Ätstörning -

livet ikväll

Ikväll vill jag dö. Lite iaf. Orkar inget. Imorn känner jag säkert annorlunda. Känslorna kommer och går, går över i nya. Ändå är det typ omöjligt att fatta, trots att det alltid är så. Känns aldrig som jag lever i nuet, Ändå känner jag ju känslorna nu? Och det är ju dom, i nuet, kan inte vill känna?

Godnatt.

2022-07-07 @ 23:45:17 Permalink Mobilblogg Kommentarer (0) Trackbacks ()

Hopplöst

Åt mellanmål idag. Överåt ändå på kvällen. Läst så mkt skit idag. På jobbet och på instagram. Människan måste vara det dummaste djur som någonsin existerat. Som förstör för sin egen överlevnad ^^. Det bara spär på mina tankar om hopplöshet och meningslöshet.

Även positiva inlägg får mig att må dåligt. Typ "hade inget att göra så storstädade hela lägenheten och tränade ett tufft träningspass" ^^. Själv orkar jag eg inte jobba, men kämpar mig igenom dagen och sen ligger jag på soffan framför tv och äter till jag bara måste gå och lägga mig, om jag överhuvudtaget ska ta mig upp nästa dag.

Godnatt.

2021-05-26 @ 22:45:13 Permalink Mobilblogg Kommentarer (1) Trackbacks ()

Orka

Orka blogga. Orka leva. Orka stötta. Orka Orka Orka. Har en liten katt här bredvid mig i sängen. Så mkt kärlek man kan få av ett djur.

Den här våren har jag varit deprimerad tror jag. Nästan varje dag tänker jag att jag inte vill leva. Många dagar har jag funderat på hur jag ska ta livet av mig. Allt är så jobbigt. Mitt liv är verkligen totalt meningslöst. Allt är en kamp hela tiden. Ska livet verkligen kännas så? Fattar inte hur någon orkar med det isf.

Senaste veckorna har nog varit de friskaste hittills i min ätstörning. Försöker acceptera om jag är hungrig eller sugen. Bejaka det. Äta. Vilket gör mig mindre hungrig och sugen ^^. Väger mer än jag någonsin har vägt. Förstår inte hur jag ska kunna åka och bada i sommar. Förstår inte hur jag ska kunna acceptera att någon annan ser min kropp i bikini. Hur jag ska acceptera den. Jag har kommit så långt, och ändå ingenstans?

Ett syskonbarn har fått anorexi. Känner mig totalt hjälplös. Tänker på henne varje ledig stund på dagarna. Hela kvällar och helger. Hur ska man kunna hjälpa, stötta, peppa, när man själv vill dö? När man eg tycker att ens liv är totalt meningslöst? Men hennes är förstås inte det? Behöver inte vara det. Eller?

Kollar på youtube. Allt är engelskspåkigt. Finns det inget svenskt?

Överåt ikväll. Kanske pga sen frukost, och sen blir det ingen ordning på måltiderna. Önskar jag kunde äta mer regelbundet. Önskar jag orkade. Orka.

Bilderna laddades upp i helt fel ordning.

2021-05-23 @ 23:21:41 Permalink Mobilblogg Kommentarer (0) Trackbacks ()

Dagens matintag

I måndags reggade jag allt jag åt i Myfitnesspal och kom upp i dryga 2800 kcal. Igår överåt jag jordnötssmör på kvällen. Idag har jag ätit bra (rejält, med en extra portion lunch och stort mellanmål) så närmare 3000 kcal idag också gissar jag =). Då blir jag stark =P.

Tränar typ tre ggr i veckan. Inte jättebra under tillfrisknande eg, eftersom det, precis dom kräkning, kan kännas som kompensation för kroppen. Men underlättar ju att acceptera överätningar ^^. Eller, vad vet jag. Dagens matintag då (kanske hjälper det verkligen att äta rejält med riktig mat...... ^^):

De två sista bilderna är samma portion. Godnatt!

2021-01-27 @ 22:01:27 Permalink Mobilblogg Kommentarer (0) Trackbacks ()

Igår

Igår överåt jag. Ganska många dadlar med jordnötssmör. Det är inte friskt. Men, det som var friskt i sammanhanget är att jag slutade äta. Jag avfärdade tankarna på att fortsätta äta ännu mer och kräkas. Det är framsteg. Det är vägen till att bli frisk.

Idag messade jag en kille jag varit lite intresserad av i typ ett år. Känslorna är inte besvarade. Jag visste väl det innerst inne. Därför jag tyckte det var så oerhört jobbigt att skicka det där sms:et.

Idag har jag också varit och tränat. Ett grymt pass och jag tycker jag ser muskulös ut =). Hehe. Jag hat-älskar att träna hårt. Jag är nog en "crossfitter" innerst inne... Tror jag nämnt det förr.

Imorn ska jag på min fjärde Tinderdejt med samma kille (första Tinderdejten). Han är trevlig och vi kan nog prata om det mesta, men jag känner inget. Inget pirr =/.

Suck, varför är inte de jag är intresserade av intresserade av mig, och tvärtom?

Godnatt.

2020-11-23 @ 22:13:24 Permalink Mobilblogg Kommentarer (0) Trackbacks ()

Begäret att hetsäta

2020-04-15 @ 16:26:05 Permalink Mobilblogg Kommentarer (0) Trackbacks ()

Frukost

Dagens brunch:

Havregrynsgröt med blåbär, ärtprotein, vaniljprotein, hallon och hampafrön.

Kaffe med hasselnöt- och romsmak och chokladhavredyck.

En apelsin, Mitt val vegetarian och vegetabilisk omega-3.

2020-03-21 @ 14:13:18 Permalink Mobilblogg Kommentarer (0) Trackbacks ()

DAGENS

Jag har ätit 130 gram nötter ikväll och lite mer choklad än vanligt. Känns dock inte som jag överätit. Känns som jag myst för mig själv en lördagskväll bara =). Känner ingen längtan att fortsätta äta nu, eller hetsäta. Kanske känns som det var lite väl mkt nötter så här i efterhand. Lite övermätt på just salta nötter. Men jag försöker att inte lägga så stor vikt vid det. Ska försöka lägga in maten jag lagat i kylen och inte stanna uppe halva natten och kolla på TV ^^. Tack gode Gud för att jag får slippa bulimin nu. Den räckte och blev över för flera livstider.

2019-11-30 @ 22:05:52 Permalink Mobilblogg Kommentarer (0) Trackbacks ()

Igen

Vem orkar med den här sjukdomen i längden? Idag vill jag dö. Eller kanske inte helt. Har nåt jävla satans hopp kvar som inte vill lämna mig. Jag orkar inte mer. Orkar inte att inte orka något på lördagarna. Varför tar jobbet all min energi? Varför är jag som jag är? Varför kan jag inte acceptera mig själv? Varför lägger jag skulden på andra hela tiden? Varför har jag fått den här sjukdomen? Varför tycker jag allt är så satans svårt och jobbigt?

Nästa vecka vill jag lägga mig tidigt. Jag vill börja idag. Ja, det är ju tre timmar in på söndagen redan. Jag hatar livet och jag hatar mig själv. Gud förlåt mig. Hoppas jag mår bättre när jag vaknar.

2019-08-18 @ 03:17:26 Permalink Mobilblogg Kommentarer (1) Trackbacks ()

Sms till mamma

Hej! Lyssnar du på gudstjänsten i p1? Jag har fått till mig att fokusera på acceptans. Jag kan inte göra något åt min chefs beslut eller politikers beslut eller någon annans beslut. Men jag kan välja att acceptera dem. Nu i förmiddags när jag yogat och stod och skalade ett granatäpple så kom jag på att alla människor utgår från sin verklighet och sin situation just då. Och ingen annan än den personen vet hur den personen känner och tänker och allt den erfarit i sitt liv. T o m en mördare gör sitt bästa. Vad den känner och tänker måste göras just då. Just i den stunden i den personens liv så är det "rätt" beslut /det bästa den personen kan åstadkomma. Och när jag tänkte det så kände jag att med den acceptansen kan jag förlåta vem som helst. För hur kan jag klandra någon för att ta fel beslut när den personen inte kan göra något annat än just det i den stunden?

Jag tror att jag får såna här insikter för att jag jobbar i 12-stegs programmet och börjar få kontakt med Gud /en högre makt. Det gör mig glad och kärleksfull. Håller tummarna för att du blir bättre i ryggen nu. Ska be för dig. Kram!

2019-01-13 @ 11:47:10 Permalink Mobilblogg Kommentarer (0) Trackbacks ()

Kvällens överätning

Ikväll vill jag gärna kräkas. Har ätit tre stora bitar pizza och två halva chokladkakor ikväll. För mkt. Tidigare idag åt jag fyra äpplen och en stor sallad. Var eg inte särskilt hungrig ikväll. Men pizzan började lukta gammal. Lagade den förra helgen och ska bort imorn och ev skulle den inte hålla sig till söndag. Så ja, då proppade jag i mig allt som var kvar alltså. Och nu står den mig upp i halsen. =(

Men det är bara att acceptera läget. Ska såklart inte spy iaf. Även om det vore väldigt väldigt skönt att bli av med all denna mat just nu =$.

Imorgon är en ny dag. Ska försöka komma upp ur fåtöljen och fixa chiapudding och overnight oats och sen sova! Alldeles försent som vanligt. Pizzan var inte särskilt god. Ska försöka komma ihåg det. Halvfabrikat är aldrig gott. Aldrig värt det. Nästan aldrig iaf. Usch. Godnatt!

2018-11-16 @ 23:57:00 Permalink Mobilblogg Kommentarer (0) Trackbacks ()

Läppglans

Blir torr om läpparna dagen/dagarna efter att jag använt läppglans. Nu har jag använt det ett par gånger i sommar och märkt tydlig skillnad på läpparna efteråt. Hela vintern har de varit förskräckligt torra och såriga, men nu sen typ juni har de varit bra helt naturligt.

Synd att de ska reagera så lätt på saker =/. Men men, det är väl naturen som visar att den giftiga smörjan inte har där att göra.. el ngt.

2018-07-21 @ 12:22:55 Permalink Mobilblogg Kommentarer (0) Trackbacks ()

Inlägg från 2015

FB-konversation: Rätten att leva

December 02, 2015 kl.22:55 Tankar Kommentera

Jag:

Alltså jag har så mkt tankar i huvudet. Kan inte sova, el somna snabbt som vanligt. Tex finns det något argument för att inte ta livet av sig om man vill värna om djur och natur och inte jobbar aktivt för det i sitt liv? Att leva tär ju bara på jordens resurser, som inte räcker till för alla människor. Om man inte heller jobbar med kärnkraft el giftiga kemikalier då tex, då kanske man borde leva så att man kan avsluta det på ett säkert sätt för framtiden innan man dör.

Hahaha kollade på klippet nu! grin emoticon

Tycker du värnar. Inte stora saker. Men de små räknas oxå. Alla saker räknas. Du påverkar mig att välja mer ekolologiskt tex. Du påverkar kanske andra att göra nått lite också. Dessa personer och jag kanske påverkar andra i sin tur. Vilket gör att en liten insats till slut kan växa bli ganska stor. Sen kan man ha ideer och tankar om större egna insatser. Men glöm inte att de små är värda också.

hehe. Fick lite högre puls av klippet.wink emoticon

Jag:

Ja tack för den kommentaren. Jag tänkte på det också att jag tror ju på demokrati, och på konsumentmakt och "många bäckar små" och så, men jag förstår inte hur människor kan leva som de gör. Och jag känner inte att jag kan leva som jag gör eftersom jag hela tiden bryter mina egna grundläggande värderingar. Och även om jag tycker att små saker räknas, så är vi ändå för många människor på jorden och om sådana som jag tar livet av sig så blir det ju liiite bättre. Några färre. Och det är ju i sig då en liten insats till det bättre.

Och varje dag på jobbet så stör jag mig så otroligt mycket på allt folk pratar om. Så sjuka saker om att shoppa eller vad det nu är. Och jag vill bara säga emot och få dom att inse hur "dumma" dom är, men det gör jag ju inte utan sitter tyst och tänker på hur fruktansvärt sjukt det är att vara människa och en sån stor idiot och leva bland idioter och inte gör jag något heller. Hur orkar folk? Hur kan de leva med sig själva? Jag tänker mer och mer på det sättet, har ju inte alltid gjort det på fikarasterna. Så jag känner att jag har varit likadan. Men de som är äldre än jag då, hur fan kan dom bara mala på om att köpa nytt när nåt är jobbigt att laga etc etc etc. INGEN (på mitt jobb iaf) säger något om miljöpåverkan etc. Det är bara vad dom vill ha och bla bla bla. Hur kan man tänka så? Hur kan man leva så? Jag förstår inte och jag vill inte acceptera det.

Du gör mycket större insats för världen när du finns i livet genom att påverka och delta i det lilla dagliga jämfört med du inte skulle finnas. Fortsätt leva och påverka!

Jag:

Haha nej, om jag kunde övertala alla på mitt jobb att begå gemensamt självmord kanske jag skulle göra någon liten skillnad. Alltså jag måste ha ett bättre argument än din åsikt. Hur vet du det? Jag som dessutom hetsäter och shoppar onödiga prylar i mängder utöver det jag behöver!! Bara idag har jag ätit choklad, HELT onödigt. OM jag överhuvudtaget skulle kunna överleva utan det så skulle jag ju naturligtvis vara utan!! Jag har TV:n på helt i onödan just nu. osv osv osv osv osv osv osv

Alltså jag har inga argument för att leva.

Det skulle vara som du sa härom dagen då om alla har lika stor rätt att leva, även du. Men har man rätt att leva när man förstör för andra varelser? Alltså du har väl lika stor rätt att leva som alla andra människor, men jag tycker att du har lika stor rätt att leva som allt levande har rätt att leva, och då ingår ju ett träd också. Om du kan leva i ett kretslopp (eller vad heter det?) med naturen, DÅ har du rätt att leva, men vilken människa kan säga att hon gör det?? Och så länge man inte kan det så tycker jag inte att man har rätt att leva.

2017-06-01 @ 23:35:10 Permalink Mobilblogg Kommentarer (0) Trackbacks ()

Rädslor

Har upptäckt en stark rädsla jag har. Visste inte att den var så stark förrän jag utmanade den nu i vår.

Jag vill sluta raka benen. Varför gör jag det egentligen? Är det för min skull? Ja, det är det väl. För att jag inte ska känna mig rädd för att sticka ut. Rädd för vad andra ska tycka. Att andra ska tycka något negativt om mina håriga ben.

Jag vill inte styras av mina rädslor längre! Jag tror inte att man blir en bättre människa av det. Tvärt om tror jag att man blir en bättre människa när man vågar stå för det man tycker och det som känns rätt innerst inne (autentisk?).

Jag ska be till Gud om att avlägsna denna rädsla från mig. Att få mod och styrka att våga gå i kjol och håriga ben till jobbet! Hittills har jag märkt att jag inte vågar. Jag slutade raka benen någon gång i vintras, men nu när äntligen våren och värmen kommit, så vågar jag inte ha en kortare kjol eller shorts till jobbet.

Ett alternativ skulle kunna vara att bara raka benen några få gånger i sommar, och låta håret växa ut mer och mer varje gång. Idag åker jag iaf till mamma med orakade ben och kort kjol! Ett första steg i invänjningsprocessen (kan man säga så?). ;-)

2017-05-25 @ 12:00:23 Permalink Mobilblogg Kommentarer (0) Trackbacks ()