Löpning och hetsätning

Mycket har hänt sen sist tror jag. Var med på min första löpartävling i lördags! 5 km. Sprang några minuter snabbare än jag hittills gjort på fem km :-). Har inte sprungit 5 km så många gånger än heller.

Solbrännan försvinner snabbt nu när jag börjat jobba igen. Och dagarna och veckorna flyger fram. Idag nu på lunchen känns det som sommar igen, puh vad varmt det är i solen! Önskar jag bara kunde åka och bada och sola ist för att sitta inne och stressa hela dagen :-/. Tycker att höstkänslan slog till för två veckor sen. Helt plötsligt blev nätterna mkt kallare, ja även luften/vinden på dagtid.

Jag har hetsätit och överätit en hel del de senaste veckorna tyvärr :-S. Min ena framtand har börjat gå sönder på framsidan nu. Nertill har de gått sönder sen länge, och är jättetunna. Men framtill!? Ganska högt upp vid tandköttet och mitt på också. Kanske för att jag borstat tänderna lite för tidigt efter att jag spytt då emaljen varit lite upplöst/uppmjukad? Suck :-(. Trist är det iaf. Jag vill inte spy mer nu. Jag måste få bukt på det här skiten nångång!! När jag håller mig till mer strikt LCHF och tränar så går det lättare. Problemet är väl att jag hela tiden tänker att jag inte vill behöva vara så strikt och så köper jag lite godis eller bröd eller fikar med några andra och sen är det kört :-S. Jag måste försöka förstå att jag mår bäst av, och klarar mig bäst, om jag skiter i vad andra gör och fokuserar på hur jag vill leva och vad som funkar för mig! Men det är så svårt i det här fetto- och sockersamhället. :-(

Psyk, del 2

Jaha, orka fortsätta sådär detaljerat :-/.
Mamma och jag tjafsade iaf, el rättare sagt jag tjafsade med mamma, i Nyköping på macken. Vi satt i bilen och jag grät och anklagade väl henne för att ha fött mig :-/. Tyckte att hon bär ansvar för mitt liv och borde döda mig när jag inte vill leva.
Tillslut gick vi iaf in på macken för att jag skulle köpa något att äta till middag. Stod länge och velade bland mackorna, men köpte tillslut bara te. Sen åkte vi hem till mig. Jag åt jordnötter som vi hade med oss i bilen.

Vi hade fortf inte bestämt om vi skulle åka till mamma eller till mig, men mamma valde bara att köra till mig. När vi kom fram till min lgh vid ett-tiden på natten till torsdagen visste vi inte om mamma skulle sova över hos mig eller åka hem. All denna osäkerhet hela tiden! :-S Jag bråkade med mamma. Ville ingenting, bara dö. Ville inte bli lämnad ensam, ville inte åka till mamma, ville inte att mamma skulle stanna hos mig. Usch. Allt var bara skit. Jag bråkade med mamma, ville att hon skulle döda mig. Ville att hon skulle lämna mina lgh-nycklar hon hade, och åka därifrån. Hon ville inte det (eftersom hon inte skulle kunna komma in i min lgh då och hon var väl rädd att jag skulle försöka ta livet av mig). Jag slog henne och hon mig. Jag gav henne en kniv etc. Riktigt jobbigt. Tillslut åkte hon iväg iaf och lämnade sina nycklar. Jag var förtvivlad och visste inte vad jag skulle göra. Ringde S, men han svarade inte. Skar mig lite på armen och halsen med mitt skalpellblad. Små rispor bara. Vågade inte mer :-(. Jag är så otroligt feg! Men nångång kanske jag vågar skära av halspulsådern. När jag mår riktigt jävla dåligt. När det är outhärdligt. När jag är förtvivlad. När hoppet är helt borta. Men hoppet verkar sitta hårt 0:).

Stängde av mobilen, tog fyra Theralen 5 mg, och sen gick jag och la mig. Kl var nog halv tre på natten kanske. Vaknade halv tio av att någon ringde på dörren. Tänkte att det var mamma. Det ringde och ringde och ringde och jag höll på att bli tokig. Ville bara sova. Gick tillslut och öppnade. Det var polisen.

Andra ggn polisen är hos mig, el tredje ggn är det nog 0:). Mamma var också där. De hade med sig en läkare också. Läkaren övertalade mig att åka till psykakuten. Fattar inte att jag var så lättövertalad, men det var jag iaf. Sa att det inte skulle hjälpa, att jag varit där flera ggr förut, men läkaren sa att de skulle se över en långsiktig plan, så jag accepterade väl det då. Trots att jag sagt att jag aldrig någonsin mer ska åka dit! Att det är totalt meningslöst, att de inte gör nåt! Inte nåt långsiktigt. Meningslöst alltså.

Jaha, jag och mamma åkte dit iaf. Satt och väntade och väntade som vanligt. Fick prata med en sköterska och berätta om mitt mående för hundrasjuttioelfte ggn. Vi var jättetrötta både mamma och jag. Mamma hade sovit någonstans i bilen.

Efter en massa väntan kom en trött läkare och jag fick ta om allt. Sen gick han och pratade med en överläkare och sen bytte de av varandra så att jag fick berätta allt igen för två nya läkare. Det var hemskt. Jag mådde dåligt, var trött, och en av de nya läkarna var hemsk. Såna som han borde inte få jobba på en psykakut!!! Han sa att alla har sina problem och alla blir ledsna när förhålladen tar slut etc. Han fick mig att känna att det var totalt meningslöst allting. Om en sådan människa möter deprimerade som kommer dit därför att i princip allt hopp är ute, då får han ju bara dom att åka hem och faktiskt ta livet av sig!!!! Han talade med brytning och jag fick fråga hela tiden vad han sa. Förstod inte. Usch. Vidrigt. Jag hoppas att jag ALDRIG träffar honom igen!

I alla fall så grät jag, och när de skulle ut och prata med varandra om det jag och mamma berättat så attackerade jag mamma igen med mitt tjat om att hon skulle döda mig. Annars skulle jag döda henne och ta sönder hennes hus och bil och elda upp huset och ta livet av mig osv. En sjuksköterska hörde allt jag vräkte ur mig och talade om det för läkarna. Det fick dom att bestämma sig för att lägga in mig på psyk. Mamma fick gå ut och jag fick inte prata med henne mer. Några skötare från en psykavdelning kom och hämtade mig. Det var hemskt. Hemskt. De visade mig runt lite på avdelningen, men jag bara grät. Jag fick "vak", jag fick inte släppas utan uppsikt och inte ens gå på toaletten ensam! Fruktansvärt tyckte jag att det var! Usch.

Fick sitta och vänta några timmar på ett läkarsamtal. På eftermiddagen fick jag tid hos överläkaren här på avdelningen, och till skillnad från läkaren på akuten var detta den bästa läkare jag träffat! En medelålders kvinna med erfarenhet av olika psykiska sjukdomar verkade det som.

Jag fick berätta ytterligare en gång om mitt mående och hon trodde att med mina symptom skulle jag eventuellt kunna bli hjälpt av Litium. Borderline var ju den första diagnos jag ställde på mig själv 0:), så helt orealistiskt att den här läkaren föreslår Litium är det ju inte...

Dock är en vanlig(?) biverkning viktuppgång :-S. Iallafall fick jag ta en massa prover och en grundlig fysisk genomgång, nerver och EKG. Efter läkarsamtalet slapp jag vaket, vilket var väldigt skönt. Fick öppenvård, dvs jag fick bestämma när jag ville vara där och när jag ville vara hemma.

Psyk, del 1

Skrivet 13 juli, lördag kväll.

Jaa, vad ska jag säga.. Händelserik vecka, minst sagt. Ska försöka ta det lite kort, så här på mobilen.

Åkte till mamma i söndags. Hon skulle hämtat mig på förmiddagen, men kom efter lunch, lite före två tror jag. Var irriterad redan då.

Vi badade och solade ett par dagar. Bestämde att vi skulle åka och hälsa på min farmor på onsdagen eftersom det ändå skulle bli dåligt väder då. brände mig ordentligt på framsidan av kroppen på tisdagen :-/. Inte bra. bara för att jag bränt mig på skinkorna och lite på baksidan av låren på måndagen så solade jag framsidan alldeles för mkt på tisdagen.

Hm, jag har verkligen svårt att hålla mig kort 0:).
Iaf så bestämde vi att vi skulle åka vid nio på onsdagen. Mamma gick dock inte upp i tid och inte jag heller. Vi är båda sjusovare 0:). Iaf så blir jag galen när det aldrig blir som vi sagt. Mamma kan aldrig hålla någonting eller bestämma någonting. Inte jag heller. Nu var jag deppig och irriterad och grät varje dag p g a att S inte orkade med mig längre och att jag tycker att min semester är förstörd ensam och meningslös. Mamma vill naturligtvis få mig på bättre humör och undrar bara vad jag vill hela tiden och jag måste bestämma vad jag vill göra, trots att jag inte vet! Jag ville ingenting! Förutom att dö då.

Jättejobbig situation. Jag blir bara mer och mer ledsen, uppgiven och irriterad för varje dag. Onsdagen var hemsk. Jag sprang ut och plockade smultron istället, och ingen av oss fattade beslutet om vi skulle stanna kvar eller åka iväg. Tillslut kom vi iväg iaf. Kl var nog halv tre och det tar två och en halv timme att köra till Sthlm. Först visste vi inte om vi skulle åka hem till mig eller åka till min farmor. Jag ville bara hem, men samtidigt ville jag passa på att åka och hälsa på min farmor eftersom jag inte varit där sen veckan före midsommar.

Efter Nyköping åkte jag av och började köra tillbaka på småvägar samtidigt som ångesten blev starkare. Hatar när det blir sådär. Jag vet inte vart jag ska ta vägen. körde fortare och fortare och mamma vet inte hur hon ska göra och vad hon ska säga för att få mig mindre irriterad och köra vidare till Sthlm. Jag vill bara dö och hoppas på att vi ska vara med om en trafikolycka. Risken ökar ju rejält av min körning i det där tillståndet :-S.

Tillslut kör jag vidare mot Sthlm tror jag. Jag kommer ihåg att mamma körde sista biten, men kommer inte ihåg när vi bytte. Jag grät väl och avskydde livet. Usch.

Min farmor sov redan men väcktes och var glad att se oss. Vi satte upp några tavlor och fixade lite i nån timme eller så innan vi åkte hemåt. Åkte väl hem vid åttatiden kanske. Stannade och handlade och tankade i Nyköping. Vi handlade precis innan de stängde vid tio. hade tänkt köpa lösviktssallad till middag, men de hade precis hunnit plocka bort den. Vi åkte och tankade utan att ha köpt nån middag.
Ångesten i mig hade inte släppt och fick nytt tag i mig. Osäkerheten över att inte veta vad jag ska göra, om jag ska åka till mamma, eller till mig. Vad jag ska göra nästa dag. Hela min semester är totalt oplanerad och jag vill inte vara med om den. Jag känner mig så otroligt ensam och livet känns helt meningslöst. Jag ville inte åka tillbaka till mamma och inte hem till mig heller. Till min tomma ensamma lägenhet :-/.

Jag tog bilnycklarna från mamma och gick in till Nyköping. Mamma ringde min mobil och bad mig komma tillbaka. Jag ville inte. Var väl ute och gick där en halvtimme kanske. Mellan elva och halv tolv på kvällen kanske. Gick tillslut tillbaka till mamma och bilen. Jag ville köpa nåt att äta och irriterade mig så mamma som inte tog hänsyn till det fast jag sagt det tidigare och vi bara ätit frukost innan vi åkte. Jag sa att hon skulle köpa godis och pizza till mig på macken. Hon tänkte göra det och jag skällde ut henne för att inte ta hänsyn till min bulimi. Hon vet ju att sådan mat triggar hetssug, men ändå tänkte hon bara köpa detta utan att ifrågasätta valet av mat. Detta bråkade jag om fram och tillbaka, samt att livet är ett elände.

Nu ska jag sova. Får fortsätta historien imorn. Godnatt.

Till S

Jag älskar dig. Jag är så ledsen för att du inte orkar vara med mig. Jag önskar du var här nu. Att du kollade på film med mig. Att vi kunde springa tillsammans imorgon fm. Att vi kunde festa tillsammans imorgon. Att vi kunde gå ut och dansa. Att vi kunde äta jordgubbar och dricka jordgubbsvin på balkongen.
Jag har ätit glas ikväll. Min tallrik ramlade i golvet och maten hamnade mitt i glassplittret. Blev arg och plockade upp maten. Sköljde av en del, men tuggade ändå på små glasbitar. Jag önskar att jag dör av det. Jag önskar att glaset kan döda mig :-(.
Jag vill träffa dig nu! Jag vill sova med dig! Jag vill träffa dig imorgon!
Varför blir det alltid så här? Varför blir jag alltid ensam? Varför orkar ingen med mig?
Jag tycker inte om livet. Jag hatar att bli lämnad. Jag vill bara somna nu och sova för evigt. Puss, kram och godnatt.

Döden på midsommarafton

Min sköldpadda dog på midsommarafton. Hos mamma. Han har varit med i hela mitt liv. Jag är så ledsen.
Mamma sa att han levde på morgonen när hon tog ut honom. sen glömde vi att ta in honom eftersom det var massa släktingar här. Mamma kom på det när vi skulle lägga oss, vid tolv el nåt sånt. Då var han helt kall och död med en massa myror krypandes i ögon och mun. Så hemskt och äckligt :-(. Vilken fruktansvärd död :-(. Jag är så ledsen så ledsen. Önskar att mamma aldrig tog med inom hem förra veckan. Han skulle ha fått vara kvar hos mig! :-( Vi vet inte varför han dog. det var knappast för kallt. det värsta är om mamma råkat lägga honom vid något myrbo och de bitit honom i tungan så han svullnat igen i halsen el nåt sånt. Då kanske han kvävdes till döds. Jag vet inte. Det är hemskt! Jag önskar jag gått ut och tittat till honom!!!! varför gjorde jag inte det!? Jag älskade honom.

Igår begravde vi honom. jag, mamma, och min systers barn.

Nu har jag bara en katt kvar som jag älskar över allt annat på jorden. Han bor dock också hos mamma. jag vill inte bo ensam i den där pissiga äckliga stan!! :-(

Jag går gråtit för mkt och mamma har försökt trösta mig. Jag orkar inte jobba imorn. Jag vill vara kvar hos mamma. Vill inte åka hem!

Orkar inte leva längre. Orkar inte vara ensam. :-(

2 ganska bra dagar matmässigt

Jaha, man får vara glad för det lilla, eller? =S
 
Har haft förstoppning som vanligt från i måndags och idag hade jag diarré istället. Ja, som vanligt alltså. Har dock lyckats att inte hetsäta på två dagar. Bättre än ingen dag iaf ^^.
 
Helgen gick hyfsat bra, eller öhh, rättare sagt lördagen och större delen av söndagen. Kvällen spårade ur. Åkte och köpte så mkt skit. För mkt. Orkade knappt äta allt.Fick vänta och vänta för att orka trycka i mig det sista. Ville inte spy innan eftersom jag är rädd att jag inte kan spy den andra ggn sen om jag inte tryckt i mig tillräckligt =S.
 
Kom på att jag verlkligen borde fota all skit jag stoppar i mig istället för att alltid fota den "bra" maten. Tyvärr är ju hets, hets. Lite svårt att orka bry sig att hålla på och fota allt man proppar i sig =/. Förr i tiden (tex 2005) så var jag rätt duktig på att skriva ner vad jag åt, även ofta när jag hetsåt. Orkar aldrig det längre. Orkar ju inte ens skriva ner bra matdagar i längre perioder än några dagar.
 
Här är iaf en bild på lite av det jag åt i söndags:
 
Det är mkt "orka" i mina inlägg. Det är mkt "orka" i min hjärna. Det är mkt "orka" i mitt liv helt enkelt =/. Väldigt tråkigt att det är så. Det är så negativt laddat. Orka leva. Men ja, inte vet jag. Jag borde bli mer optimistisk. Tänka positiva tankar osv osv osv osv osv. Jag veeet. Men det hjälper inte. Hur fan ska jag motivera mig till att göra detta? Eller göra det utan att vara motiverad?? Jag förstår inte!
 
Idag har jag ätit en ihopplockad sallad från Ica Maxi till middag (+ äpple- och currysås):
 
Och nu ska jag äta detta till "efterrätt":
Brie och te med kokosfett, lite grädde och honung.
 
Imorgon kommer S hit. För första ggn på länge (två veckor??).
Får se om vi kan "prata ut" om varför jag beter mig som jag gör och varför jag blir så satans arg, ledsen och irriterad på honom ^^.

Varför finns det inga killar som vill ha s...

Varför finns det inga killar som vill ha sex med mig som jag vill ha sex med??? Jag hatar det här värdelösa livet. Varför är inte killen på jobbet intresserad av att träffa mig ens? Jag hatar honom. Hatar allt. :-(


Usch, jag mår skit! Antar att det är ånges...

Usch, jag mår skit! Antar att det är ångest.. Jag slits mellan att gå och handla godis och glass eller att tjaa, jag vet inte? Jag är livrädd för hur jobbigt det blir annars! Och jag orkar absolut inte ta tag i något som jag absolut måste göra. Som att diska två veckors disk tex. Jag orkar inte! Vill inte! Inte ensam!! Men ska jag verkligen sabba allt nu igen?? Jag har ju ätit så bra sen i lördags. Och tränat! Och jag har blivit aningen smalare de senaste två veckorna. Det känner jag ju på byxorna. Även om det är marginellt 0:). Men ändå! En knapp fjuttig vecka i taget, är det det enda jag klarar av nu? :-( Jag är ute och går för mig själv. På väg mot affären. Har messat S och han kunde ställa upp på en promenad. Jag vet att jag borde utnyttja hans erbjudande även om han inte lät alltför pigg på det :-/. Men jag vill inte det heller. Jag vill att det ska vara han som erbjuder sig först. Att han vill hitta på nåt just nu, ikväll. Men livet är inte som man vill exakt jämt när man vill det. Såklart. Jag vill inte leva det här livet. Inte ensam. Inte en enda sekund till. :-( Suck. Jag undrar om det är möjligt för mig att gå in i affären och inte köpa choklad.. Varför gör jag såhär? Jag förstår inte! :-( Och ingen jävel kan förklara!


Mår ganska bra!

Kanske ska skriva ett inlägg en gång när jag mår bra också? =P

Idag fick jag sjukt ont i magen, på ett ställe (tarmficka??) på eftermiddagen. Undrar om det beror på att jag drack fler koppar kaffe än vanligt, eller på att jag drack alldeles för mycket alkohol (rödvin?) tidigt söndag morgon.......

Vet inte, men det gick över sen iaf. Trodde bara jag skulle sprängas ett tag på jobbet och fick kanske inte jättemycket gjort den timmen ^^. Jaha, men ont i magen är ju inget jättenytt för mig direkt så..

Jag drog ändå ut och sprang sen med min kompis S <3.
Det hjälper mig så otroligt mycket, de här små joggingturerna jag och S har börjat med!

Hetsåt ju ett par dagar i slutet av förra veckan. Hetsåt på lördagen också för att jag hade skit hemma fortf. MEN sen spydde jag och drog ut och joggade ensam(!!) i en halvtimme!!!! Så länge har jag nog aldrig sprungit i hela mitt liv haha, och inte så långt heller! Joggade hela 4,4 km!! *Stolt* =P

Jaha, och sen ville jag ut på kvällen, men min danskompis var deppig och ville inte hitta på nåt.
Jag har börjat bli lite småintresserad av en kille på mitt jobb. Han har börjat prata med mig ett par gånger när vi råkat cykla hem samtidigt typ. Och nu förra veckan råkade vi komma till jobbet samtidigt två mornar =).
Jaa.. så nu pirrar det lite när jag tänker på honom, men jag vågar typ inte säga ett jota när jag ser honom! =/ Eller jag kommer inte på något alls att säga! Så typiskt!

Så ja, i lördags kväll var jag på ett sånt konstigt humör. Kände mig lite glad efter joggingturen och det kändes som jag kunde "börja om" lite med maten och allt igen.. Så då letade jag upp honom på FB =P. Visste inte vad han hette men hittade honom via nån jobbkontakt. Så sen tog jag mod till mig och skrev ett kort meddelande!!! =O Var så nervös sen för han svarade aldrig..

... Inte förrän idag!! Han (skyllde på? nej jag tror faktiskt det är sant) skrev att han inte sett mitt meddelande men att han hade varit ute på lördagskvällen..

Jag fick tillslut med min danskompis ut i lördags, så jag och han på jobbet var antagligen på samma ställe då utan att veta om det ^^.

Nu när han svarade på FB-meddelandet så frågade han också vad jag ska göra på midsommar. Det frågar man väl inte om man absolut inte är det minsta intresserad av att ses?? Nää ;-)

Jaha, så imorn kommer jag väl vara aningen nervös när jag åker till jobbet haha =P.

I lördags iaf, då följde jag med en annan kompis på efterfest och det var mindre bra. Han var typ otrogen med mig (vi hade inte samlag men det vi gjorde var INTE schysst mot hans tjej). Jag försökte prata mig ur det först, men (tyvärr) började jag hälla i mig rödvin och ett par drinkar där på morgonkvisten, så jag var inte riktigt vid mina sinnens fulla bruk kan jag ju säga. Vaknade där i hans soffa vid halv två-tiden i söndags! Förvånad över att jag vaknade där. Kommer inte ihåg vad som hände på "slutet" innan jag tydligen somnade.. Som vanligt med andra ord..^^ Inte bra.

Var bakfull i TVÅ dagar sen!! Helt otroligt. Det släppte inte förrän igår kväl!! Ändå kunde jag åka och dansa med S på söndagskvällen och vi var ute och joggade en liten sväng igår efter jobbet också =P.

Jaa, vad ska jag mer skriva... Livet är inte pissigt varje dag längre!! Så det så!
Tror jag är väldigt påverkad av hormoner på nåt vis. Förra veckan var jag heldeppig och grät ett par kvällar utan egentlig anledning. Fick mens då också, så jag tror det har med det att göra, för nu mår jag mycket bättre (utan någon direkt anledning för det heller)!

Yep, så kan det vara.

Nån som har kontaktuppgifter (mail) till Mimmi (ljusochsilver.blogg.se)??
Hon har ju tydligen låst bloggen nu under min långa bloggfrånvaro.. och jag vill jättejättegärna få fortsätta läsa hennes blogg.

Kram och godnatt (aaaaalldeles för sent som vanligt ^^)!

Stod emot en kaka igår och påskgodis idag....

Stod emot en kaka igår och påskgodis idag. Ingen bra kväll dock. Såå trött, och sugen.. Vet inte om jag orkar stå emot allt påskgodis på jobbet imorn. Hatar påsken. Skulle vilja vara hemma och hetsäta alla de fyra lediga dagarna under påsken..


Mitt liv är totalt meningslöst. Antingen m...

Mitt liv är totalt meningslöst. Antingen måste jag göra det meningsfullt eller ta livet av mig. Vem orkar leva ett meningslöst liv? Det är så svårt. Varför måste det vara så? Varför har vissa det svårare än andra? Ja, jag tror att det är så... Om man är en sån person som har extremt svårt att klara sig själv. Svårt att göra sitt liv bättre. Är det inte bara lättast att ta livet av sig då? Varför inte välja den lätta utvägen? När man är död är man ju död. Suck. Jag önskar att jag inte var som jag är. Men jag kan inte ändra mig. Jag orkar inte. Orkar inte kämpa. Orkar inte försöka. Jag orkar bara inte mer. Jag sover för lite. Jag har jordens sömnbrist. Blir väl deppig av det. Jag har börjat hata mitt jobb och alla runt omkring mig. Det förstör mitt liv. Om jag ska klara av det måste jag jobba dygnet runt. Vem orkar jobba dygnet runt? Jag vill inte leva längre. Jag vill inte vakna imorn. Jag orkar verkligen inte med en dag till. Orkar inte. Har inte diskat på flera veckor, och jag orkar verkligen inte ta tag i det nu. Jag saknar T så att det gör ont. Jag ville ha två barn innan trettio. Ändå gjorde jag abort när jag var tjugoåtta. Hur kan man ta ett sånt idiotiskt beslut? Nu är det försent. Skulle ta livet av mig innan jag fyllde trettio om jag inte lyckats bli av med bulimin. Nu har jag bara en enda månad kvar!! En månad. Om jag ska kunna ta livet av mig måste jag sluta med Voxran så att jag blir riktigt deppig, och sådär förtvivlad, igen. Tänker på det varje dag. Slits itu av min obeslutsamhet. Hinner aldrig bestämma mig, jobbar ju hela tiden!! Jobbet förstör mitt liv. Hinner och orkar inte laga mat. Köper onyttig mat ute och får ondare och ondare i magen varje dag. Är nåt jävla fel. Äter bakverk och godis jämt. Blir fetare och fetare. Jag orkar inte leva så här. Jag måste göra något. Leva i nuet. Försöka må bra varje minut. Men jag orkar inte. Jag kan inte. Jag vill dö. Jag vill inte vakna imorgon.


Sitter ute på balkongen och äter frukost. ...

Sitter ute på balkongen och äter frukost. Nästan för varmt! Så underbart! Enda felet är att jag sitter här ensam. Hade jag haft en pojkvän hade det nog inte kunnat bli bättre! Önskar att jag kunde ta en bild på min soliga balkong, omelett och kaffe, men mitt minnet är fullt och jag vill inte radera ngn bild 0:). Vet att jag inte bloggat på evigheters evighet :$, men har så SJUKT mkt på jobbet nu :-S. Har inte diskat på flera veckor heller. Borde ta en bild på det eländet också.. Har gått upp några kilo också. Fattar inte hur jag kan leva med det. Eller, det kan jag knappt :-(. USCH! Det är vidrigt. Kommer knappt i några kläder längre. Hatar det. Och nu när det blir vår och varmare och allt. Usch, usch, usch. Jaja, nu är det iaf sol, och jag ÄLSKAR solen!!<3


Har visst inte bloggat på evigheter nu ige...

Har visst inte bloggat på evigheter nu igen. Min syster dog förra torsdagen, två dagar före julafton. Bra att hon inte dog på julafton iaf, för barnens skull :-(. Suck. Livet är så orättvist! Jag önskar er ett gott nytt år iaf! Ett år som blir mkt bättre än det som varit. Kramar till er! <3


Usch vilken hemsk vecka. Tror att jag har ...

Usch vilken hemsk vecka. Tror att jag har hetsätit varje kväll. Sovit alldeles alldeles för lite. I natt gick jag och la mig halv fem på morgonen och gick upp nio. Ska till Sthlm som vanligt. På kalas. Orka. Jag vill hem igen och sova. Eller hetsäta mig till döds kanske. Fast jag har ju ingen direkt dödslängtan längre tack vare(?) Voxran. Jag gick upp till en hel tablett av den där anti-alkoholistmedicinen förra helgen, men det har inte hjälpt ett skit, så idag bytte jag tillbaka till Medikinet (eller vad den nu heter). Det är ju så jävla mkt adventsfika och skit nu. Åt julbord med jobbet härom kvällen. Jag avskyr bufféer.. Suck. Tänk om jag inte klarar att leva normalt utan någon Concerta-liknande medicin :-/. Jag får ju så hög puls av en sådan, och fastnar i saker som att sitta och riva sönder sår tex. Var på en föreläsning om att tänka positivt i veckan. Halvbra. Höll inte med om allt, men visst borde jag försöka tänka mer positivt, och sätta upp tydliga mål, det är tydligen jätteviktigt om man ska lyckas med det man vill. Suck. SUCK. Jävla skitliv.:-(


Jag undrar hur svårt det är att hitta en k...

Jag undrar hur svårt det är att hitta en kille som känner sig lika ensam som jag, när inte tjejen är med. Jag vill hitta en kille som inte kan få nog av mig och vill vara med mig jämt. Det kan väl inte vara för mkt begärt, när han får samma sak tillbaka? Jag känner mig halv utan en kille, jag vill ha en partner att älska och jag vill bli älskad av en partner. Jag vill inte att min syster ska dö. Jag vill dö istället för henne. Varför måste livet vara så orättvist? Varför kan jag inte bara sluta att hetsäta? Jag började ju bara en gång.. Varför måste allt vara så svårt? Hur ska jag träffa den som vill vara med just mig resten av livet? Världen är ju så stor. :-/ Det finns för många människor. Alldeles, alldeles för många.


Jag vill verkligen börja löpträna förreste...

Jag vill verkligen börja löpträna förresten! Jag och S var och kollade på Five fingers och andra liknande skor utan separerade tår nu i veckan. Jag är så sugen på att köpa såna! Igår borde jag tagit mig ut och joggat. Jag ville det, men ändå kom jag inte iväg. Jag behöver verkligen en träningskompis! Suck. Vill styrketräna, jogga och gå på danspass samt äta nyttigt och träna pardans.. Det perfekta livet? Vem vill inte ha det? Bra, kul jobb. Partner, familj.. osv. Jag blir aldrig nöjd. Så ist hetsäter jag?? Jag förstår mig inte på mig själv :(.


Jag hetsåt naturligtvis igår kväll också :...

Jag hetsåt naturligtvis igår kväll också :(. Jag ska ju på kalas idag.. Suck. Både igår och i förrgår på dagen hetsåt jag mer vanlig mat, inte godis. Det blev ist det jag hade hemma, turkisk yoghurt, russin, nötter, torkade aprikoser och så bakade jag scones på fullkornsdinkelmjöl. Åt ändå bra igår på dagen, men rastlösheten/oron/stressen/ångesten över allt jag måste ta tag i innan jag skulle iväg idag gjorde att det kändes omöjligt att sluta äta efter middagen =/. Kanske måste införa nån slags regel att aldrig äta ensam.. Men då kommer jag väl hetsa varenda dag pga sug och hunger ist :(. Åh vad svårt det ska vara att bara ha ett normalt jävla liv!!


Usch, vilka jävla dagar. Hetsåt i söndags ...

Usch, vilka jävla dagar. Hetsåt i söndags kväll när jag kom hem från mamma. Hetsåt igår kväll. Bröd, naturgodis, choklad och mannagrynsgröt m massa socker. Tryckte i mig 2 st 200-grams chokladkakor fast jag inte var ett dugg sugen. Bara för att bli av med dom. Vill inte hetsa mer nu :(. Orkar inte. Orkar inte jobba. Handlade en massa igår, bla mkt frukt. Får väl se hur det går med det. Är ju så gott med frukt och bär när det är såhär varmt.. Men kan man inte hantera skiten är det ju inte så smart =/.


Sitter och väntar på ett träningspass(!!)....

Sitter och väntar på ett träningspass(!!). Köpte lite spontant ett träningskort igår! :) Måste vara över två år jag hade det senast.. Det känns jättebra :). Har längtat efter gruppträning på gym länge nu. För övrigt har jag varit på salsakurs den här veckan och ätit en glass vilket inte kändes helt bra, men men. Har haft en jobbig mage antagligen för att jag åt en massa jordnötter, naturgodis och apelsiner ist för riktig middag i måndags. Dåligt! Salsan var iaf kul! :) Vill börja salsakurs i höst. Nu Zumba för första ggn!


Jag har ont i magen idag. Undra om det kan...

Jag har ont i magen idag. Undra om det kan bero på all glass och skit i helgen.. Min cykel la typ av. Styret blev löst helt plötsligt och trean går inte i alls längre! Tur att det är fint väder iaf...


Tidigare inlägg Nyare inlägg