Förståelse och acceptans

Jag längtar efter T. Jag önskar att han var här nu. Jag önskar att han ville komma till mig. Jag hoppas alltid att jag ska se hans bil stå utanför när jag kommer hem =(. Jag VET att det aldrig kommer hända, men jag KAN INTE låta bli att hoppas på det ändå =(. Usch, det är hemskt.
Nu när jag är lugnare kan jag förstå till viss del varför han skickade dom där sms:en imorse. Han ville tala om att han kände sig bättre eftersom jag var orolig igår, och han ville förklara att det inte funkade att få ur bilderna ur mobilen så att jag skulle förstå varför han inte hörde av sig om det. Det är ju snällt. Då gör han väl det för att han bryr sig? Jag vet inte. Jag tolkar allting så fel. Och jag mår skitdåligt av det.
Jag önskar att T orkade med mig. Jag önskar att han accepterade att jag tolkar allting fel och blir upprörd. Jag önskar att jag själv accepterade att jag är som jag är. Men han gör inte det, och jag gör det inte heller. Ingen gör det. Ingen orkar med mig och vill vara med mig. Aldrig någonsin. Inte så länge jag är som jag är. Och hur fan ska jag kunna ändra på det? Jag kan inte ändra min personlighet! Jag önskade att T kunde förstå mig.
Usch. Hela dagen idag har jag önskat mig död. Mamma kom iaf på eftermiddagen och vi har kollat lite på soffor. Men hur kul är det att kolla på grejer till sin lägenhet när ingen annan bryr sig? Jag tycker inte det är kul. Jag vill inte ens bo här ensam. Jag har ingen lust att fixa något. Jag vill lägga mig ner och dö. Nu, här på golvet. Jag är en fruktansvärt elak och hemsk människa. Jag borde verkligen ta livet av mig för allas bästa, men jag är tydligen för egoistisk för det också.
Jag önskar bara att T ville vara med mig. Om jag ändå hade behållit det där barnet. Det känns som det var min chans i livet. Min möjlighet. Men jag förstörde den. Jag hatar att vara ensam. Jag har inte ens ett djur längre, och nu är min fasters ena sköldpadda död också =(. Jag är så ledsen. Så ledsen, så ledsen, så ledsen.
2011-03-19 @ 20:47:03 Relationer Permalink

Kommentarer
Postat av: Themana

Herregud! Jag hade helt och totalt missat att du var aktiv igen? Sist jag var här inne (var jättelänge sen) var det jätte tyst! Vet inte ens om du minns mig längre haha!



Jag höll på att skriva "hur är det med dig" men det framgår ju tydligt i inlägget att du inte mår så bra (: Beklagar vännen :(

2011-03-20 @ 09:57:25
URL: http://themana.blogg.se/
Postat av: pussel

Hej!

Hehe, klart jag minns dig ;-). Har inte varit inne och kollat hos dig heller på evigheter...

2011-03-23 @ 18:16:34
URL: http://pussel.blogg.se/
Postat av: Aquamarine

Hej!

Läst några av dina inlägg.... måste säga att jag har själv känt några saker som du säger länge sedan. Men ansåg att livet/världen ska stanna samma oavsett om jag lever, söver, dansar, dö osv. Och att det inte var världen, livet eller jag som var problemet utan bara min uppfattning av allt som finns omkring, alltså ditt prespektiv av livet. Livet är som en film, om du inte gillar det, ta ut dvden och sätta en som du ska gilla :)

2011-03-30 @ 12:37:55
Postat av: Aquamarine

Hej!

Läst några av dina inlägg.... måste säga att jag har själv känt några saker som du säger länge sedan. Men ansåg att livet/världen ska stanna samma oavsett om jag lever, söver, dansar, dö osv. Och att det inte var världen, livet eller jag som var problemet utan bara min uppfattning av allt som finns omkring, alltså ditt prespektiv av livet. Livet är som en film, om du inte gillar det, ta ut dvden och sätta en som du ska gilla :)

2011-03-30 @ 12:48:30
Postat av: pussel

Men om jag inte vet hur man byter film då? Vem kan visa mig hur man gör?

Tack för din kommentar!

2011-04-16 @ 10:14:35
URL: http://pussel.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Kategorier
Arkiv
RSS 2.0