Ätstörning

Usch, jag vill åka hem. Jag vill åka heeem!! Jag skriker inombords men det är ingen som hör mig. Kan någon ta mig härifrån? Bort från den här världen...

Idag fick vi reda på att Ts syster väntar sitt första barn. Jag blev förvånad själv över min reaktion. Jag grät och grät. Allt kändes helt förjävligt. Här har jag gått och gjort abort och samtidigt har Ts syster gått och blivit gravid, lyckligt gravid, de vill ha barn.. Önskar bara att de hade blivit med barn tidigare, eller senare, inte just nu =(. Den ungen kommer alltid påminna mig om att jag gjorde abort. Jag vill helst bara glömma det.

Jag vill göra slut med T nu och åka hem. Jag vill inte leva mer.

Får massa gaser i magen av all skit jag äter här, men kan inte gå på toa för det hörs i hela lägenheten. Jag hatar att vara här och vill bara åka hem. Har ont i magen varje dag och är typ jämt dålig i magen på nåt sätt. Jag orkar inte ha det så! Jag skulle kunna dö bara p g a det, men vem fan bryr sig!?

Har väl en jävla helvetesvecka framför mig som vanligt också. Jag orkar inte med det. Orkar inte hetsa, spy, planera, inte diska, sova för lite, handla hela tiden. Jag orkar inte, orkar inte, o r k a r  i n t e !!!!!!!!!!!!!!!

Jag vill bara gråta och skrika och försvinna och dö.