Leva eller inte?

Ibland känns det som jag bara lever för mammas skull. Det är ju hon som får all skit med att planera begravning och fixa med lägenheten om jag dör.

När jag stod vid relingen på båten och funderade på hur det skulle vara om jag hoppade i så tänkte jag dels på hur det skulle kännas. Om jag skulle bli indragen under båten och dö i propellrarna eller bara drunkna typ. Men även på stackars T och mamma som var på väg till ett bröllop och så är jag så jävla egoistisk så jag förstör allting. Vad jobbigt det hade blivit för T, ensam kvar där med min mamma! Haha.

Det värsta är väl att jag förstörde allt ändå. Resan alltså. Stackars stackars mamma och T. Vilken helvetesweekend för dom. Mamma som hela tiden fick släta över allt jag vräkte ur mig så att inte T skulle hoppa överbord el nåt ^^. Och T som fick ta all skit från mig hela tiden. En gång gick han t o m iväg och grät, och jag typ njöt av att se hur svårt han hade att hålla tillbaka tårarna innan han inte kunde stå emot längre.

Han sa att jag ju faktiskt är helt sjuk i huvudet. Men det vet jag ju redan.

Imorgon ska jag inte äta mer.
(Vilket alla ju vet aldrig kommer hända ^^.)

Jag har ont i bröstet nästan hela tiden och är yr i huvudet. Skulle vilja veta varför, men det kommer jag väl aldrig få. Antingen dör jag, eller så dör jag inte. Det återstår att se.

Nu: spy

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0