Såån jääääävla ångest
Hur faan kunde jag vara så otroligt dum!?!??!!? Jag fattar inte!! Jag har åkt till Sthlm fast jag inte ville. Följde med mamma hit ikväll för att hälsa på min farmor imorn. Som TUR är ska vi iaf åka hem imorn. Men jag står inte ut en sekund till. Jag har en sån jävla ångest så det finns inte på världskartan. Jag vill skrika och gråta och skära mig överallt.
Idag på jobbet åt jag två stora bitar cheescake. Två av killarna började retas och säga "Men guuuud vad mycket du äter, du kommer bli feeeet!!!!!!" TYp. Jag hatar dom. Jag ville bara gråta, men försökte skratta lite och skämta med. Fy faan vad de är dumma i huvudet! Jag kommer aldrig gå tillbaka till jobbet mer.
Behöver nog inte tänka på det heller för även om jag inte vågar ta livet av mig imorn så kommer jag nog ändå dö autmatiskt av ångesten. Jag kommer sprängas innifrån, jag känner det.
Min syster kom ner och hälsade på mig nu, men annars har jag inte hälsat på nån. Gick bara ner och la mig. Mamma bäddade åt mig medan jag tvättade mig och borstade tänderna. Jag orkar inte med dom. Jag orkar absolut inte med mamma. Och det är JÄVLIGT tur att inte T är här för jag skulle ha dödat honom för länge sen.
Jag hatar honom, han är så jävla dum i huvudet! Han sa att han skulle komma hit till sthlm ikväll. Jag sa att han inte behövde det eftersom han gärna ville hinna tvätta, så han kunde komma imorn ist. Men han har inte sagt på hela kvällen om han har bokat nåt tåg el inte utan ist kollade han visst på nån film med sin roomie. Han kan gå och dö och alla andra också.
Den här helgen tänker jag iaf inte överleva. Jag vägrar.
Eg hade jag ingen lust alls att blogga heller, men gjorde det ändå. Hör jag inte av mig mer så är jag väl död. *Hoppas*. Nu ska jag gråta, försöka att gråta tyst, och be och be och be och be till den där jävla guden, som inte verkar finnas, att jag ska få slippa vakna imorgon.
