (lite drygt)
  • 1 msk linfrön
  • 1 bit ingefära (skalad och skuren i små bitar - orkade inte riva ^^)
  • 1 liten banan
  • 1 litet äpple
  • Skalade hampafrön
  • Kokosmjölk (från en icke-blandand eko Kung Markatta-burk)
Jaha, jag håller på att tvätta i tvättstugan. Måste hämta tvätten ur torktumlaren innan kl 15. Sen måste jag sätta igång med nyårsmaten. Ska göra en nöttårta samt två förrätter och huvudrätt till mig som vill ha veganskt...
 
Suck. Är väl inte så svårt egentligent. Jag har bara så svårt att komma igång. Nu har jag bloggat iaf. Alltid något. En grej att bock av på min att-göra-lista ;-).
 
Just det, en grej som är lite jobbig är att jag gått upp några kilo i vikt. Inte så konstigt när jag överätit de flesta dagar under några månader. Tror och hoppas att det är både muskler och fett, och inte bara fett ^^. Har iaf tränat HIIT ca 2 ggr per vecka under hösten och har synliga muskler (om jag spänner dem) åtminstone på armarna. Det jobbiga i det hela är att jag inte trivs med att vara "större". Mina kläder passar inte och, nä, jag trivs inte med min kropp. Muskler vill jag gärna ha, men inte så mycket fett som jag har nu =/. Samtidigt är jag rädd för ätstörningen. Jag tänker alldels för mycket på mat nu och jag har inte sinnesro. Knepigt. Men jag tror det rättar till sig automatiskt om jag bara jobbar på med min andlighet och försöker ta hand om mina känslor på andra sätt än att äta. Då kommer jag autmatiskt att inte överäta och jag kommer för hoppningsvis att gå ner i vikt igen. Om nu inte viktökningen beror på att jag har för lågt östrogen =/. Men å andra sidan kanske det också kan rätta till sig om jag bara jobbar på med andligheten... så att jag kan slappna av mer och acceptera livet som det är.
 
Kram och Gott Nytt År!
 
 

Kvällens överätning

Ikväll vill jag gärna kräkas. Har ätit tre stora bitar pizza och två halva chokladkakor ikväll. För mkt. Tidigare idag åt jag fyra äpplen och en stor sallad. Var eg inte särskilt hungrig ikväll. Men pizzan började lukta gammal. Lagade den förra helgen och ska bort imorn och ev skulle den inte hålla sig till söndag. Så ja, då proppade jag i mig allt som var kvar alltså. Och nu står den mig upp i halsen. =( 

Men det är bara att acceptera läget. Ska såklart inte spy iaf. Även om det vore väldigt väldigt skönt att bli av med all denna mat just nu =$.

Imorgon är en ny dag. Ska försöka komma upp ur fåtöljen och fixa chiapudding och overnight oats och sen sova! Alldeles försent som vanligt. Pizzan var inte särskilt god. Ska försöka komma ihåg det. Halvfabrikat är aldrig gott. Aldrig värt det. Nästan aldrig iaf. Usch. Godnatt!






Matplan

Det här mailet skickade jag till min sponsor 2016-12-04:
 
Här kommer min matplan. Den är inget som jag tvunget håller mig till utan undantag, men som jag för det mesta håller mig till. Måltidsordning och antal måltider har jag väl egentligen inte någon direkt plan för (tycker inte jag behöver det), men på vardagarna brukar jag äta frukost, lunch och middag iallafall och ofta två dadelbollar på eftermiddagen. Jag försöker äta så mycket råa grönsaker till varje måltid som möjligt och försöker sikta på minst halva tallriken grönsaker. Mjölk har jag ibland i kaffe när jag är borta någonstans, då jag gör undantag helt enkelt. Har även gjort större undantag som bröd och pasta, och hoppas att jag ska kunna göra det även i framtiden utan problem. Dock tror jag inte att det är något som är bra för kroppen och undviker det helt hemma och på jobbet. Ibland köper jag kvarg/kesella, och det har också gått bra. Då äter jag det som en måltid med bär, nötter och frön. Det är dock inget jag har hemma till vardags (utan i så fall om det finns ekologiskt på extrapris som jag passar på att köpa). Ost, grädde och crème fraiche är heller inget som jag alltid har hemma, utan köper av någon särskild anledning, t.ex. ekologiskt på extrapris eller att jag ska ha det till någon viss mat som jag ska laga.
 
Just det, sen är det dryck då. På julafton kommer jag att göra undantag för lite glögg och kanske något glas julmust. För övrigt kan jag dricka ett par glas vin om jag känner för det (eller är ute och äter eller bortbjuden), dock sker det sällan. Drinkar dricker jag också om jag är ute och festar, men det sker också väldigt sällan. Annars är det vatten, te och kaffe som jag dricker till vardags.
 
Livsmedel som ingår:
Grönsaker, rotfrukter och svamp
Kött, fågel, fisk, skaldjur, inälvsmat
Smör, kokosolja, olivolja, rapsolja
Frukt, bär, nötter och frön
Örter och kryddor
Havregryn, ris och baljväxter
Grädde, crème fraiche och ost
"Rent" proteinpulver (inga tillsatser)
90%-ig choklad
Vatten, te och kaffe
 
Ost får endast ätas till/i en måltid.
Havregryn får endast användas som ingrediens i "bakverk" (typ dadelbollar och chiapudding).
Nötter och nötsmör får endast användas som ingrediens i "bakverk" (typ dadelbollar) och i mat (typ sallader).
 
Måltider:
Frukost
Lunch
Mellanmål (om jag känner för det)
Middag
Kvällsmål (om jag känner för det)
 
Exempel på mellanmål/kvällsmål:
Ett par dadelbollar (max tre), en portion chiapudding, ett par frukter (max tre), ett par bitar 90%-ig choklad (max tre).
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
 
Det här mailet skickade jag till min sponsor 2018-06-06:
 
Nu när jag läser igenom min matplan, så ser jag ju att jag inte följer den (längre?). "Ost får endast ätas till/i en måltid". Och nötter får endast ätas i bakverk och mat...
Jag antar att det räcker att jag går tillbaka till den,  men ändrar den lite: Havregrynsgröt kan jag äta, så att det endast får ingå i bakverk tar jag bort. Och så lägger jag till att mjölkprodukter endast får ingå i mat (alltså grädde i en gryta är OK, men inte till bär som efterrätt tex).
Matplanen gäller när jag är hemma ensam. När jag är borta eller har besök så kan jag göra undantag (att jag tex äter brie, eller bär med grädde som efterrätt, eller kaffe med grädde).
 
Livsmedel som ingår:
Grönsaker, rotfrukter och svamp
Kött, fågel, fisk, skaldjur, inälvsmat
Smör, kokosolja, olivolja, rapsolja
Frukt, bär, nötter och frön
Örter och kryddor
Havregryn, ris, baljväxter och bröd
Mjölkprodukter
"Rent" proteinpulver (inga tillsatser)
90%-ig choklad
Vatten, te och kaffe
 
Mjölkprodukter får endast ätas till/i en måltid.
Nötter och nötsmör får endast användas som ingrediens i "bakverk" (typ dadelbollar) och i mat (typ sallader).
 
Måltider:
Frukost
Lunch
Mellanmål (om jag känner för det)
Middag
Kvällsmål (om jag känner för det)
 
Exempel på mellanmål/kvällsmål:
Ett par dadelbollar (max tre), en portion chiapudding, ett par frukter (max tre), ett par bitar 90%-ig choklad (max tre).
 
Just nu ska jag inte köpa hem brieost / äta brieost (hemma) och inte heller äta nötsmör (hemma).
Samma sak gäller vanlig hårdost.
 
Det är ändå lite lustigt (och fantastiskt) att jag köpte tre limpor bröd på ett konditori i Vadstena i söndags, som jag ska dela med mamma. Och även om jag hade svårt att sluta äta av den brie jag hade påbörjat, så har jag inte haft en tanke på att överäta något bröd!
Jag har haft surdegs-rågbröd hemma i kanske ett par månader nu, och det har jag ätit av då och då (med hemmagjord hummus eller avokado på,och som en måltid med sallad och ibland ägg) men inte känt någon svårighet att sluta äta det.
Jag har inte tänkt på att det inte heller stått med som tillåtet i min matplan, jag borde nog skriva ut matplanen och sätta upp den här hemma..
Lägger till bröd nu ändå, eftersom det är något jag tycker att jag klarar av. Dock köper jag bara surdegsbröd, och så "rent" som möjligt, och jag har bara hittat en sort från Kung Markatta som jag tycker är OK från vanliga matbutiker.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
 
Idag mailade jag följande till min sponsor:
 
Den senaste tiden har jag överätit, troligen på grund av känslor av harm och förbittring som jag inte tagit hand om.
 
Jag har också identifierat mat och ätbeteenden som inte är bra för mig. Som bara är dåligt. Visst, en tröst, men att ta hand om känslorna på något annat sätt vore bättre.
 
Så här kommer ett förslag på uppdaterad matplan (dessutom är jag ju vegan numera ;-)):
 
Livsmedel som ingår:
Grönsaker, rotfrukter och svamp
Kött, fågel, fisk, skaldjur, inälvsmat (köpt innan vego-utmaningen i somras)
Frukt, bär, nötter och frön
Havregryn, ris, baljväxter och bröd
Örter och kryddor
Vegetabiliska oljor 
"Rent" vegetabiliskt proteinpulver (inga tillsatser)
Vegetabiliska "mjölkprodukter"
Vegetabiliska "köttprodukter"
Vegetabilisk choklad
Vatten, te och kaffe
 
Nötter, frön, nötsmör, choklad och sylt får endast användas som ingrediens i "bakverk" (typ dadelbollar) och i mat (typ sallader eller chiapudding/overnight oats) - till vardags
 
Måltider:
Intuitivt
 
Jag skulle vilja få göra undantag för nötter, frön och choklad ibland (tror jag kommer göra det oavsett vad det står i matplanen, eftersom jag känner att jag inte accepterar att inte få göra undantag från detta i dagsläget). Jag kan be om att bli villig att acceptera ett förbud mot undantag, men jag är inte villig idag. Dock är jag villig att försöka hålla mig till matplanen till vardags (men att ha fredagskvällar, lördagskvällar och fest fria att göra undantag).

Orka leva

Jag mår inte bra. Igår överåt jag igen, mkt. Har inte bett till Gud, har inte ringt in på möten. Igår började jag eftermiddagen med att äta upp resten av jordnötterna från i fredags. Det gick väl OK. Åt inget mer på några timmar. sen pizza, bara två bitar. Så det var väl också OK. Sen hälften av chiapudding/overnight oats med jordnötssmör och sylt. Gott. Gick väl bra det också, åt ju bara hälften (en port av två). Tyckte jag åt intuitivt hela dagen. Sen på kvällen, vid halv tio, så tänkte jag att jagi inte skulle äta nåt mer. Gå  och lägga mig tidigt. Äntligen börja "mitt nya liv" med att lägga mig tidigt och gå upp tidigt, även om det var lördag. Åkte ju inte och dansade. Var ju hemma. Nä, då åt jag ändå upp resten av den goda chiapuddingen/overnight oats. Sen banan med jordnötssmör och chokladkakor. Apelsin, banan, nötter, torkade fikon och mer jordnötssmör och choklad. Suck, så onödigt. Som vanligt. Mitt gamla vanliga ätstörda jag. Varför? För att jag irriterat mig så extremt mkt denna vecka på min chef och andra på jobbet? Förmodligen. Sovit för lite hela veckan också. Lagt mig försent.
 
Orka. Orka leva. Jag vill inte leva så här. Orkar inte göra det jag borde heller. Vill inte. Vill inte ringa ut. Hatar det. Hatar att ringa folk. Jag tycker synd om mig själv istället. Kanske det värsta man kan göra? Det gör ingen gott. Aldrig. Jag tror inte det.
 
Jag mår illa. Hade ont i magen. Nu mår jag bara illa. Vill inte dricka vatten. Bajsade iaf på fm när jag gått upp. Även om magen står ut en hel del fortf så är det iaf lite mindre i tarmarna. Skönt det iaf. Alltid nåt. Man får vara glad för det lilla.
 
Idag har jag bett. Ska träna i em.
 
Min att-göra-lista idag:
  • Jobba (vissa specifika saker, ska försöka hålla mig till det)
  • Packa, ska på utbildning(!) (träningskläder?, smink, tvättgrejer, nattlinne, underkläder, sköna men fina jobbkläder (har jag det?), skor, bok, mobil, dator, laddare)
  • Laga mat (chiapudding/overnight oats, sallad, pizza)
  • Kolla upp veganska restauranger dit vi ska
  • Meddela ett par vänner där att jag ska dit (även om vi inte hinner ses)
  • Träna
  • Ringa min sponsor
  • Samtal med sponsee
  • Kvällsmöte och sen lägga mig (alltså jag har tänkt äta klart före mina samtal ikväll och lägga mig halv tio! - får se hur det går, men jag vill!) - Jag läser två böcker nu: Gryning över Kalahari och 4 timmars arbetsvecka. Det lockar mig faktiskt lite att gå och lägga mig tidigt (i teorin).

Guds vilja och överätning och OMAD!

Alltså allvarligt talat. Jag blir galen på mig själv! Jag behöver skriva av mig, ändå bloggar jag inte!? Suck. Jag äter istället. Överäter och är bitter och fruktansvärt irriterad på min chef och andra på jobbet. Alla som gör fel. Som inte gör sitt jobb. Etc etc. Hmm, och hur mkt är det Guds vilja måntro? Låter riktigt ödmjukt i mina öron.. Eller inte. Suck.
 
Jag, jag, jag, jag, jag, jag. Just det, det var inte min vilja nej, det var Guds vilja jag skulle följa ^^. Vad kan jag göra för att hjälpa min chef? Och mina knasiga kollegor som har svårt att göra sitt jobb (på mitt sätt, enligt min vilja)? Kanske dags att skriva av mig. Ringa ut och lätta mitt hjärta. Lämna över mitt liv i Guds händer. Då slipper jag ju stressa runt som en tok och till följd av det må skit och inte ha någon mens. Men vad svååårt det är! Livet är inte lätt. Särskilt inte när man är egoistisk. Jag vill ha det på mitt sätt, som jag tycker är rätt, det är ju bäst!?
 
Fast jag är inte Gud. Ingen människa är Gud. Alla försöker sitt bästa, utifrån sina förutsättningar just nu, just då. T o m mördare och terrorister. De gör det som de tror är bäst just då. Jag gjorde det jag kunde just då, när jag dödshotade folk och skrek och gormade och slogs och ville ta livet av mig. Vad skulle jag ha gjort? Skrattat och kramats? När känslorna slet mig sönder och samman inuti? Så hård kan jag inte vara mot mig själv, och inte mot andra heller. Nu behöver jag dock inte hamna i det läget igen, därför att nu har jag ny kunskap. Kunskap om Gud, ett program som hjälper mig att hantera livet, mina känslor och därmed mina handlingar,
 
OK, nog om detta. Sedan den tionde oktober har jag börjat med periodisk fasta igen. Den tionde oktober grät jag på jobbet. Först på förmiddagen på toaletten och sen på lunchen inför min kollega. Min underbara, superbra, kollega <3. Hon sa att jag skulle sjukskriva mig resten av veckan, och det gjorde jag (två dagar ^^). Väldigt tufft för mig, men jag gjorde det. Jag kunde ju inte jobba.
 
Iaf, den dagen åt jag ingen lunch. Frukost har jag inte ätit på ganska länge nu. Sen dess har jag varken ätit frukost eller lunch, förutom i lördags då jag åt första målet ganska tidigt på dagen. Annars har jag youtubat OMAD (one meal a day) och inspirerats. Har väl haft några timmars ätfönster de flesta dagar, men är inspirerad att äta under kortare tid och sluta överäta som jag fortfarande gör =/. Idag tex var jag rätt nöjd efter bara en stor sallad. Men jag beslöt mig för att äta två (hmm vad heter det?) faijitas(?) också. Och sedan en skål med rostade kikärtor och bönor. Och sen dadlar med jordnötssmör och choklad. Alltså nu är jag övermätt men ändå lite sugen på att äta mer =/. Skulle alltså stannat efter den "riktiga" maten och inte fortsatt med snacks. Snacks gör mig bara mer sugen, trots att jag är mätt. Mestadels dumt alltså.
 
Jaja, imorgon är en annan dag. Då blir det kanske dans! Nu bara vill jag isäng! Jag som skulle lägga mig tidigt idag. Lagt mig efter tolv två dagar i rad och behöver vara på jobbet tidigt imorn. Aja, nu har jag ju äntligen bloggat iaf. Får vara glad för det. Godnatt!

FMTV delar E-MOTION

Kollar på en fantastisk film. En film som FMTV delar gratis i fem dagar!
https://www.fmtv.com/select-your-goal#.W4r--pU4Ttc.gmail
Vet inte om länken funkar. Valde "Share" och "Gmail" och så kopierade jag bara länken ^^. För mig funkar den iaf..
 
Det är så många gånger, nästan varje dag, det kommer upp saker jag tänker att jag borde blogga om. Att dela med mig av. Saker jag så tacksamt får till mig,och som jag vill och borde dela,
 
Men jag får förlåta mig själv. Det är mycket som ska hinnas med och orkas med varje dag, Den här helgen har jag stannat hemma och inte gått på varken födelsedagsfirande för mina syskonbarn eller fest =(. Känns inte alls bra. Men jag har också jobbat tio timmar både torsdag och fredag och det är mkt för mig. Jag blir helt slut. Intensiva dagar pga "akutärende" på jobbet. Har fått jobba nu i helgen också, och jag känner bara att jag inte orkar. Att vara i Sthlm kl 18 en fredag är inte heller lätt när jag jobbar heltid. Visst har jag flextid och väldigt fritt, så jag kan absolut ta ledigt när det passar, Men den här helgen passade det inte alls,
 
Jag är ledsen för det. Men jag får träffa dem en annan gång, Redan nästa helg träffar jag åtminstone en del av familjen tror jag.
 
Nu ska jag kolla vidare på den fantastiska filmen ,-). Sen sova! Borde redan lagt mig.. Är eg jättetrött, Men vill se färdigt då jag bara har ca 20 h kvar att titta, och imorgon gissar jag att det inte blir tillfälle då jag behöver jobba =/.
 
Ho'Oponopono:
I'm sorry, please forgive me, I love you, thank you.
 
Godnatt!

Vegan

Jag är trött. Borde sova för länge sedan. Har suttit uppe framför youtube som vanligt. Kärnat ur en yoghurthink med körsbär iaf (har en kvar plus en glassbytta). Suck. Sen har jag ätit två bitar choklad, en chokladgegga, melon och rostade solroskärnor. Lite överätning tror jag allt.
 
Varför inte sova på natten och vara vaken på dagen? Jag vill ju det eg. Dessutom har jag fått ryggskott(?). Fick så satans ont i svankryggen (ländryggen?) igår kväll efter att ha suttit och pratat i telefon med min sponsor en halvtimme på golvet. Förstår inte riktigt varför. Har aldrig haft så ont i ryggen förut. Är iaf lite bättre idag, men fortfarande ganska illa. Funkat bra att cykla iaf, men gå går inte så bra =S.
 
Har varit vegan i en månad!! Började sista juni, och har varit med i Challenge 22+ mellan den 6-28 juli =). Nu är jag med i "Graduate"-gruppen =P. Har hela frysen fullproppad med eko animaliska produkter... och har fortf ägg i kylen. Tänker såklart inte slänga något, så kommer att äta lite animaliskt då och då, men jag tror inte att jag kommer att köpa något innehållandes animaliska produkter framöver. Har blivit helt veganifierad, främst av Joey Carbstrong, men också av de dokumentärer jag sett som tex Earthlings. Usch, vi äter animaliska produkter enbart för att det smakar gott. Vi måste ju inte äta det. Vi väljer alltså att döda (vissa) djur, och hålla dem "fångna" mot deras vilja bara för att vi tycker att våra smaklökar är mer värda/viktigare än deras liv?
 
Det allra värsta är mjölkprodukter, där vi låter korna få kalvar varje år för att sedan direkt ta bort kalven från mamman för att vi ska få tillgång till kalvens mjölk =(. Biffkorna får iaf behålla sina kalvar hos sig under sommaren...
 
Nä, vore jag naturfolk/ursprungsbefolkning skulle jag såklart äta allt naturen gav. Men i dagens samhälle här i västvärlden kan jag inte motivera att äta animaliska produkter längre, inte ens eko.

Läppglans

Blir torr om läpparna dagen/dagarna efter att jag använt läppglans. Nu har jag använt det ett par gånger i sommar och märkt tydlig skillnad på läpparna efteråt. Hela vintern har de varit förskräckligt torra och såriga, men nu sen typ juni har de varit bra helt naturligt.

Synd att de ska reagera så lätt på saker =/. Men men, det är väl naturen som visar att den giftiga smörjan inte har där att göra.. el ngt.
RSS 2.0