Ny mobil =)
Det kan säkert till viss del ha att göra med vad man har ätit - iaf om det är att du inte har ätit tillräckligt mycket eller ofta. Annars handlar det nog mest om känsloläget..
Hej! jag vill väl bara kasta in några ord,
jag har läst större delen av din blogg nu, och är helt tagen. jag känner SÅ jäkla väl igen mig. Och jag blir rädd. Det är nog så. jag är sjuk, det måste vara riktigt fel att hålla på såhär. jag vill ha/behöver hjälp! det känns omöjligt att bryta mönstret själv. Jag försöker, varje dag, att "börja om, på riktigt" men jag misslyckas alltid. och visst märks det, men ingen vågar säga emot mina lögner. Jag är ju normalviktig!
Nu kan jag se att jag faktiskt inte är så ensam som jag upplever det. Och din öppenhet och ärlighet inspirerar mig.
ja skäms alldeles för mkt för att kunna klämma ur mig orden, sträcka ut handen, men på nåt sätt måste det gå.
Tack för en insiktsfull läsning.
Kram, medmänniska.
ja,jag brukar säja till mejsjälv,när jag tänker "köpa!" i affären:kom igen nu,ta det lugnt,maten FÖRSVINNER inte,maten finns alltid kvar,den lär inte springa iväg o försvinna,du kan äta det där nästa månad/år!(skulle maten verkligen försvinna så är det ju bara bra,i båda fallen vinner JAG :) )
psykologiskt så funkar det förvånansvärt ofta för mej att tänka så-iallafall när jag har lite kontroll över mitt liv inne i min bubbla och det inte har hänt nåt hemskt så impulskontrollen kopplar ur totalt.
jag har ju verkligen varken lust eller råd att slänga bort mina pengar på nåt som ändå genast hamnar i toaletten/soporna direkt.vill ju köpa roliga saker istället,som finns kvar länge.
Känner igen mig i dina tankar om att "börja om". "Nu ska jag aldrig mer hets-/tröstäta utan leva nyttigt". Och direkt när jag tänker så känns det skitjobbigt. Hur ska jag klara mig om jag inte får äta emellanåt? Det får mig att vilja vräka i mig mat direkt. Så jag försöker att inte tänka så alls utan bara ta en stund (en sekund om så krävs) i taget. Ibland funkar det, ibland inte, men jag hoppas att jag lär mig något varje gång. Kämpa på!
Jag tror absolut att det kan bero på vad du har ätit innan. När man hetsäter och kräks så tänker man nästan alltid att "det här var sista gången, från och med i morgon ska jag äta nyttigt". Och så börjar man dagen efter med att äta nyttigt, man försöker kompensera för allt onyttigt man åt igår... Och så slutar det nästan alltid med att man får i sig för lite energi, eller för lite fett eller kolhydrater. Och när kroppen känner att den har fått för lite av något så säger den ifrån. Den börjar skrika efter just det den saknar. Det är därför man sällan blir sugen på att hetsäta morötter, kroppen vill helt enkelt ha det den saknar, alltså det som man tidigare under dagen har undvikit.
Sen handlar det ju också en del om känslor.
Jag tror att man själv behöver sätta sig ner och fundera på varför man vill hetsäta. När suget kommer, vad är det som händer då? Har det hänt något tidigare under dagen? Vad känner jag? Vad har jag ätit, är det något jag ätit för lite av?
Tittar in och skickar iväg en kram till dig för det var ett tag sen jag gav mig tillkänna. Hoppas du har det ok! <3
Jag känner igen mig så mycket i vad du skriver. (sitter fast i skiten)Lägger in din blogg i favoriter:)
känner oxså igen mig, men jag vet inte om jag riktigt provokerar fram det, jag mår bara såå dåligt av att jag här ätit de jag har gjort men spyr då på atomatik (ibland stoppar jag fingrarna i halsen). E detta oxså bullimi? Jag tränar en hel del och nu har jag börjat få domningar/ stickningar i benen, blir svimmfärdig och har ångest.. Är såå rätt för att gå upp i vikt om jag får hjälp med detta, är ca 172 lång och väger 59 kg, vil gärna några kg till men vill inte förlora de muskler jag har! Är jag sjuk???
Tränaren:
Ja, det är väl inte ett normalt beteende direkt.. =/
