Ätstörning

Jag är hopplös. Idag kunde jag ha sovit hela dagen (eller igår, lördag alltså). Hade väckarklockan på tio, sen ställde jag om den till halv tolv. Gick upp halv ett kankse. Ville verkligen inte sova bort hela dagen. Mamma hade erbjudit sig att hämta mig.

 

Åt äggröra på balkongen. Sen hann jag ner till stan en sväng innan de stängde. Varmt idag! Sen drog jag ut och sprang trots att jag var jättetrött! 7 km!!! Gick dock lite några gånger! Men ändå, galet bra för att vara jag!

 

Ja, gissa vad jag gjorde sen då? Cyklade till affären och köpte lösviktssallad, vindruvor tre frallor, en stor påse äckligt lösviktsgodis, en stor påse naturgodis, glass och tre stora twix. Lämnade halva salladen, glömde glassen i frysen, men har proppat i mig resten. Inte vindruvorna heller förresten. Inte än iaf... Är proppfull och ska snart spy.

 

Så onödigt. Jag som ätit så bra innan och dessutom varit ute och sprungit.

 

Dumt att köpa så mkt skit. Jag som tänkte sköta mig nu, från och med imorgon. Men nu har jag glass kvar.. och vindruvor. Suck.

 

Orkade aldrig åka till mamma. Hon ska hämta mig imorn istället. Då ska det bli över 25 grader. Jag vill åka och bada. Helst med S förstås, men vi har ingen kontakt nu. Vi skulle ju inte höras av på en hel dryg jävla vecka.

 

Usch, livet är så jävla pissigt. Jag vill bara ha en kille och vara lycklig. Men det är inte "bara". Det är för svårt.