Jul =S

Hetsåt igår. I fredags. I onsdags. Jag har gråtit sen i fredags kväll. Inte konstant, men alldeles för mkt. Jag har har för mkt självmordstankar. Trodde Voxran hjälpte mot den värsta depressionen, men tydligen biter inte den heller när det är som värst. Måendet alltså.
 
Kanske är det mensen som spökar. Kanske har jag lite feber (tror inte det). Kanske är det bara det faktum att jag är ledig i två veckor nu som gör mig mer deppig. Jag vet inte. Jag vill inte ha jul. Jag hatar att stressa med julklappsinköp i sista sekunden. I år har jag ändå fått hyfsade önskelistor från de jag ska köpa till.
 
Jag känner mig så fruktansvärt ensam. S mådde inte bra i slutet av veckan, men när han mådde lite bättre drog han till sina föräldrar utan att komma hit och säga hej då först =(. Det gjorde mig verkligen ledsen. Jag borde inte vara så känslig. Inte tänka så mkt på mig själv och mitt liv. Jag borde tänka på allt bra jag har i livet och glädjas åt det. Det är så mkt man borde. Min mamma är expert på att påminna mig om det och få mig att få dåligt samvete.
 
Jag tror att vi är olika. En del är glada i sig själva. De kan glädjas åt allt bra i livet. Jag kan tänka att jag har det bra som inte svälter eller är arbetslös eller har ont som S etc. Men vad hjälper det? Det hjälper mig inte ett dugg att vilja leva! Det spelar ingen roll hur bra jag har det. Jag vill inte leva ändå! Det måste vara hormoner eller något i min kropp. Det är en känsla.
 
Jag sa det till S härom veckan när vi skulle sova, jag ser inte fram emot någonting. Inte till jul, inte till nästa sommar, inte till morgondagen. Jag längtar inte efter något framöver. När man inte gör det, när man inte vill något, när inget är kul. Hur ska man vilja leva då? Leva för vad? Jo jag älskar S, mamma, mina syskonbarn. Men det hjälper inte heller. Inte att få bort den tunga jobbiga känslan i mig.
 
Jag tror att det enda som skulle hjälpa är en pojkvän. Att bilda familj. Att ha någon att dela allt med. Då kanske livet skulle kännas meningsfullt. Då kanske jag skulle se fram emot saker. Jag vet inte, men jag tror det.
 
Problemet är att jag inte orkar leta efter någon pojkvän. Det blir inte av. Jag orkar inte gå ut och festa. Jag orkar inte ta tag i att registrera mig på nån nätdejtingsida. Jag orkar inte med mitt jobb, jag tycker inte det är roligt längre. Men jag orkar inte söka efter något nytt. Jag skulle vilja plugga klart, men jag vet att jag inte klarar det. Jag kommer bara hetsäta dygnet runt då =(. Det funkar inte. Jobbet är ändå det som gör att jag klarar mig hyfsat.
 
Jag längtar inte till imorgon. Jag längtar eg inte till att julen är över heller. Jag längtar inte efter någonting =(.

Livet, just nu

Vilket skitliv. Orka vara positiv,
 
Jag är ledsen. Trött på det här livet. Det är inte roligt. Jag har inte lust med nånting. Absolut inte jobba, inte träffa vänner, inte gå ut och dansa, inte gå på danslektioner, inte göra någonting. Inte hetsäta heller. Allt känns totalt meningslöst. Tråkigt. Jobbigt.
 
Idag åt jag en bit vetelängd på min farmors <3 äldreboende. Köpte tvillingnöt-choklad på vägen dit och åt upp allt när jag kom hem. Kroppen vill liksom spy upp det. Det står mig upp i halsen. "Bråkade" med S i sms och FB och sen gick jag och spydde. Det ville ju verkligen upp.
 
Har haft en sån satans ångest den här veckan. Varenda jävla dag. Handla eller inte handla. Vörtbröd, risgrynsgröt, chokladkaka på rabatt. Orka.
 
S förstår inte. Han tror det handlar om honom? Jag vet inte. Jag orkar inte. Så mkt jävla konsultgodis på jobbet den här veckan. Orka bry sig. Orka stå emot. Men när jag släpper lite på gränserna så släpper jag på allt. Då kan jag lika gärna fika, äta bröd, köpa choklad............
 
Ååhhh, jävla skitliv. Jävla ätstörning. Jävla hormoner!? Vad beror det på egentligen?? Jag orkar inte leva. Jag vill inte leva. Det är tråkigt. Inget är kul. Jag tycker inte om att göra något. Jag tycker allt är jobbigt. Jag hatar att behöva diska, städa, tvätta, välja kläder varje dag. Har inget att ta på mig fast jag har hela jävla lägenheten överbelamrad med kläder. Fula vidriga kläder som inte passar på min kropp. Billiga kläder av dålig kvalité.
 
Ja tro nu inte att jag städar, eller tvättar, eller diskar, för det gör jag inte. Eller jo, ibland sätter jag på en diskmaskin faktiskt. Och då har jag verkligen ansträngt mig till max.
 
Jag hatar att bo i den här snuskiga, vidriga, stökiga lägenheten =(.
 
Varför kan jag inte bara ta tag i skiten? Varför kan jag inte bara tänka positiva tankar istället? Jag äter ju för fan Voxra! Ska jag vara nöjd med att den där jävla medicinen tar bort självmordstankarna? Ja iaf de värsta... Nöjd? Jag är aldrig nöjd =(. Varför kan jag inte bara vara nöjd?

Oktober redan

Suck, vad längesen det var jag skrev =/.
 
Har hetsätit rätt mkt på senaste tiden. De senaste veckorna =S. Orkar inte sluta äta på kvällarna. Klarar inte kvällarna ensam. Tröstäter väl eller nåt. Jag vet inte.
 
Iaf så hade jag mitt sista samtal med psykologen förra veckan. Vi träffades bara tre ggr den här ggn. Hon vet väl inte riktigt vad vi ska prata om/jobba med. Inte jag heller. Ingen vet hur de ska hjälpa mig och jag vet inte vad jag behöver för hjälp.
 
Jag vet bara att jag hetsäter/överäter, kräks, vill dö, hotar att döda pojkvänner, mig själv och mamma, har ont i bröstet och magen, är dödstrött jämt, sover alldeles för lite, orkar inte gå och lägga mig, har ingen mens längre!?
 
Tja, men vad gör man åt det? Blir lycklig? Klistrar affirmationer på spegeln och säger att man älskar sig själv? Ler när man gråter? Tvingar sig att tänka att man älskar sitt jobb fast man inte gör det? Tvingar sig att gå ut och umgås med vänner och söka nya jobb och plugga fast man inte orkar/kan?
 
Suck, nä jag vet inte. Eller jag vet. Jag läser självhjälpsböcker och bloggar och har ju pratat med alla möjliga inom vården. Man måste väl kämpa på, kämpa själv. Försöka förändra sina tankar och inställningen till livet. Antar jag. Suck.
 
Hur ska man orka? Dag ut och dag in. Jag är så TRÖTT. Jag vill bara sova. Sova sova sova sova, i tre år. Sen får jag se om jag orkar med något.
 
Iaf, jag var hos en dietist idag. Efter en remiss till ett ätstörningsteam på psyk så fick jag efter några månader äntligen träffa några där. Hon vet inte heller hur hon ska hjälpa mig. Helst verkade hon vilja bli av med mig. "Hon kan ju inte lösa problemet att jag vill hitta en pojkvän...!? För det var väl det jag hade nämnt vid mitt första besök!?" Hm, nej det är ju klart, ja jo..
 
Åhh, orka.
Det var mest jag som föreslog en massa saker. Jag har ju tänkt på detta i tretton jävla år eller vad det nu är, så jag har ju ganska klart för mig vad som inte funkar iaf. Jag kan inte ha bröd och pasta hemma. Knappt några kolhydrater, så det går bort. Periodisk fasta eller inte, det kvittar egentligen. Jag har faktiskt ätit lite frukost och lunch de senaste dagarna, men kan ändå inte sluta äta på kvällen. Det är nog skönast att slippa äta på dagarna när jag jobbar. Verkar ändå inte påverka trötthet eller koncentration alls vad jag kan märka. Iaf inte före typ kl 15. Sen är jag seg i huvudet, men det är jag som sagt oavsett om jag ätit eller inte, så jag vet inte.. Borde jobba kortare dagar ist. Jag tål fan inte 40 h i veckan (dock jobbar jag oftast mer). Önskar mig 6 h arbetsdagar.
 
Jaha, vad kom vi fram till nu då. Jo, jag ska försöka gå hem i hyfsad tid från jobbet. Äta middag halv sju. Kött eller fisk. Storlek på portion beroende på om jag fastat under dagen eller inte. Sedan ett kvällsmål bestående av nåt med ägg kl nio. Tex kokta ägg och makrill. Eller omelett. Efter det te med två bitar 85-86%-ig mörk choklad. Inte en massa nötter och frön som jag har fått för vana att börja äta =/. Leder bara till överätning. Det är liksom inte avgränsat. Det kommer bli en jävligt tuff utmaning för mig att försöka hålla mig till den här planen nu, men det känns som en bra plan iaf. Det är ju överätandet på kvällarna jag måste komma ifrån. Jag måste kunna sluta äta! Det kommer var skitsvårt. Jag får ju nån slags ångest/oro el nåt som gör att jag bara vill fortsätta äta på något konstant till jag går och lägger mig. Och jag orkar oftast inte göra något på kvällarna förutom att kolla på tv, eller möjligtvis surfa. Och nu när jag har den här satans vanan att äta på något hela tiden framför TV:n så kommer det vara riktigt svårt att bara sitta där med temuggen, när chokladbitarna är uppätna, och INTE gå och hämta något mer från köket!
 
Jaha, det är mitt mål iaf. Jag vill verkligen försöka satsa på detta nu. Jag måste ju för fan klara mig själv. Dö eller leva liksom. Ska jag leva måste jag ju trivas med livet!! Jag vill det. SÅ, förändring alltså. En kamp blir det. Kanske kan sätta mig och blogga lite istället på kvällarna, när jag inte får äta mer? Som jag gör nu ^^. Hmm.. Bloggen är ju faktiskt ett stöd. Och det hjälper nog att påminnas om att det ändå är några som läser vad jag skriver ^^. Några andra stackare som förmodligen har det minst lika jobbigt som jag. <3
 
Jaja, en sak till. Jag har hoppat av "Spring minst 1 km om dagen" =(. Men från 23 juli till och med 1 oktober sprang jag minst en kilometer varje dag!! Helt otroligt egentligen! Dessutom sprang jag en mil sista augusti! Det är galet för att vara mig (tycker fortfarande att det är jättejobbigt att springa 5 km!).
Men men, sakta men säkert så tar sig även min kondition. Ska absolut försöka fortsätta springa några ggr i veckan, men det blev för stressande att vara tvungen att ta mig ut varje dag. Särskilt nu när det mörknar så tidigt och började bli kallt. Det var inte alls kul att vara tvungen att ta mig ut varje dag då =/. Kanske hakar på den där gruppen igen i vår. Ska jag ha något mål under vintern så får det nog isf vara något i stil med: "Spring minst 1 mil totalt varje vecka" el nåt sånt =P.
 
Igår hetsåt jag. Massa bananer som jag köpt bl a =/. Gjorde gröt av de sista fiberhavregrynen jag hade hemma, skönt att de är slut iaf ^^. Har tyvärr två bananer kvar... Men jag får försöka klara det. Jag tänker inte hetsäta mer nu. Inte kräkas mer. Jag vill inte. Mina tänder och min hals strejkar. Så det så.
 
Idag har jag ätit:
* Två bitar brie till frukost. (+v atten & Voxra)
* Två koppar kaffe med grädde under förmiddagen.
* 1/2 plocksalld till lunch. (+ vatten)
* En påse naturgodisnötter. (~150-200 g, valnötter, paranötter och salta cashewnötter)
* 1 portion tacofärs med ost, tomatpuré, chilikryddor, isbergssallad, tomat, paprika, gurka, ~0,75 dl crème fraiche. (+ vatten)
* En mugg te med grädde, 2 rutor 86%-ig choklad.
 
Sådär, det var en noggrann redogörelse.
Medan jag åt middag kollade jag på Idol på Play.
Nu ska jag SOVA!! Dvs, gå och lägga mig. Dvs, först sätta på en diskmaskin, tvätta ansiktet, borsta tänderna, tandtråda tänderna, skölja med Flux fluorskölj, byta om till nattlinne, sätta mobilen på laddning och sedan gå och lägga mig. Men förhoppningsvis sover jag om en timme från nu (vilket är OTROLIGT och helt GALET tidigt för att vara mig, men jag behöver det så in i norden eftersom jag spydde till ett i natt och har mått skit idag).
Godnatt.

Onsdag

Igår hetsåt jag. Eller mer överåt kanske, och spydde. Tycker det är mycket mer överätning nuförtiden, är faktiskt inte hetsätning. Förr var det oftare att det började innan jag ens hunnit hem från affären, i hallen, eller vid diskbänken när jag burit in matkassen. Öppnade första bästa godispåse (ofta börjar jag med naturgodiset) och börjar äta nötter.
 
Numera kanske jag börjar äta nötter ur naturgodispåsen i köket. Det gör jag faktiskt nästan alltid. MEN jag kan rätt ofta sluta och gå över till riktig mat eller iaf plocka in varorna i skafferi och kyl och sen fixa te och sätta mig vid TV:n, eller vad det nu är jag tänkt göra.
 
Idag har jag överätit. I förrgår överåt jag rejält utan att spy. Vidrigt. Det finns nästan inget värre. Fiser med en vidrig stank, svettas som en gris, kan inte sova, kan inte ligga på mage. Usch! Nä, jag spyr tusen ggr hellre. Det är bara det att mina framtänder fräts sönder mer och mer för varje dag nu =(. De blir kortare och kortare, särskilt den vänstra, det lossnar små bitar från nederkanten =(((. Usch för det också. =(.
 
Igår åt jag bröd, naturgodis och chokladkaka (plus bra mat innan).
 
Idag har jag ätit:
Frukost & lunch: Keso, grädde, solrosfrön, pumpakärnor, lite frysta lingon och tranbär, mandlar.
Middag 1: 2 ägg, 1/2 liten burk senapssill, gräddostskivor, 1 morot, ett par matskedar crème fraiche.
Middag 2: En stor lösviktssallad plus en massa extragrejer jag hade på hemma: olivolja, äpple- och currysås, solrosfrön, pumpakärnor, 1/2 honungsmelon, 400 g kikärter.
 
Under dagen har jag druckit 3 koppar kaffe med grädde och en mugg te med 2 cl mellanmjölk.
Nu ikväll ska jag dricka en mugg te med grädde och äta två bitar 85%-ig choklad (trots att jag är så proppfull så att jag gärna skulle vilja spy =S).
 
Jag har börjat med Voxra 150 mg. Slutade med Lithionit den 22 juli och började med Voxra ist den 23 juli. Kommer inte ihåg om jag redan skrivit det och orkar inte kolla nu.
Imorgon ska jag gå upp till 300 mg. Jag känner ingen förbättning i mitt mående. Känner mig deprimerad och har inte lust med någonting. Tvingar mig dock till jobbet och även ut och jogga 1 km varje dag p g a den braiga Funbeat-gruppen jag gått med i (annars skulle jag ALDRIG ta mig ut!).
 
Har tusen saker jag vill skriva, men orkar inte nu. Jobbar redan för mkt och sover för lite. Första veckan efter semestern. Jag vill sluta jobba =(.

Hopplöshet, ensamhet, hetsätning

S ville inte ha någon kontakt alls med mig på en hel jävla vecka. Han orkar ju inte med mig längre så vi får väl se om vi bryter kontakten helt sen =(. Orkar inte förklara allt som jag skulle vilja just nu. Kanske jag orkar skriva lite mer under semestern. Bara två jävla pissdagar kvar nu. Om jag orkar överleva dom.
 
Hetsätit flera dagar nu igen. Inte igår dock, men överåt.
Orkar inte med den här skiten!! Jag klarar mig inte ensam!
 
Jag har ont överallt. Hatar livet. Orkar inte ta mig iväg och träna eller springa (jag som kommit igång ganska bra den senaste tiden tycker jag!).
 
Jag vill inte förstöra mina tänder mer!!!! Jag är fan 31 år. Kan inte fatta att jag är så gammal. Kan inte fatta att den här jävla bulimiskiten fortfarande ska förfölja mig!!!! Sen jag var 18, hur länge är det? För länge.13 år. Har ju "bara" spytt sen 2005 dock ^^. Men det är samma känsla. Ja, och så förstör jag tänderna nu också då förstås. Och så går jag inte upp en massa i vikt snabbt som ögat. Men känslan är samma.
 
Och jag orkar inte med det. Men här är jag. Jag lever fortfarande. 30 hade jag lovat mig själv. Inte längre än 30. Före 30 skulle bulimin vara borta, annars skulle jag ta livet av mig.
 
Men livet går ju upp och ner. Hoppet. Känslorna.
Nu är jag ensam igen och allt är skit. Jävla förbannade skitliv. Jag vill INTE vakna imorgon.

Trött på allt

Jag är så otroligt trött på allt. På jobbet, på mitt liv, på den här stan, på min äckliga lägenhet, på det här landet.
 
Jag vill bara bort härifrån. Önskar jag hade nån att resa med. Resa bort från all skit här hemma. =(
 
Kom hem för drygt en timme sen. Det har blivit alldeles för många 10-timmars dagar nu på jobbet. Orkar inte! Orkar inte leva resten av dygnet. Orkar inte att inte ha nån fritid. Att inte hinna göra något jag tänkt.
 
Jag tycker åtta timmars arbetsdag är alldeles för långt för början! Och nu är det bara för mkt. Jag orkar inte med midsommar. Orkar inte med allt folk. =(
 
Egentligen tycker jag det är trevligt att träffa släkt och familj. Men när jag jobbar för mkt så orkar jag inte någonting alls på fritiden, absolut inte vara social. Den energin är borta för länge sen. =(
 
Usch, jävla skitliv =(.

Förtvivlan (nästan iaf) igår

Igår mådde jag fruktansvär dåligt. Jag var så ledsen och livet kändes totalt meningslöst och för jobbigt att orka med.
Mamma lämnade mig gråtandes och tog med mitt enda djur hem till sig (för att han ska få vara ute under sommaren). Kände mig så otroligt ensam och övergiven. Ingen orkade med mig och jag orkade inte med mig själv heller, och inte livet.
 
S kom iaf (trots att han mår jättedåligt själv) några timmar så att jag fick lite sällskap <3.
Köpte dock bröd och hetsåt när han åkt hem.
 
Idag känns det bättre. Hade dock velat gå på stan, eller träna Bodypump. Har inte gjort något av det =S. Inte kommit iväg, och nu är det försent.
 
Har suttit ute lite på balkongen iaf (innan det började regna), och så har jag målat naglarna och surfat. Ska försöka ta mig ut och springa en runda senare, då har jag iaf gjort nåt vettigt.
 
Har bröd kvar från igår. Ska nog gå och köpa nåt mer till ikväll.. kan inte riktigt bestämma mig för vad bara =/. Är inte sugen på godis, så borde såklart inte köpa det. Kanske lite naturgodis iaf. Och så ska jag väl äta upp resten av bröded så det försvinner. Hoppas det är tillräckligt lite kvar så att jag inte känner att jag måste spy.
 
Tror jag klarar av att behålla det om det inte känns som alldeles för mkt.
 
Har blivit otroligt mkt bättre från bulimin märker jag. Återfall väldigt sällan, och hetsätningarna/överätningarna är MKT mindre (mindre mängd) och i kortare perioder (kan hålla det till en kväll!).
 
Jag tror verkligen på LCHF och periodisk fasta. Bort med allt godis, glass och onyttigheter. Jag är inte sugen på det längre! Och det känns ju väldigt bra förstås! Sen att jag har de här konstiga förtvivlan/ångest/depressions-sessionerna ändå (om än också mer sällan?), det får jag väl försöka klara av. Förhoppningsvis kanske de blir bättre om jag börjar springa (träna) mer! Det är vad jag tror och hoppas.
 
Hehe, lustigt med ett sånt positivt inlägg idag. Igår ville jag dö ^^.
Kramar till alla som läser <3!

Bra mage! =)

Öhh va!? Nu fattar jag ingenting. Är det nåt fel med blogg.se:s besöksräknare?
Jag brukar väl ha åtminstone under 20 unika besökare om dagen enligt den räknaren, oftast under 10 st tror jag, nu när jag bloggar så sällan. Men senaste veckorna har det varit runt 50 unika besökare om dagen!?
 
OM det stämmer så är det ju kul för mig =P.
 
Jag har gått ner typ två kilo på en vecka el nåt! Nja, kanske under ett par veckor då.. ;-)
Men ändå, galet! Och jag mår SÅ bra av det! Jag har stressat på jobbet mer än nånsin, så jag borde må kasst, men tack vare att jag känner mig mkt smalare (och har inte haft ont i magen som jag brukar ha) så mår jag tvärtom jättebra! Inte just idag då, eftersom jag festade igår ;-)..
 
Jag har vägt mellan 62-nånting och 63-nånting i flera år nu tror jag, och vet ni vad vågen stod på idag?? FEMTIONIO  KOMMA TRE KILO!!!!!! Haha *överlycklig* =D. Tänk att man kan må så bra och vara så glad för något sånt ^^. Hmm..
 
Jag blir nästan jämt förstoppad från måndagen varje vecka och sen släpper det inte förrän onsdagen eller torsdagen. Hatar att vara förstoppad och ofta får jag ont i magen också, antagligen av lite gaser i tarmarna. Även om jag äter bra (hyffsad LCHF) så tycker jag att jag haft mina magproblem (IBS??) kvar. Antagligen för att jag ätit godis och onyttigt ibland och att jag ätit mycket nötter.. El jag vet inte. Jag förstår mig verkligen inte på min kropp ^^. Har haft jobbig avföring och nästan jämt känner jag mig liksom aldrig klar på toan och sitter säkert en halvtimme.. Har alltid tyckt det varit så jobbigt och alltid velat göra nr2 hemma, ensam.
 
Så att min mage fungerat så OTROLIGT mkt bättre de senaste veckorna gör ju hela mitt liv så mkt mer värt! Jag har ju kört periodisk fasta sen nov-dec förra året, och jag undrar om inte magen blivit långsamt bättre av det. Och  det som varit så bra för magen de senaste veckorna måste väl vara att jag inte ätit något godis alls och inte ätit massa naturgodisnötter på vardagarna som jag gjort mkt tidigare, utan ätit det någon kväll under helgen bara.
 
Magsmärtorna är i princip borta, avföringens konsistens är mkt bättre och jag känner mig "klar" ganska snabbt och jag behöver inte använda 75% av toarullen utan det räcker med ett fåtal torkningar =). Det enda som är kvar är "vardagsförstoppningen". Tror det beror på stillasittande jobb.. Dock har jag gått mkt till och från jobbet (tar 45 min enkel väg), det hjälper nog magen lite också.
 
Märkte ju tydlig skillnad på magen när förstoppningen släppte i torsdags-fredags den här veckan =P. Även om jag kände mig smalare ibörjan av veckan också, så hade jag ändå en liten bulle på magen och det är naturligtvis tarminnehåll. Det tar ju plats. När det kom ut så blev magen jävligt platt =P. Har nästan känts som den gått inåt de senaste två dagarna =). Känns SÅ bra ;-).
 
Det känns lite läskigt att ropa "hej!" nu redan, när jag bara haft bra mage i ett par veckor, men det är en så stor del i mitt liv som påverkar mitt mående så himla mycket, så jag gläder mig otroligt bara för de här få dagarna när det varit riktigt bra! Det gäller att passa på ;-). Nästa vecka kanske allt är tillbaka som det brukar vara ^^..
 
Jag vill såå gärna lägga in alla bilder jag har i mobilen och kameran i datorn, så jag kan lägga upp lite bilder på vad jag ätit här, men orkar inte! Det tar emot så otroligt mkt att börja meppla med överföring =S.
 
Det tog emot att logga in här och blogga också, så bra att jag gjorde det iaf ^^.

Ikväll har jag varit på middag..

Messade till K att jag inte ville följa med och bada. Då föreslog han middag och film istället. Det gick jag med på.
 
Nu har jag alltså varit hos honom och ätit middag. Blev dock aldrig nån film. Blev lite kyssar istället. Jobbigt prat om att tycka om sig själv, och så fick jag en liten present. Ett armband.
 
Jag vet ingenting om nånting. Jo jag vet att jag är tjock. Att jag är förstoppad och inte alls trivs i min dumma kropp just nu.
 
Jag vet att jag sover för lite. Att jag är dödstrött. Att jag inte går och lägger mig i tid. Att jag tänker på mitt "bråk" med S nästan konstant. Jag mår dåligt över det. Jättedåligt. Men varje gång jag tänker på honom så blir jag ledsen, arg och irriterad. Hatar honom och älskar honom samtidigt.
 
Varför, vet jag inte riktigt. Han har sovit här nästan varenda dag under ledigheten över jul och nyår. Nu blev hans mamma sjuk och jag kanske känner mig avundsjuk?? Jag vet inte. Jag blir bara arg när jag tänker på honom. Hat och kärlek om vartannat. Jag vill messa, bråka, vill vara elak. Vill att han kommer hit nu!! Vill aldrig mer träffa honom.
 
Men jag har bett om ursäkt, varför vara elak igen? Jag försöker hindra mig. Försöker att inte messa. Frågar bara hur hans mamma mår. Men imorn vet jag att jag kommer föreslå att vi ska bryta kontakten. Jag hatar detta. Jag hatar mig själv.
 
Åhh jag orkar inte jobba imorn igen!!! Orkar inte! Jag är trött! Jag vill inte gå upp! Jag vill inte vakna!

Byta minneskort i mobilen

Ikväll tog jag tag i eländet med att byta minneskort i mobilen. Hittade ingen bra app att spara alla gamla sms och mms. Fattar inte, det är ju för sjutton år 2013 nu!?!??
 
Visst, "SMS backup +" verkar kunna skicka alla NYA mms och sms till Gmail, men inte redan existerande =/. Laddade ner "SMS backup and restore" och gjorde en säkerhetskopia på sms:en iaf. Suck, är så trött på allt.
Laddade ner en annan app och sparade alla bilder i mms jag fått.
 
Fy farao vad lång tid allt tar!
 
Nu har jag iaf sparat bilder och sms-backupfilen på datorn från det gamla minneskortet och stoppat i det nya på 16 GB (ist för det förra på 2 GB) i telefonen. Sitter och raderar gamla sms-konversationer nu..
 
Borde gå och lägga mig.
 
Just det, fick mens idag, och jordens mensvärk. Har haft svag mensvärk och svullna och ömma bröst i en vecka!
Imorn vill K att jag ska följa med och simma, men hur kul är det med massa mens? Jag vet inte. Är inte kul att visa sig i bikini heller, så vill inte följa med. Ändå sa jag att jag troligtvis ville det!? Jag är en idiot.
 
Bad om förlåtelse för att jag varit så elak till S. Dock så vill jag bryta kontakten med honom nu. Tja, jag vill ju dö så jag vill bryta kontakten med alla ^^. Orkar inte. S mår ju bara dåligt av att höra massa elaka saker hela tiden och jag orkar inte vara glad och positiv. Jag är ju inte det! Jag känner mig irriterad och hatar alla, hur ska jag kunna älska dem då?
 
Känner mig inte så irriterad längre. Mest ledsen, ensam och hopplös.
 
Godnatt.
 

Ikväll har jag ätit alldeles för mkt!

Ikväll har jag ätit alldeles för mkt! Massa "keso a la Malta" och ost och morot.
 
Men jag ska inte spy, jag ska gå och lägga mig.
 
Har gråtit, mått jättedåligt (början till den där hemska förtvivlan) och irriterat mig jättemycket på S. Varit elak mot S, så mycket jag vågat..
 
Jag vill INTE upp och jobba imorgon. Jag vill vara död när jag vaknar. Dvs. jag vill inte vakna ^_^.
 
Snälla Gud, låt mig få slippa vakna imorgon! Godnatt.

Pissig jävla söndag

Jag hatar söndagar. Särskilt när jag ska börja jobba imorn efter två veckors semester..
Usch. USCH!
 
Jag vill INTE börja jobba igen. Jag orkar inte jobba. Jag orkar ingenting!
 
Orkar inte gå ut och springa idag med S. Har absolut INGEN som helst lust. Vill inte.
 
Jag vill cykla och köpa kladdkaka för 10 kr istället. Har stått emot det hela veckan, men idag är sista dagen och jag mår dåligt. Är inte sugen på det dock, så det skulle vara helt jävla onödigt dessutom =(.
 
Usch vad jag hatar allting. Varför kan livet inte bara vara roligt?
 
Jag vill göra saker. Jag vill rensa bland mina väskor. Städa. Fota grejer jag köpt på rean. Fixa iordning i mina köksskåp (och rensa bort grejer).
 
Jag har iaf tvättat idag. Alltid något.
Men nu vill jag dö. Åtminstone slippa finnas. Åtminstone just nu.

Jag vill dö. Jag vill vara död imorgon.
Nu ska jag proppa i mig mat jag inte vill ha. Har redan börjat fast jag inte var ett DUGG sugen eller hungrig.
Helt i onödan alltså.

S som jag umgåtts med väldigt mycket de senaste månaderna (året?), har träffat en tjej och jag känner mig såå ensam.

Är lite intresserad av en kille på jobbet, men tror ni jag vågar göra ett skit? Nej.

Jag bara hatar allting. Livet är totalt meningslöst. Mitt liv. Just nu.

Mina tänder går bara mer sönder för varje gång jag spyr eller äter en massa godis och glass.
Jag vill inte leva med trasiga tänder. Snart har jag väl inga framtänder kvar.

Vem vill leva utan framtänder??

Usch. Inte ens mina älskade katter hjälper. Jag älskar mina djur över allt annat på jorden, men de gör ändå inte livet värt att leva =(.

Jävla förbannade skitliv.

Jag som skulle jogga lite varje dag. S och jag joggade igår, men idag ville jag inte. DUM DUM DUMMA jag!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Idiot.

Varför varför varför varför!?!?!

Varför är livet ett pissigt helvete??
Eller kanske snarare, varför gör jag det till ett sådant?
Varför? Och vad kan jag göra åt det?
Jag önskar att jag bara kunde ge upp.

Ont i magen. Hemsk vecka =(.

Usch, vad jag inte mår bra. Tänkte att jag skulle äta upp brödet jag köpt, men inte hetsäta de tre sista dagarna i juni. Jag har gjort typ smörgåstårta. Jättegod, men alldeles för mkt. Har proppat i mig, frukost, lunch, middag och kväll. I tre dagar. Ja, jag har gått upp i vikt.
 
Jag mår inte bra. Inte alls. Jag skulle ha velat blogga istället. Och INTE ÄTIT. Jag lovade arbetsterapeuten i tisdags att jag skulle ut och jogga i 20 min idag och sen maila henne. Men hur fan ska man orka ta sig ut och jogga när man måste äta upp det sista brödet och dessutom har jätteont i magen? =(

Det är nåt fel på min mage. Den måste vara sjuk på nåt sätt, men jag orkar inte boka tid på vårdcentralen. Orkar bara inte. Dom kommer ändå inte hitta felet. Den är (naturligtvis) stor som en ballong nu och öm. Gör ont när jag kissar och även nr2. Varför?? Ont i sidorna, mot ryggen. Mamma säger att det är njurarna och äggstockarna som sitter där. Haha, borde jag veta själv kanske... men det var ju ett tag sen öhh högstadiet(?) jag läste sånt där...

Jaja, inte kul iaf =(. Imorn orkar jag inte mer. Inte hetsäta och inte äta något jävla bröd mer! Jag vill tillbaka till LCHF även om jag blir förstoppad! Jag mår iaf sämre nu! Jag kan äta hur mkt bröd som helst, det finns inget stopp! Och inte spyr jag heller.. Inte nu när det inte är hets, bara överätning. Helvete. Fast idag borde jag vekligen spy. Men nu har jag väl smält allt redan. Har ju suttit och surfat och mailat och grejat och ätit under så många timmar. Usch.
Har en massa frukt kvar hemma, fast den börjar mögla nu hah. Då kan jag inte äta lika mkt iaf ^^.
Usch usch usch, vilken jävla skitvecka. Jag som vill vara smal på sommaren! Varje dag är en plåga. Varje morgon när jag inser att jag inte kan ha några kläder. Inget som smiter åt magen så folk ser hur stor den är. Det är uteslutet. Men jag har nästan bara tajta linnen och topar (köper ju jämt för små kläder för att jag tror att jag är smlare nästa vecka ^^, idiot).

Upptäckte att jag blir jävligt påverkad av reklam. Kollar typ aldrig på TV längre, men jag kollade ett avsnitt av en serie på svt-play härom kvällen och då var det nån reklam från Cubus tror jag det var. Några smala tjejer på en strand... Genast insåg jag hur jävla fet jag är och hur mkt jag vill bli så smal som dom var...

Det är ju hemskt med reklam eg. Det borde förbjudas.
Fy fan för allting. Fy fan för livet.

Hat

Jag hatar T. Och jag hatar mig själv, hatar hatar hatar hatar! Jag vill dö i natt.

Jag vill bara gråta

Usch, jag vill bara gråta!! Jag orkar inte leva! Jag hatar allt. Jag har nog sovit för lite. Önskar nästan att jag vikt mig för hetsätning. Orkar inte finnas mer. Varför kan inte allting bara kännas bra nångång!??!??!??!?!? Jag hatar livet. Jävla förbannade skitliv. Det är pest. Jag vill inte vakna imorgon! Jag orkar inte med en dag till. Jag vill inte.

Trött och ont i magen, men annars OK.

Nu borde jag sova, men jag hatar att aldrig hinna skriva ner någonting så nu bloggar jag lite i sängen.

Har haft ont i magen hela dagen. Det är ont på ett särskilt sätt, så eg borde väl en läkare kunna säga vad det är? Men hur ska jag kunna förklara? Det är liksom en lite strålande smärta, långt ner. Tycker inte att det gör ont när jag trycker på magen, mamma har också försökt känna och trycka ^^, men själva smärtan känns som att det borde göra ont när man trycker på magen =P. Det måste väl vara antingen livmodern eller tarmarna, vad annat finns det där nere? Urinblåsan typ. Jag tror att det är ngt jag ätit. Tyvärr känns det inte konsekvent =/. Tycker jag får den här smärtan lite hipp som happ.

Borde skriva in det i almanackan och kolla om det hänger ihop med menscykeln på nåt vis. Åt godis igår kväll. Ganska mkt, men ändå inte för mkt ^^. Gjorde också köttfärssås med gul lök, vitlök och gammal grädde bl. a. Något av det som ger smärtan kanske? Vad vet jag. Suck. Blir samma köttröra till lunch imorn, så får väl se om jag fortsätter ha ont i magen då också. Är förstoppad idag och magen är svullen som en ballong. Vid de tillfällen jag har den här smärtan är magen alltid uppsvullen samtidigt. Det m å s t e ju bara ha något med vad jag ätit att göra??

Var och dansade på Valborgsmässoafton. Med min "danspartner" och en annan killkompis. Jag drack en hel del och blev rätt onykter. Inte så bra med tanke på att jag alltid blir fyllekåt.. OM min danskompis som jag tror är 17-18 år äldre än jag hade varit på och velat kyssas hade jag inte stått emot det. Lustigt det där, vissa killar kan jag tänka mig att kyssa, medan andra känns helt omöjliga att ens kunna tänka mig att pussa. Jag vill inte intressera mig för min danskompis på det sättet! Jag vill inte ha en pojkvän som är jättemkt äldre än jag igen (min förra pojkvän innan T, var 16 år äldre..). Dessutom är jag inte kär i den här människan, det är mer i brist på annat som min kåthet riktas lite mot honom =/.

Det kändes som båda killarna jag åkte till dansen med i lördags, vill något mer än att bara vara vän med mig =/. Fast jag känner nog alltid den oron med killar. Jag kan ju liksom aldrig vara säker på att de inte vill ngt mer, som jag kan vara med en tjejkompis. Det är tryggare att vara med tjejer. Med killar känner jag alltid någon slags sexuell spänning, även om jag absolut inte är intresserad av dom. Ja ja, så kan det vara.

Nu måste jag verkligen sova. Godnatt!

Var förresten på Vuxenhabiliteringen idag och träffade psykologen igen. Tyckte det gav lite mer den här ggn. Ska få träffa en arbetsterapeut för tex. schemaläggning för att få saker gjorda och inte bara sitta framför datorn hela kvällarna, och en kurator ang. eventuella studier och kontakt med CSN. Vi hann prata ganska mkt om vad jag har för svårigheter också. Jag var där från kvart i fyra till halv sex!! Schysst av henne att ta sig den tiden! Brukar ju alltid vara stress och ont om tid inom vården. Absolut max en timme för ett sånt besök brukar det vara. Hon kändes engagerad också, i mig. Skönt att prata med nån som är insatt i Asperger-problematik, och just en psykolog också som verkar intressera sig för hur olika människor tänker, känner och agerar. Först tyckte jag inte att jag fick så bra kontakt med henne, att vi inte klaffade riktigt. Men idag kändes det riktigt bra. Hoppas det fortsätter så!

Har träffat några studievägledare också. Vet inte om jag skrivit det. Men saker och ting går lite framåt iaf ;-). Godnatt igen =P.

Jag är så ledsen

Jaha, nu har jag spytt, tvättat toaletten, tandtrådat tänderna, druckit Resorb, sköljt munnen med fluorskölj, diskat veckans disk och torkat av alla smulor och skit överallt. Två timmar kvar på det här dygnet.. Lika bra att baka scones och äta upp resten av godiset och chokladen då?!?!?!? Jag orkar fan inte leva längre. Jag bara gråter. Det gör så ont. Jag är så olycklig.
Jag önskar att T kunde rädda mig, men han kommer aldrig rädda mig mer. Jag är ensam. Ensam i helvetet. Jag vill inte finnas här! Jag vill bort! Bort bort bort! Jag lyssnar på Hoffmaestro. Jag älskar Hoffmaestro. Jag vill dö nu, dö till musiken. Kan jag inte få göra det? Kan jag inte bara göra det nu? Bara sådär, av mig själv. Jag orkar inte mer. Jag hatar livet. Livet är inte roligt. Det är vår! Bästa årstiden. Solen skiner. Det är härligt varmt. Men jag är inte glad. Jag är olycklig.
Jag hatar att gråta ensam. Att vara förtvivlad och gråta och vara ensam. Då är det bättre att hetsäta. Tusen ggr bättre. Jag är så ledsen!! Jag är så ledsen så ledsen så ledsen. Varför vill ingen trösta mig. Varför måste jag alltid vara ensam? Varför vill ingen vara med mig? Det enda jag har att vända mig till är bloggen. Det är förjävligt. Det är så sorgligt allting. Varför kan jag inte bara vara glad och lycklig istället? Jag vill bara ha kärlek. Om T visste hur ledsen jag var nu, skulle han inte komma och trösta mig då? Nej, det skulle han inte.
Jag ska till min kompis som fått barn, imorn. Men jag vill inte. Jag vill inte jag vill inte jag vill inte!!!! Jag har ingen lust!! Jag vill bara gråta!!! Jag orkar inte låtsas vara glad. Jag orkar inte! Jag orkar inte låtsas vara glad hela påsken, men känna mig så otroligt ensam och ledsen. Jag vill inte! Jag vill dö. Jag vill dö nu på våren. Jag älskar våren. Jag ska åka iväg och dansa, jag ska göra roliga grejer, jag har planer, men det hjälper inte! För jag orkar inte leva till dess!!!!!! Jag vill inte vara med om de här fruktansvärda ensamma dagarna emellan!!!!! Jag hatar att vara ledig! Jag avskyr det! Jag vill inte ha någon semester. Jag vill jobba ihjäl mig. På jobbet har jag iaf sällskap. Där är jag inte helt jävla ensam. Usch, varför är livet så svårt? Varför är jag som jag är???? Varför? Jag vill inte. Om nån bara kunde förstå mig och tycka om mig ändå. Om någon kunde tycka om mig ändå.
Jag hatar att blogga och gråta. Att gråta och gråta och gråta. Då är det bättre att äta. Att äta och förtränga allt för stunden. FÖR JAG ORKAR INTE MER!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Men ingen hör mig. Jag är så ledsen.

Åt helvete med allting?

Usch, jag vill inte vara med om det här, igen. Jag hatar den här kvällen. Jag är sugen och jag kan inte sluta äta. Jag vill hetsäta. Jag önskar nästan att jag hade choklad hemma, och mjöl, och socker... USCH. Jag funderar på att äta upp mitt fullkorns-surdegs-rågbröd och typ grädde, bär, russin och mandlar..? Har inget bättre... Suck.
Jag har ätit alldeles för mkt redan =(. Jag hatar det. Jag avskyr det. Kan suget komma av att jag ätit ganska kolhydratrikt idag och kanske inte lika fettrikt som vanligt? Åt en fullkornsbrödskiva till frukost (+ smör, ost & ägg) och pyttipanna till lunch =/. Jag kanske borde äta en mer rejäl frukost för att slippa sug resten av dagen? Jag vet inte =/. Jag vet ingenting. Bara att jag är väldigt nära hetsen igen. Den jag trodde att jag kommit ifrån =(. Jag hatar det.
Jag vet inte om jag ska åka till T i helgen eller inte. Vill hellre vara hemma och hetsäta hela helgen. Det skulle vara underbart. Tänk att få äta en massa onyttig skit och isolera mig från verkligheten och bara kolla på film! Slippa ta tag i allt som hänger över mig (fixa lägenheten: Köpa soffa, gardiner, tapetsera om bl a). Slippa allt. Jag vill slippa allt. Jag orkar inte mer.
Jag orkar inte jobba kväll imorgon! Jag orkar inte!!! Men jag måste, jag är ju den enda som säger ja, ingen annan vill ju heller. Jag skulle ha städat idag. Enda kvällen jag är hemma och har tid den här satans veckan. Men jag äter bara. Äter, äter, äter och flyr. Läkaren från NPU ringde igår och jag sa att allt var mkt bättre. Att jag hade lust med en massa saker igen och bla bla bla. Varför sa jag det? Varför skrev jag här i förrgår att jag var bättre i magen och väger 'lite'? Allt vänder bara efter att jag sagt att nåt är bra. Allt är bara skit. Jag bara lurar mig själv när allt känns lite bättre och tror att eländet har vänt. Men det har det inte. Det är samma jävla skitliv jag lever. Ett ensamt liv utan pojkvän och nära vänner.
Jag vill inte leva längre. Jag orkar inte mer. Jag vill bort härifrån. Jag vill inte vara ensam. Jag orkar inte sitta här och gråta. Jag vill inte! Jag är så ledsen, men vem bryr sig? Det finns ingen som tröstar mig för jag är ensam. T kan sitta där i sin jävla nya lägenhet och vara nöjd. Jag vill inte se den.
Jag önskar att jag kunde gråta mig till döds nu. Jag VILL INTE vakna imorgon. Hur fan ska jag orka jobba i TVÅ hela jävla dagar till den här veckan plus kvällen imorgon??? Jag orkar inte! Jag vill inte! Varför blir jag aldrig sjuk? Livet är så jävla orättvist.
Halva dagarna (minst) tänker jag på folket i Japan. Jag läser uppdaterade nyheter då och då på jobbet. Det är skrämmande. Hur orkar folk? Hur orkar folk leva? Jo, det är en känsla, lycka, glad.. Den bara finns där för många. För mig finns den alldeles för sällan, trots att jag har det så bra man kan egentligen. Det är konstigt. De som borde må tusen ggr värre än jag, de som aldrig haft en pojkvän, de som inte har föräldrar, familj, vänner. De som förlorat allt, de som är dödssjuka eller kroniskt sjuka eller vad fan som helst! Jag har ju allt man kan begära, men det hjälper inte. Jag kan inte välja när jag ska må bra eller dåligt. Hur fan GÖR MAN DET???????? Det är INGEN som någonsin har kunnat förklara det. Jag tror inte att det går. Jag är inte gjord för att leva.

Tidigare inlägg Nyare inlägg