Jag förstår inte
Jag förstår faktiskt inte varför jag inte tar livet av mig. Jag vill ju inte leva. Jag hatar allting. Sitter på landet hos mamma och vill bara bort. Det tog hela dagen för mamma och T att övertala mig att följa med hit. Fattar inte varför jag gav efter. Jag vill väl inte sitta i min äckligt varma lgh ensam på semestern. Fast jag orkar absolut inte vara med varken mamma eller T heller. Jag önskar att jag hade jobbet ist. Vad fan tog jag semester för överhuvudtaget??? Min jävla iq-befriade idiot!!!!!!
Jag fattar inte hur jag ska våga ta livet av mig heller. Mamma snackade om att drunkna idag. Att man bara försvinner ner i vattnet av utmattning. Kanske skulle vara något. Om jag simmer riktigt långt ut nånstans så att jag helt enkelt inte orkar simma tillbaka...
T kommer lämna mig efter den här veckan. Antingen åker vi till Åland imorn och så åker han till sina föräldrar på fredag eller så åker han till sina föräldrar redan imorgon. Jag vet inte riktigt om vi har gjort slut idag eller inte heller. Jag har varit riktigt jävla jobbig idag och det känns som det aldrig kommer ta slut mer. Jag kommer bryta kontakten med alla jag känner och sen tar jag livet av mig. Det kommer nog bli så tillslut. Det jobbiga är bara vägen dit. Det värsta är väl att jag kanske dödar någon innan jag tar livet av mig själv. Men vem bryr sig?
Helst skulle jag bara vilja ligga kvar i sängen tills jag dör, men jag är för rastlös för det. Jag står inte ut med det. Jag hatar mig själv så otroligt mkt. Jag förstår inte hur man kan vara så trög, dum, idiotisk, elak, fet och äcklig. Igår bad jag så mkt till gud att jag skulle få dö så jag vet inte vad, men gud finns ju inte ^^. Isf hade jag varit stendöd nu. Eller vill han kanske straffa mig för att jag är så dum så att han tvingar mig att leva vidare? =P
Nu väntar de värsta dagarna i mitt liv. Hur kan jag välja att vakna upp till dom?? Usch vad jag hatar allt och alla. Kan inte alla bara låta mig vara????????????????? Jag hatar mamma. Hon tjatar om att jag måste följa med till Åland. Hon tror att det är det jag vill innerst inne. Grejen är att OM jag hade mått bra så hade jag absolut velat åka dit såklart. Men nu mår jag inte bra. JAG MÅR DÅLIGT. Men hon tror att det är bäst för alla om jag följer med ändå. Jag VET att det är bäst för alla om jag stannar hemma. Ändå vågar jag inte bestämma mig för att stanna hemma. Jag hatar mig själv. Och jag hatar mamma för att hon födde mig. Hon är fan skyldig att döda mig nu.
Jag har så mkt hat i mig att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Hat och frustration. Jag vet inte vad jag ska göra. Jag vill dö, jag måste våga göra någonting. Jag står inte ut!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! JAG STÅR INTE UT!!!!!!!!!!!!!!
Jag ska isolera mig och hetsäta mig till döds. Det är vad jag vill allra helst. Och allt hat ska jag släppa ner på alla jävla idioter som inte fattar hur mkt jag vill försvinna. De står mig närmast är de jag hatar mest. Jag hatar dom så otroligt mkt att jag skulle kunna döda dom i sömnen. Det kanske skulle vara något? Sticka en kniv i dom när dom sover? Först mamma, sedan T, sedan mig själv. Sen kan nån hitta våra tragiska kroppar liggandes i det här äckliga huset, ruttnande med en massa fluglarver i =P. Jag har kanske tillräckligt mkt hat i mig nu för att kunna göra det. Varför kunde de bara inte ha lämnat kvar mig hemma? Jävla förbannade idioter!!
Jag fattar inte hur jag ska våga ta livet av mig heller. Mamma snackade om att drunkna idag. Att man bara försvinner ner i vattnet av utmattning. Kanske skulle vara något. Om jag simmer riktigt långt ut nånstans så att jag helt enkelt inte orkar simma tillbaka...
T kommer lämna mig efter den här veckan. Antingen åker vi till Åland imorn och så åker han till sina föräldrar på fredag eller så åker han till sina föräldrar redan imorgon. Jag vet inte riktigt om vi har gjort slut idag eller inte heller. Jag har varit riktigt jävla jobbig idag och det känns som det aldrig kommer ta slut mer. Jag kommer bryta kontakten med alla jag känner och sen tar jag livet av mig. Det kommer nog bli så tillslut. Det jobbiga är bara vägen dit. Det värsta är väl att jag kanske dödar någon innan jag tar livet av mig själv. Men vem bryr sig?
Helst skulle jag bara vilja ligga kvar i sängen tills jag dör, men jag är för rastlös för det. Jag står inte ut med det. Jag hatar mig själv så otroligt mkt. Jag förstår inte hur man kan vara så trög, dum, idiotisk, elak, fet och äcklig. Igår bad jag så mkt till gud att jag skulle få dö så jag vet inte vad, men gud finns ju inte ^^. Isf hade jag varit stendöd nu. Eller vill han kanske straffa mig för att jag är så dum så att han tvingar mig att leva vidare? =P
Nu väntar de värsta dagarna i mitt liv. Hur kan jag välja att vakna upp till dom?? Usch vad jag hatar allt och alla. Kan inte alla bara låta mig vara????????????????? Jag hatar mamma. Hon tjatar om att jag måste följa med till Åland. Hon tror att det är det jag vill innerst inne. Grejen är att OM jag hade mått bra så hade jag absolut velat åka dit såklart. Men nu mår jag inte bra. JAG MÅR DÅLIGT. Men hon tror att det är bäst för alla om jag följer med ändå. Jag VET att det är bäst för alla om jag stannar hemma. Ändå vågar jag inte bestämma mig för att stanna hemma. Jag hatar mig själv. Och jag hatar mamma för att hon födde mig. Hon är fan skyldig att döda mig nu.
Jag har så mkt hat i mig att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Hat och frustration. Jag vet inte vad jag ska göra. Jag vill dö, jag måste våga göra någonting. Jag står inte ut!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! JAG STÅR INTE UT!!!!!!!!!!!!!!
Jag ska isolera mig och hetsäta mig till döds. Det är vad jag vill allra helst. Och allt hat ska jag släppa ner på alla jävla idioter som inte fattar hur mkt jag vill försvinna. De står mig närmast är de jag hatar mest. Jag hatar dom så otroligt mkt att jag skulle kunna döda dom i sömnen. Det kanske skulle vara något? Sticka en kniv i dom när dom sover? Först mamma, sedan T, sedan mig själv. Sen kan nån hitta våra tragiska kroppar liggandes i det här äckliga huset, ruttnande med en massa fluglarver i =P. Jag har kanske tillräckligt mkt hat i mig nu för att kunna göra det. Varför kunde de bara inte ha lämnat kvar mig hemma? Jävla förbannade idioter!!
Kommentarer
Trackback
