Ätstörning

Jag vill sluta raka benen. Varför gör jag det egentligen? Är det för min skull? Ja, det är det väl. För att jag inte ska känna mig rädd för att sticka ut. Rädd för vad andra ska tycka. Att andra ska tycka något negativt om mina håriga ben.

Jag vill inte styras av mina rädslor längre! Jag tror inte att man blir en bättre människa av det. Tvärt om tror jag att man blir en bättre människa när man vågar stå för det man tycker och det som känns rätt innerst inne (autentisk?).

Jag ska be till Gud om att avlägsna denna rädsla från mig. Att få mod och styrka att våga gå i kjol och håriga ben till jobbet! Hittills har jag märkt att jag inte vågar. Jag slutade raka benen någon gång i vintras, men nu när äntligen våren och värmen kommit, så vågar jag inte ha en kortare kjol eller shorts till jobbet.

Ett alternativ skulle kunna vara att bara raka benen några få gånger i sommar, och låta håret växa ut mer och mer varje gång. Idag åker jag iaf till mamma med orakade ben och kort kjol! Ett första steg i invänjningsprocessen (kan man säga så?). ;-)